Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

2. VAD HAR VI ÅSTADKOMMIT
LÄNGS VÄGEN? – SJÄLVSKATTNING
AV NULÄGE JÄMFÖRT MED DÅLÄGE
Vilka resultat och effekter har uppnåtts genom
medverkan i FoU-programmet? Har skolan blivit
mer inkluderande? Och på vilka sätt kan det i så
fall ”mätas”?
För att försöka få syn på det har under FoU-programmets
sista månader alla medverkade kommuner
gjort en tillbakablick på de tre år som samarbetet
pågått och en analys av nuläget, och ur detta
tagit fram en självskattning av de resultat och effekter
som uppnåtts. Som underlag för analyserna fick
kommunerna ett antal frågor:
• Identifiera förändringar, resultat och
effekter hittills i er kommun i relation till
programmets resultat- och effektmål samt
eventuella egna mål.
a) Vilka mätbara resultat ser ni?
b) Vilka andra effekter kan ni märka?
• Vad tror ni har lett till de här resultaten/
effekterna? Kan resultaten kopplas till åtgärder
inom ramen för FoU-programmet? Hur?
• Reflektera kring hur era skolteams roll,
sammansättning och organisatoriska
förutsättningar påverkat resultaten.
• Vad är ert nästa steg i utvecklingsarbetet?
Varför?
Varje kommun gjorde en analys och satte samman
varsin rapport, vilka sammanfattas i det nedanstående.
Underlaget finns tillgängligt via Ifous webbsida.
2.1 RESULTAT OCH EFFEKTER
I KOMMUNER OCH SKOLOR
Förändring tar tid och är ett långsiktigt arbete. Även
om en resa på tre år kan tyckas lång är det svårt
att uttala sig om effekter redan nu. Ändå menar de
medverkande kommunerna i sina sammanfattande
analyser att de kan skönja effekter på både elever
och lärare och på hur arbetet i skolorna organiseras.
SYNVÄNDA HOS LÄRARE OCH LEDARE
En grundläggande förändring som alla kommuner beskriver
har skett i och med medverkan i FoU-programmet
är en ”synvända”. Med detta menas att personalen
ändrat sin syn från att ha fokuserat på vissa individer
som ”borde inkluderas” till att förändra skolmiljö och
organisation så att den lättare kan anpassas till olika
elevers olika behov. Det innebär att lärarna i stället för
att fråga sig ”Vem kan hjälpa denna elev?” nu frågar
sig ”Vad behöver jag göra för att hjälpa denna elev?”
För att anpassa verksamheten till elevernas behov
krävs en tillåtande attityd hos lärare och övrig
personal. Det behövs också både öppenhet och utrymme
för att på ett flexibelt sätt kunna hjälpas åt
i arbetslagen. Just organisering för flexibilitet samt
ökad samsyn och samarbete mellan olika funktioner
lyfts fram som viktiga resultat av förändringsarbetet.
Den här typen av förändringar är svår att mäta
på annat sätt än genom att människor själva beskriver
hur de upplever dem, åtminstone i ett tidigt
skede. En möjlig fortsatt analys skulle kunna göras
av exempelvis den dokumentation och de planer och
instruktioner som skolor och förvaltningar tar fram
för sitt arbete. Kan spår av ett ändrat förhållningssätt
urskiljas även i dessa? Synvändan diskuteras
också i forskargruppens rapport (2015:2).
ÖKAD TRIVSEL OCH STÖRRE DELAKTIGHET
Enligt flera av kommunanalyserna uttrycker elever
i enkäter ökad delaktighet, trivsel och trygghet
jämfört med innan FoU-programmet startade. En
av kommunerna ser en nedgång i mängden ogiltig
frånvaro – vilket kan tolkas som ett tecken på att
eleverna trivs och känner sig delaktiga.
Några kommuner tycker sig se en ökad måluppfyllelse
och knyter detta till deltagandet i FoU-programmet.
Vad kan en ökad trivsel bero på? Kanske finns
en förklaring i att skolorna beskriver att de ändrat
förhållningssätt och därmed förändrat saker som
till exempel lektionsstruktur och organisation av
13