Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
14 |<br />
Gunvor Andersson m.fl.<br />
hemmet initialt har granskats och prövats (kap. 5). I en fallstudie<br />
av en flyktingflicka utifrån rättsliga data (JO, tingsrätt och hovrätt)<br />
och pressklipp diskuteras primärt barnets röst och barnets vilja<br />
(kap. 6), men också barns rättigheter. Också bokens avslutande<br />
fallstudie baseras på pressklipp och rättsmaterial (kap. 7). Denna<br />
studie handlar framför allt om barnets väl, men också i någon mån<br />
om barns röst i vid bemärkelse.<br />
Det finns idag en stor uppslutning kring ”barnets bästa” som<br />
en vägledande princip för <strong>social</strong> <strong>barnavård</strong> (FN:s barnkonvention,<br />
föräldrabalken, <strong>social</strong>tjänstlagen), men det är också ett begrepp<br />
som ofta används på ett starkt ideologiskt sätt och utifrån olika<br />
aktörsintressen (för en kritisk diskussion, se till exempel Andersson<br />
& Hollander, 1996). Vi visar i denna bok att ett barnperspektiv<br />
kan innebära radikalt olika infallsvinklar på barns situation. Man<br />
kan sällan tala om barnperspektiv i singularis, utan det handlar<br />
om olika barnperspektiv utifrån olika utgångspunkter. Vad som<br />
utgör ”barnets bästa” är inte mindre komplext. Eftersom barn inte<br />
alltid kan höras kring sin egen vilja eller mening baseras analysen<br />
av ”barnets bästa” ofta på partsutsagor eller intressegruppstänkande.<br />
Problem kring tolkningen av ”barnets bästa” visar sig i<br />
varje konfliktsituation där två parter har motstridiga tolkningar,<br />
dvs. i vårdnadsmål där de två föräldrarna kan tolka barnets bästa<br />
på olika sätt eller i sådana <strong>barnavård</strong>särenden där det finns en<br />
motsättning mellan <strong>social</strong>tjänsten och någon av övriga aktörer<br />
(barn, föräldrar, fosterföräldrar). I nästan varje sådan konflikt<br />
mellan <strong>social</strong>tjänsten och enskilda klienter kan vi hitta radikalt<br />
motstridiga tolkningar av barnets bästa. Men genom lagar och<br />
förordningar har samhället reglerat vem som i sista instans har rätt<br />
att tolka barnets bästa: <strong>social</strong>tjänsten har tolkningsföreträde i relation<br />
till barn under 15 år, hovrätten har tolkningsföreträde gentemot<br />
tingsrätten; kammarrätten gentemot länsrätten osv.<br />
Olika medaktörer figurerar i barnens livsöden och berättelser i<br />
våra fem fall – mödrar, fäder, fosterföräldrar, <strong>social</strong>arbetare, journalister<br />
och barnen själva – och alla har i något fall presenterat<br />
tolkningar som går emot någon eller några av övriga parter. I sista<br />
hand har <strong>social</strong>tjänsten eller rätten således varit tvungen att göra
Change language