V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

1. Inledning
Med könsstympning av flickor och kvinnor (eller ”kvinnlig könstympning”) avses alla
ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan
åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke-medicinska skäl. 1
Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga
rättigheterna och mot barns rättigheter. Könsstympning är en form av grov misshandel
och ett övergrepp mot flickor och kvinnor, som många gånger sker med familjens heder
som förklaring.
I hela världen beräknas mellan 100 och 140 miljoner flickor och kvinnor vara
könsstympade enligt Världshälsoorganisationen (WHO). 2
Enligt Socialstyrelsen beräknas att 38 000 flickor och kvinnor boende i Sverige i dag kan
vara könsstympade. 3 Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet i lag 4 i Sverige
även om flickan blir könsstympad utanför Sveriges gränser 5 .
Vi vet alltså att det finns många flickor och kvinnor i Sverige idag som är könsstympade.
I arbetet med detta regeringsuppdrag har det framkommit att många lider i tysthet vilket
innebär svåra psykiska och fysiska konsekvenser.
Det vi inte vet är hur många flickor och kvinnor i Sverige som riskerar att bli
könsstympade.
1.1 Målgrupper
Denna vägledning vänder sig till alla som arbetar med barn och unga. Inom förskola,
skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och den idéburna sektorn kan man möta
flickor och kvinnor som blivit utsatta för könsstympning, eller som riskerar att bli
könsstympande. Precis som för barn som farit eller riskerar att fara illa på andra sätt, är
det viktigt att berörd personal tar sitt ansvar och ger ett professionellt bemötande, stöd,
skydd, god omvårdnad och behandling samt arbetar förebyggande.
1.2 Syfte
Denna vägledning syftar till att:
1. Förmedla kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor
2. Uppmärksamma de flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning samt
de som är i riskzonen för att utsättas för könsstympning
3. Lyfta fram svårigheter och möjligheter i arbetet mot könsstympning
4. Vägleda hur man som yrkesverksam kan prata om könsstympning
5. Tydliggöra myndigheters och yrkesverksammas ansvar i arbetet mot
könsstympning
6. Bidra till den idéburna sektorns arbete mot könsstympning
7. Lyfta fram berörda barns och ungdomars perspektiv
1 WHO, 2008
2 WHO, 2008
3 Socialstyrelsen, 2015.
4 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor
5 Lag (1999:267) om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor
6