Haverier i social barnavård - Gothia Förlag

32 |
Karin Aronsson
debatt kring kvalitativ forskning har ibland logiska mönster lyfts
fram helt på bekostnad av yttre fakta. Men Geertz (1973) betonar
i sin diskussion av djup deskription (thick description) att också
den paranoides världsbild präglas av logiska sammanhang. Vad vi
behöver, menar Geertz, är teoretiskt färgade genomlysningar av
verkligheten som öppnar mot nya sätt att se på socialt liv. Hans
resonemang kan ses som ett tidigt inlägg när det gäller social konstruktivism;
han pekar på att en berättelse inte enbart kan hyllas
för att den hänger samman. Den måste också säga något väsentligt
om en empirisk verklighet. Dessutom måste den innehålla något
som lyfter den ovanför en ytligt deskriptiv nivå.
Wittgenstein (1958) har varit en banbrytare när det gäller att
betona vikten av alla de språkspel människor sysslar med i vardagslivet.
Han betonar att språket alltid måste förstås kontextuellt,
dvs. i relation till en viss situation. Samtidigt förespråkar han
ingen total relativism. Fredriksson (1994) visar övertygande hur
Wittgensteins kunskapsprojekt framför allt har varit att lyfta bort
de ridåer som annars skulle kunna skymma verkliga förhållanden
– att uppnå sannare beskrivningar (inte absoluta sanningar).
Wittgenstein menar således att det ibland är möjligt att frilägga
”grader av sanning”.
En debatt om ”sanning” kan lämpligen relateras till social
konstruktivism. Många forskare hävdar, liksom denna boks författare,
att ”sociala fakta” i någon utsträckning alltid utgör sociala
konstruktioner (när det gäller social barnavård, se exempelvis
Egelund, 1997!). Ian Hacking (1991; 1995) har övertygande visat
att vad som är ett barnavårdsfall har sett mycket olika ut under
olika perioder under 1900-talet. I början av seklet talade man om
barnoffer (victims) och barnaräddare, medan många inom den sociala
sektorn diskuterade ungdomskriminalitet kring seklets mitt.
Vid 1960-talets början fick barnmisshandel (battered child syndrome)
stor genomslagskraft, medan sexuella övergrepp har präglat
den offentliga diskussionen under de senaste två decennierna.
Samtliga typer av barnavårdsärenden har uppenbart en mycket
längre historia, men olika forskare har lyft fram olika barnavårdsärenden
under olika perioder. Hacking menar emellertid inte att