Drama Boreale - Åbo Akademi

skolpraktiken ungefär 4 timmar i veckan.
Samarbetsprojektet kunde ha avslutats enligt vedertagen modell: planera, genomför,
avsluta och kunde ha blivit en projektrapport om ”community art” bland många andra.
Men samarbetet hade satt i rörelse en energi som var intuitivt närvarande och som bar
fram kunskap och vetande som det var svårt att definiera. Det intuitiva som fanns i
lärandepraktiken låg nära perceptionen, i det som läraren och konstnären observerade i
lärandepraktiken. Vetenskapsmannen och filosofen Michail Polanyi (1967) kallar det
intuitiva för tacit knowledge, en slags tyst kunskap där människor vet mer om hur de
tänker och handlar än de kan förklara.
Om projekt
Jag vill här inflika några ord om begreppet projekt. Den ursprungliga betydelsen för
ordet projekt härstammar från det latinska ordet projicere – att göra ett utkast för en idé.
Det vill säga, när man till exempel talar om ett livsprojekt - att göra ett utkast för en idé
om livet. I det här sammanhanget tolkar jag begreppet utgående från följande
tankefigur:
Livsprojekt > Bildningsresa > Avhandling >>> Ett utkast för en idé om livet som
lärande.
Under modern tid och framförallt i samband med industrialismen har betydelsen av
ordet projekt förskjutits och idag förstår vi begreppet projekt som en definition av en
temporär satsning som genomförs för att framställa något som etablerade metoder inte
är utformade för att klara av. Projekt kan styras på olika sätt och olika resultat kan
eftersträvas. Målsättningen kan antingen vara slutliga resultat som till exempel
produkter, tjänster eller modeller. Resultatet av ett projekt kan även vara själva
förfaringssättet som skapats.
Det samarbetsprojekt som kom att bli startpunkten för den här avhandlingen innehåller
flera av tankefigurens aspekter. Men det är framförallt den ursprungliga etymologiska
betydelsen av ordet projekt- att göra ett utkast för en idé som definierar avhandlingens
disposition. I avhandlingen har jag valt ut två specifika estetiska teman; dikten Bonden
Paavo (Runeberg 1830) och rågbrödet som kulturell projektion och symbol, för att
kartlägga och tolka den tioåriga konstbaserade lärandepraktiken.
Att sätta ord på erfarenheter av förändring
Den konstbaserade lärandepraktiken byggde på att elever genom olika konstformer och
konstkonventioner bearbetade sitt förhållande till den omgivande kulturen. Konsten
förändrade temporärt klassrummet till ett tolkningsrum där konstkonventionerna var ett
första uttryck för tolkning av det kulturella temat. De inledande tolkningarna förlängdes
i lärandepraktiken till ”tolknigsspiraler” som skapade ny mening kring temat och kring
lärande. Det här arbetet dokumenterades systematiskt. Bildkonstnären och läraren
reflekterade praktiken, men stod ofta inför det faktum att deras tidigare erfarenheter inte
räckte till för att definiera vilka förändringar som de förlängda tolkningsmönstren hade
satt igång.
I samband med att samarbetsprojektet hade väckt frågor om estetiska lärprocesser
fångade två forskare inom modersmålets didaktik här vid Pedagogiska fakulteten i Vasa
upp lärarens och mitt samarbete. De öppnade bokstavligen upp en värld av ord där den
tysta kunskapen fick begrepp och blev synlig.
22