Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
30 |<br />
Karin Aronsson<br />
course analysis, CDA). Denna samhällskritik kan exempelvis innebära:<br />
en kritik av medier (Fowler, 1991), en feministisk kritik<br />
(se t.ex. Haraway, 1988; West, 1984), en radikal kritik av rasism<br />
(Van Dijk, 1987) eller en klassanalys (Fairclough, 1992).<br />
I sin analys av diskurs och makt anknyter Fairclough (1992) till<br />
Foucault. Massmediatexter och samhällelig verksamhet diskuteras<br />
utifrån resonemang om överordning, underordning, dominans eller<br />
utifrån en kritiskt friläggande analys av moderna myter. Tommy<br />
Lundström (kap. 7 i denna bok) anknyter till denna tradition i sin<br />
analys av fallet Elin.<br />
När det gäller teoribildning kring språk och makt har Foucault<br />
infört flera grundläggande begrepp. Han pekar bland annat på<br />
vikten av positionering, dvs. hur någon i en diskurs är placerad i<br />
en bestämd roll. Hos Foucault finns det ett medvetet kritiskt perspektiv.<br />
Resonemang om diskurs är bland annat relaterade till<br />
hans historiskt kritiska analys av framväxten av psykiatri och<br />
övervakning (Foucault, 1973). Disciplinering inom rättsväsende<br />
och sjukvård antar hos Foucault tre viktiga former: övervakning,<br />
normalisering och sortering.<br />
Inom Foucault-traditionen har bland andra Armstrong (1983)<br />
diskuterat modern psykiatri utifrån en analys av <strong>social</strong> övervakning.<br />
Armstrongs tes är att modern samhällskontroll är mindre<br />
brutal än förr, men att den samtidigt är mer total. Individen observeras<br />
av personal på alla nivåer i sjukhushierarkin. Inget kan<br />
därmed undgå det medicinska övervakningssystemet, den ”medicinska<br />
blicken”. Inom ramen för samhällets stödinsatser för barn<br />
möter familjen i sjukvården också en subtil men vittförgrenad<br />
kontrollapparat (Davis, 1982). Inom svensk forskning har Olin<br />
Lauritzén (1990), delvis inom denna tradition, analyserat enskilda<br />
familjers möten med BVC och pekat på hur avvägningen mellan<br />
stöd och kontroll utgör en delikat balansakt inom mödra- och<br />
<strong>barnavård</strong>sverksamhet. Många klienter uppfattar samhällets stöd<br />
som något obligatoriskt, som en kontroll snarare än en stödinsats,<br />
medan barnmorskan och annan personal inom hälsovården normalt<br />
främst ser sin verksamhet som ett stödarbete.<br />
Resonemang om stöd, kontroll, kunskapsintressen och posi-