En konservativ kriminalpolitik

Tony Gustafsson
En konservativ kriminalpolitik?
Kvinnovåld är handlingar som allvarligt kränker kvinnliga
brottsoffers fysiska och psykiska integritet. Om inte
brottsoffer upplever att rättsväsendet i sitt bemötande
agerar korrekt finns risken att också rättsprocessen blir
en kränkning. Man kan i sådana fall tala om fall av ”sekundär
viktimisering”, det vill säga situationer som ibland
kan vara lika kränkande som det anmälda brottet i sig.
Sverigedemokraterna anser att det i dag finns stora brister
i rättskedjan, speciellt i frågan om skadestånd, som
måste åtgärdas för att undvika sekundära viktimiseringar
av brottsoffer och för att rättsprocessen istället ska verka
reparativt. 229
Sedan 2017 kan man dock notera att en utveckling skett i hur
Sverigedemokraterna manifesterar brottsofferperspektivet. I
framförallt de motioner som lagts av partiets rättspolitiska
talesperson Adam Marttinen har perspektivet integrerats
med förslag som rör vitt skilda frågor. Som exempel kan
nämnas en motion som behandlar kriminalvårdsfrågor. I
avsnittet som berör förändrade regler för permissioner skriver
Marttinen:
Permission kan tillåtas relativt kort tid efter att någon
begått ett allvarligt brott. Vid mord har permission beviljats
inom tidsramen av ett års avtjänat straff. Det är
ett förhållningssätt som inte tar hänsyn till brottsofferperspektivet
utan snarare utgår blint från brottslingens
situation. Kvalifikationstiden, det vill säga, hur långt av
strafftiden som ska ha avtjänats för att permission ska
kunna beviljas bör därför utökas. 230
I detta fall ställs uttryckligen brottslingens intressen mot
brottsoffrets. Samtidigt föreslås att brottsoffer inte enbart
ska informeras inför permissioner, utan även ges ”större
229 Ibid.
230 En effektivare kriminalvård: Motion 2019/20:585 av Adam Marttinen m.fl.
124