V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Recommendations

Info

• Hur resonerar flickan kring att ha en familj i framtiden? (Familj och sociala relationer) • Kommer hon få välja partner själv? Får hon göra det nu? (Familj och sociala relationer) • Hur ser relationerna ut i familjen? Vem bestämmer vad? (Familj och sociala relationer) • Finns risker för könsstympning? (Hälsa) • Är hon könsstympad och i behov av vård eller/och information om hur hon kan få vård och vilken typ av vård? (Hälsa) • Om hon är könsstympad, har hon besvär? (Hälsa) • Har flickan möjlighet till kunskap och samtal kring sexualitet? (Hälsa) • Har flickan möjlighet till samtal om sin kropp och hur den fungerar? (Hälsa) • Får flickan delta i all undervisning? (gymnastik, sexualkunskap m.m.) • Hur beskriver flickan det hon har/riskerar att utsättas för? (Känslo- och beteendemässig utveckling) • Känner sig flickan hoppfull eller uppgiven om sig själv och sin framtid? (Känslo- och beteendemässig utveckling) • Hur ser flickan på familjens traditioner och värderingar? (Identitet) • Hur ser flickan på sin roll i familjen? Idag? I framtiden? (Identitet) • Hur gör sig flickan förstådd? Anstränger hon sig eller ger hon upp lätt? (Socialt uppträdande) 6.6 Råd som gäller yngre flickor Eftersom könsstympning ofta är förenat med chock och smärta samt att det har varit en tabubelagd fråga, krävs det mod och trygga omständigheter för att prata om det. Det kan vara svårare för yngre flickor att känna sig trygga och berätta. Små flickor kan sakna ord både för ingreppet och för kroppsdelarna, eftersom det i många fall inte är tillåtet att benämna könsorganen. Det kan också vara förenat med skuld, ångest och skam. Detta ställer höga krav på yrkesverksamma att hitta sätt att identifiera och benämna det som har hänt. 43
Det kan vara särskilt svårt att identifiera de flickor som är utsatta för könsstympning av typ I och II och därmed inte har de symptom som man annars kan prata om. Det är dock av stor vikt att de får möjlighet till samtal, eftersom minnet av ingreppet finns och detta kan behöva bearbetas. Det är viktigt att alla har en grundkunskap om könsstympning och dess konsekvenser. Om man misstänker att en flicka är könsstympad är det viktigt att söka till exempel medicinsk vård och psykologiskt stöd så att hon får den professionella hjälp hon behöver, till exempel inom hälso- och sjukvården. Om det finns misstankar om att könsstympningen skett efter migration ska detta anmälas till socialtjänsten och polisen. För att en flicka ska få möjlighet att bearbeta konsekvenserna av könsstympning krävs, liksom när det gäller att bearbeta utsatthet för annat våld, särskild kompetens och metoder, inom exempelvis socialtjänsten och BUP, för synliggöra de övergrepp de kan ha utsatts för. De befintliga metoder som används generellt i samtal med barn i utsatta situationer kan användas även vid misstanke om könsstympning. Exempel är känslokort, rollspel, måla och rita. För att använda dessa metoder behöver man oftast utbildning, samt adekvat utbildning om det problemområde som utsattheten handlar om. 6.7 Samtal med föräldrar Om en familj hävdar att de avser att könsstympa sin dotter/döttrar och man misstänker eller vet att detta kommer att ske någon gång i framtiden, bör en utredning enligt 11 kap 1 § SoL inledas. Prioritet skall vara ett långsiktigt skydd för barnen, men även att göra en bedömning om förändringsbenägenhet hos familjen, och vilket stöd de i sådana fall behöver för att hemmiljön ska vara säker och trygg för flickorna i familjen. I samtal med föräldrarna, kan det vid behov vara bra att exempelvis ta med en person från hälso- och sjukvården