En konservativ kriminalpolitik

Tony Gustafsson
En konservativ kriminalpolitik?
två materialtyper är dock underordnade huvudmaterialet
som består av de motioner med kriminalpolitiskt innehåll som
de tre partiernas riksdagsledamöter har lämnat in under
tidsperioden 2014–2019. Motionerna har inhämtats från
riksdagens sökbara dokumenttjänst. 15 Grundurvalet har
varit samtliga motioner inlämnade av de tre partierna under
den tidsperiod som omfattar riksmötena 2014/15–2019/20.
Detta urval har sedan filtrerats utifrån de motioner som
har behandlats av Justitieutskottet, vilket omfattar samtliga
motioner som rör kriminalpolitiska frågor eller motioner
som innebär förändrad lagstiftning. Resultatet av detta har
varit sammanlagt 1652 motioner, fördelade enligt följande:
Moderaterna 921 motioner, Sverigedemokraterna 492 motioner
och Kristdemokraterna 239 motioner.
Detta material har sedan genomgåtts i tre omgångar.
Den första omgången har syftat till att sortera ut motioner
vars innehåll inte är av kriminalpolitisk karaktär eller som
behandlar uppenbart perifera frågor. I en andra omgång har
urvalet istället gjorts utifrån de övergripande teman som
har kunnat urskiljas i materialet. Fem sådana teman har
framträtt genom den preliminära analysen i den föregående
omgången; dessa teman utgörs av rättsväsendets befogenheter,
straffskärpningar, straffreduktioner, brottsofferfrågor
och vittnesinstitutionen. Det är dessa teman som bildar
utgångspunkt för rapportens fem analyskapitel. I den tredje
och sista omgången har de enskilda partiernas motioner
sorterats utifrån de fem teman som valts, vilka omfattar
närmare 200 motioner. Det är i denna omgång som analysen
av de kriminalpolitiska förslagens innehåll och likheter och
skillnader mellan partierna har gjorts.
Det har varit nödvändigt att avgränsa undersökningen
på flera sätt. Den tidsmässiga avgränsning som har gjorts är
att undersökningsperioden enbart omfattar riksdagsåren
15 Riksdagens sökbara dokumenttjänst: https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/
19