En konservativ kriminalpolitik

Tony Gustafsson
En konservativ kriminalpolitik?
slå fast vari kriminalpolitiken borde bestå. Ett tredje förfaringssätt
skulle vara en mer traditionell konkret ideologianalys,
utgående ifrån programmatiska skrifter, såsom partiprogram,
principprogram, idéprogram. Problemet i detta avseende är
naturligtvis att de ideologiska positioner som intas och de
utfästelser som görs i denna typ av skrifter är generella. Idealt
sett skulle den konkreta kriminalpolitik som förs ligga helt i
linje med dessa ideologiska positioner. Så är inte fallet. Politik
är i stor utsträckning ett översättnings- och jämkningsarbete
mellan ideologi och skiftande realiteter. I denna undersökning
är ambitionen mer begränsad. Ansatsen är induktiv
och undersökningen är samtida, såtillvida att den uppehåller
sig vid den senaste sexårsperioden. Detta innebär helt enkelt
att undersökningen utgår ifrån de konkreta förslag som de
respektive partierna har formulerat och lagt fram, främst
i form av riksdagsmotioner, och att det är dessa som får
definiera partiernas kriminalpolitik. I den mån man kan
tala om konservativ kriminalpolitik i denna undersökning
kommer det alltså vara i en högst begränsad mening.
Syftet med undersökningen är flerfaldigt. På ett grundläggande
plan är undersökningen tänkt att skapa en lägesbild
över ett urval av centrala och högaktuella kriminalpolitiska
förslag som kommer till uttryck i de tre partiernas program, i
politiska utspel, men framförallt i det parlamentariska arbetet.
De frågor som står i centrum är: Vilka kriminalpolitiska
förslag och åtgärder omfattar partierna? I vilka frågor, problemformuleringar,
analyser och prioriteringar finns samsyn
mellan partierna och på vilka områden skiljer de sig åt?
Genom att låta undersökningen omfatta en längre tidsperiod
på sex år, snarare än att enbart uppehålla sig vid
dagsläget, möjliggörs även en analys som kan identifiera
förändring över tid när det gäller det kriminalpolitiska innehållet.
Därigenom blir det möjligt att, åtminstone tentativt,
identifiera brytpunkter och tendenser inom och mellan partierna.
Det senare är särskilt intressant. Exempelvis skulle
17