som kan beskriva de medicinska konsekvenserna av ett sådant övergrepp. I samtal med föräldrarna kan bland annat nedanstående punkter vara ett stöd för vilken information som behöver förmedlas. Även socialtjänsten kan under utredningstiden ge information för att se om detta förändrar föräldrarnas inställning för att därmed kunna värdera faran för barnet. • För många föräldrar är könsstympning lika med infibulation – och inte med könsstympning av typ I eller typ II. Samtalet kan därför bli ganska meningslöst om begreppen inte först definieras, så att handläggare och föräldrar talar om samma sak. • Lagstiftningen i Sverige, könsstympning är ett brott • Barns rättigheter • Socialtjänstens utredningsskyldighet och handläggarens roll i det arbetet • Vad misstanken grundar sig på • Enskilda samtal med båda föräldrarna och med barnet kommer att genomföras som ett led i utredningen; enskilda samtal med barn får bara ske med vårdnadshavares medgivande. • Om föräldrarna i samtal förnekar att de tänker låta könsstympa sin dotter, så tänk på att detta är det svar som de förväntas säga. Fråga därför även hur de kom 44
Page 1 and 2: En vägledning för stöd, vård oc
Page 3 and 4: För i grund och botten handlar det
Page 5 and 6: 5.6.3 Biologi .....................
Page 7 and 8: 1. Inledning Med könsstympning av
Page 9 and 10: information till nyanlända invandr
Page 11 and 12: 2. Utgångspunkter Denna väglednin
Page 13 and 14: Ett område med bristande forskning
Page 15 and 16: följderna av könsstympningen kan
Page 17 and 18: När könsstympningen sedan sker f
Page 19 and 20: sig svikna av vuxna i sin omgivning
Page 21 and 22: • Har ni tänkt fortsätta bo kva
Page 23 and 24: könsstympning inte behöver vara m
Page 25 and 26: 4 Myndigheters och yrkesverksammas
Page 27 and 28: Tänk på att: • flickan/kvinnan
Page 29 and 30: Samverkan förutsätter att varje m
Page 31 and 32: 5 Till personal inom förskola och
Page 33 and 34: En del flickor kan söka upp skolsk
Page 35 and 36: 5.5 Läroplanen för förskolan och
Page 37 and 38: land annat att obekväma frågor no
Page 39 and 40: 6 Till personal inom socialtjänste
Page 41 and 42: Socialtjänsten ansvarar för att g
Page 43: könsstympning sker för att ”bev
Page 47 and 48: • Vad tänker din familj i urspru
Page 49 and 50: • Insatser för att kunna identif
Page 51 and 52: 7 Hälso- och sjukvårdspersonal Me
Page 53 and 54: exempelvis systrar, och om de vet v
Page 55 and 56: 7.5 Tidsaspekten Utifrån att köns
Page 57 and 58: mycket viktig grund för den fortsa
Page 59 and 60: • Lämna även information om sve
Page 61 and 62: 8 Polis och åklagare Med könsstym
Page 63 and 64: Polisens uppgift är att: • Utred
Page 65 and 66: Barn har enligt föräldrabalken, F
Page 67 and 68: förhörssituationen. 153 8.7 Sysko
Page 69 and 70: 9 Könsstympning av flickor och kvi
Page 71 and 72: • Typ III. Tillslutning/försnäv
Page 73 and 74: Ålderspannet för könsstympning a
Page 75 and 76: Infibulation (typ III enligt WHO) k
Page 77 and 78: Psykologiska konsekvenser och traum
Page 79 and 80: Kizilhan 230 har undersökt effekte
Page 81 and 82: Könsstympning av unga flickor och
Page 83 and 84: Socialantropologen Aud Talle beskri
Page 85 and 86: land i inom EU, men statistiken sä
Page 87 and 88: Lärdomar från England och Wales 2
Page 89 and 90: födelseregistret fanns det i Sveri
Page 91 and 92: somaliska kvinnor. De somaliska mö
Page 93 and 94: Salem AR, Othman N; Fattah, F.H; Ha
Page 95 and 96:
Kammarkollegiet (2013-07-11) Tolkar
Page 97 and 98:
Åklagarmyndigheten- Utvecklingscen
Page 99 and 100:
(4) överdriven vaksamhet (5) lätt
Page 101:
4 § Den som enligt 3 § ska ta emo
show all

V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?