Haverier i social barnavård - Gothia Förlag

18 |
Gunvor Andersson m.fl.
rörda undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare och eventuellt tredje
person (individskyddskravet). Etiskt beteende är inte så mycket
en fråga om att följa en princip som att balansera motstridiga
principer – en balansakt som är mer intuitiv än deduktiv (Stake &
Mabry, 1998). Det kan vara oetiskt att avstå ifrån att ta itu med
frågor, som man finner angelägna, lika väl som det kanske finns
forskningsteman som man inte kan eller bör forska om (Gulleveig
Alver & Øyen, 1998).
När vi har arbetat med denna bok, har vi ägnat stor möda åt
etiska reflektioner i olika faser av vår forskningsprocess. En viktig
balansakt, har varit att å ena sidan vilja förstå enskilda fall inom
social barnavård (kunskapstillskott), och att å andra sidan inte
vilja skada socialt arbete eller bidra till att öka socialarbetares
skuldbörda för att barn far illa i vårt samhälle (individskyddskravet).
Vi vill göra det begripligare både för oss själva och våra läsare
hur det ibland kan bli så att från början ganska vanliga ”fall” i
socialt arbete får en påfallande olycklig utgång. Den risk vi tar är
att socialarbetare, som redan får mycket kritik och föga uppmuntran
från forskning och press, blir ledsna och inte orkar ta emot bokens
vetande eller att socialtjänstens belackare får ”vatten på sin
kvarn”. I ett kapitel (kap. 7) finns också en kritisk diskussion av
massmediernas roll i svåra fall inom social barnavård.
När vi väl beslutat oss för att socialt arbete och medier tål en
bok, som lyfter fram barnavårdsfall som varit bekymmersamma,
gått fel eller slutat illa, så är den allra viktigaste frågan hur de barn
och familjer, som är i fokus i de enskilda fallstudierna, kan skyddas
både från att identifieras och från att beskrivas på ett okänsligt
sätt. Som framgår av de enskilda kapitlen är de fem fallen olika
och förutsättningarna för information, samtycke och konfidentialitet
därför också olika.
Eftersom vi inte har använt annan information än den, som redan
finns i andra texter eller forskningsrapporter, som de berörda
lämnat sitt samtycke till, har vi inte funnit det nödvändigt eller ens
lämpligt att ta ytterligare personliga kontakter (individskyddskravet).