Drama Boreale - Åbo Akademi

8. Drama måste byggas i vardagen
– dramalärares ledarskap
Eva Österlind
Abstract
Do drama teachers have a specific way of leading, and if so – how can it be described?
The question is addressed by interviews with three experienced Swedish drama-teachers.
Drama-teachers have a unique competence that differs from the competence of other
schoolteachers and drama pedagogues. The drama teachers strive to create a sense of
unity and integration. Their leadership can be characterized as democratic and
transformative. It resembles how leadership in the so called new economy is described.
In both cases leadership has to do with supporting others, coordinate and create shared
meaning.
Finns det ett dramapedagogiskt ledarskap och hur kan det i så fall karakteriseras? Frågan
har sysselsatt mig på senare tid och personligen är jag beredd att svara ja, det finns det,
men utan andra argument än hänvisning till min egen erfarenhet. De allra flesta som
genomgått en ledar- eller lärarutbildning har fått träning i att vara ledare, men den som är
skolad i dramapedagogik har dessutom fått tillgång till specifika verktyg och tekniker,
övningar och förhållningssätt, för att skapa ett kreativt arbetsklimat och utöva ett
ledarskap som ger deltagarna både utrymme och inspiration, trygghet och utmaningar.
Med denna förförståelse i bagaget började jag undersöka om det verkligen finns något
som kan kallas ett dramapedagogiskt ledarskap. Till grund för detta kapitel ligger
intervjuer med tre välutbildade och erfarna dramalärare, vilket gör att ledarskapets
kontext i det här fallet är klassrummet.
En studie av hur lärare tänker när de väljer att använda drama i undervisningen visar att
lärarna uppfattar drama som en holistisk metod (Öfverström 2006). Att drama inte
används mer i skolan kan enligt Öfverström bero på att ”drama som metod kräver både
teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter kopplat till de ämnen som ska undervisas
i… [eftersom] fokus ligger på lärande och personlig utveckling som ett” (2006, s. 110).
Lärarna i studien hävdar att eleverna får lättare att lära, genom att processen är aktiv och
det sker ett växelspel mellan upplevelser och inlevelse i kunskapen. Även Berggraf
Sæbø (2009) finner att lärare har en positiv inställning till drama Hon anser att lärare
”burde bruke drama oftare for å ivareta elevenes behov i læringsprosessen” (s. 243), men
påvisar att användningen av drama och undervisningens kvalitet är beroende av lärarnas
dramakompetens.
Ledarskap och arbetsformer i skolan
Forskning om ledarskap ägnades inledningsvis åt att försöka identifiera ledaregenskaper,
vad som kännetecknar en ledare. Detta följdes av studier om vad ledare faktiskt gör,
vilket så småningom ledde till ett intresse för sambandet mellan ledarstil och kulturell
kontext (Harris 2005). I engelskspråkig litteratur gör man en tydlig åtskillnad mellan
’leadership’ och ’management’ (Svenningsson & Larsson 2006). Enkelt uttryckt handlar
det första om att inspirera, peka ut en riktning och åstadkomma förändring genom
81