Vandring och mål Gammal kultursten i och kring ett skogsparti Sven-Inge Windahl 2016

V.2.4. Enstaka uppställda stenar
Enstaka stenar kan ha tillformats och utplacerats för markera och skylta för viktiga platser och gränser i
skogsmarken under sen stenålder. Många gånger kan det vara svårt att skilja äldre kultursten från relativt
sentida stenar som markerat skogsvägar eller gränser i skogen. Också när det gäller de enstaka uppställda
stenarna kan man naturligtvis göra en differentierad indelning och skilja på olika typer. En del stenar kan vara
markfasta och står på sin ursprungsplats och har tillformats på plats genom stenhuggning. Andra stenar kan
vara huggna på annat ställe och transporterats till platsen, där de rests genom att sättas i en grop och kilas fast
med mindre stenar. Ytterligare stenare har efter viss tillformning helt enkelt ställts på markytan. Andra stenar
kan vara ställda på eller i ett litet röse. Det rör sig då oftast om gränsstenar. Den typen av gränsstenar har jag
dock inte återfunnit i skogspartiet vid Tvärvägen. Bland de större markfasta stenarna (blocken) ser man ofta i
Storvretabygdens höglänta skogsmarker spetsiga pyramidformade block, som sannolikt indikerar boplatsområden
i skogsmarken. Den typen av block verkar vara vanligare i äldre boplatsområden högre upp i
skogsmarken. Här i skogspartiet vid Tvärvägen framträder de inte lika tydligt. Blockhögarna, som ovan
beskrivits, är vanligtvis inte utrustade med en tydlig uppsatt toppsten. Men, som vi sett, finns ett tydligt
undantag, där en stor rest sten står uppe på en stor blockhög. Också en och annan naturlig kulle har ibland
smyckats med en uppställd tillformad sten. Det finns inga tydliga indikationer på att de uppställda stenarna
skulle skylta för gravplatser, om det nu inte förhåller sig så att både de naturliga kullarna och de människotillverkade
blockhögarna har använts som begravningsplatser. I ett fall har jag funnit en uppställd sten som
framhuggits med hjälp av borrteknik