Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
Haverier i social barnavård - Gothia Förlag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
24 |<br />
Karin Aronsson<br />
komst och deras förankring i <strong>social</strong>a praktiker. I <strong>social</strong> <strong>barnavård</strong><br />
kan båda de etablerade traditionerna vara relevanta, men vi tror<br />
att det är särskilt viktigt att granska berättelsers tillblivelse. Utifrån<br />
modernt tänkande inom diskursiv psykologi (Edwards, 1997;<br />
Potter, 1996) eller i den konversationalytiska och dramaturgiska<br />
traditionen (Bakhtin, 1984; 1986; Goffman, 1959; 1967) ses berättandet<br />
som en typ av <strong>social</strong>t handlande. Vi uppnår – medvetet<br />
eller omedvetet – olika syften med våra berättelser och skapar olika<br />
positioner i relation till motståndare eller andra medaktörer.<br />
Den som berättar en historia ur sin egen livsbiografi (oavsett<br />
om det rör sig om alldagliga eller dramatiska skeenden) är i någon<br />
mening alltid hjälte i sin egen historia (Lynch & Bogen, 1996).<br />
Detta innebär inte att han eller hon nödvändigtvis uppträder hjältemodigt,<br />
men på ett mer trivialt plan att historien alltid berättas ur<br />
det egna perspektivet, utifrån egna kunskaper och egna önskningar,<br />
egna fördomar och andra begränsningar. Dessa begränsningar<br />
gäller naturligtvis inte bara de personer vi studerar: klienter, <strong>social</strong>sekreterare,<br />
journalister. Det gäller också oss själva: som forskare<br />
berikas vi (och begränsas) av våra teoretiska utgångspunkter.<br />
Likaså påverkas en <strong>social</strong>sekreterare i någon mån alltid av att en<br />
journalanteckning eller utredning alltid också blir något av en<br />
apologes: fakta noteras troligen mer ingående om de bidrar till att<br />
framställa ett beslut som klokt och välavvägt. Komplikationer<br />
kan förtigas, eftersom de kan öppna för kritik. Medvetet eller<br />
omedvetet skriver vi alla våra egna hjältehistorier.<br />
Ett belysande exempel på hur hjältar delvis skapas genom<br />
språkliga praktiker finner vi i historien om Oliver North. Michael<br />
Lynch och David Bogen (1996) har, utifrån TV-inspelningar av<br />
den rättsliga prövningen mot överstelöjtnant Oliver North, presenterat<br />
en mycket detaljerad samtalsanalys av hur han i Iran-<br />
Contra-affären först framstod som den skyldige för att så småningom<br />
bli något av en modern hjälte.<br />
En detaljerad samtalsanalys visar hur North till fullo utnyttjade<br />
det rättsliga systemet till sin fördel när det gällde att fördröja svar,<br />
iscensätta ”spontantitet”, vinna tid genom att fråga om, dölja<br />
större lögner genom att göra vissa avväpnande medgivanden m.m.