En konservativ kriminalpolitik

Tony Gustafsson
En konservativ kriminalpolitik?
nat de senaste årens brottsutveckling. Kristdemokraterna
har dessutom utifrån ett moraliskt perspektiv betonat strafflängdens
betydelse för känslan av upprättelse för brottsoffret.
Slutligen har Sverigedemokraterna genomgående motiverat
straffhöjningar med argumentet att de nuvarande straffnivåerna
inte står i paritet med det allmänna rättsmedvetandet.
Det bör framhållas att de varierande uppfattningarna om
straffets funktioner och de skilda argumenten för straffskärpningar
inte är ömsesidigt uteslutande. Tvärtom kan de sägas
komplettera varandra, och tillsammans bilda en sammanhängande
och välmotiverad ståndpunkt.
Ett av argumenten för straffskärpningar – inkapaciteringseffekten
– är dock speciellt. Som framgått har samtliga
partier rört sig i riktning mot att låta inkapacitering utgöra
ett mer centralt argument i arsenalen än tidigare. Denna
omvärdering har också skett inom en tidsperiod på bara ett
par år. Det finns därmed ett behov hos samtliga partier av att
utveckla resonemangen på området. Om partierna strävar
efter att göra inkapacitering till en bärande del av en kriminalpolitik,
där straffskärpningar intar en viktig ställning,
kräver detta till att börja med ett öppet och tydligt ställningstagande.
Samtidigt bör ställningstagandet underbyggas såväl
principiellt som empiriskt. I det första fallet krävs att man
redogör för de mekanismer genom vilka ökade strafflängder
leder till minskad brottslighet; i det senare fallet bör man
visa hur detta kan beläggas genom konkreta exempel på att
straffskärpningar just har haft dessa effekter.
Detta är inte bara en fråga om de grundläggande krav
som kan ställas på partier att öppet artikulera sin ståndpunkt
eller kunna formulera argument för denna ståndpunkt.
Det är också en pedagogisk fråga som ytterst handlar
om möjligheterna att kunna kommunicera ett förändrat
ställningstagande till väljarna. Detta är inte minst viktigt i
en situation och i ett debattklimat där de politiska motståndarnas
reaktioner går att förutse. Varje ansats till straffskärp-
83