Haverier i social barnavård - Gothia Förlag

Förord från CUS
Förmågan att reflektera över och lära av svårigheter och misslyckanden
är en av våra mer hoppingivande mänskliga egenskaper.
Vi utnyttjar den i vårt privata liv och i vårt yrkesliv. Och det behöver
inte handla om egna tillkortakommanden, vi kan också lära
av andras.
Det är utifrån denna positiva utgångspunkt som expertgruppen
för barn- och ungdomsvårdsprogrammet inom Centrum för
utvärdering av socialt arbete (CUS) gemensamt skrivit denna bok.
Författarna har använt fem svåra barnavårdsärenden som grund
för sitt arbete att redovisa och söka förstå hur det kunde gå så illa.
De fem fallen är mycket olika och visar på så sätt hur komplext
och variationsrikt det sociala barnavårdsarbetet kan vara. Exemplen
visar också hur svårt det är att förutse hur ett enskilt barnavårdsärende
kommer att utvecklas. Av de barnavårdsärenden med
allvarligt utfall som kommit till användning här är det flera som
inledningsvis inte framstår som särskilt problematiska.
Ofta är många olika aktörer involverade i ett barnavårdsärende.
Socialtjänstens handläggare och beslutsfattare har förstås centrala
roller. Men i några fall är andra myndigheters agerande av väsentlig
betydelse. I ett fall granskas också journalisters och massmediernas
hantering av ärendet. Även de som ärendet gäller, deras föräldrar
och andra närstående är förstås viktiga aktörer. Som alltmer ofta
påpekas i barnavårdssammanhang är barnen själva inte särskilt
synliga i de flesta av fallen. I ett par fall får vi dock en viss bild av
hur ungdomar själva bedömer sin situation och vad deras eget agerande
kan ha betytt.
Den bakgrundsdokumentation som författarna använt sig av
varierar mycket. Den kommer ibland från domstolshandlingar,
ibland från sociala akter, ibland från massmedierna, ibland från
direktkontakter med de berörda klienterna. Det har givit författarna
anledning att själva redovisa och reflektera över sitt arbets-
6