Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

LINKÖPING: LINKÖPINGS
KOMMUNS LÄRANDERESA UNDER
INKLUDERINGSPROGRAMMET
INLEDNING VÅR LÄRANDERESA
I INKLUDERINGSPROGRAMMET
I inledningen av programmet diskuterade vi hur vi
skulle organisera specialundervisning för elever i behov
av särskilt stöd. Om eleverna skulle vara i klassrummet
och vilka resurser det krävde. Vad gjorde vi
med eleverna som behövde mera lugn och ro. Om
vi skulle ta bort resursgrupperna som kunde heta
oasen, Studion osv.Vi diskuterade speciallärarens
uppdrag i förhållande till klassläraren. Vi provade
tvålärarsystem.
Till att vi landade i att det handlar om att skapa
inkluderande kollegiala lärandekulturer som erbjuder
ett meningsfullt lärande för alla elever. En
lärandekultur som stödjer och utmanar alla elever
utifrån de behov de har för att komma så långt som
möjligt sitt lärande och utveckling. En slutsats som
kan låta som en floskel men deltagandet i programmet
har gjort oss mera medvetna om hur viktigt det
är att skapa ett meningsfullt lärande för alla. För att
skapa denna inkluderande lärandekultur arbetade vi
med lärares attityder, förhållningssätt, elevsyn och
lärandesyn. Vi såg över hur vi kunde använda IKT
och andra hjälpmedel för utveckla våra lärmiljöer.
Nedan följer Tokarpskolans, Tornhagsskolans och
Vist skolas berättelser om sin läranderesa under inkluderingsprogrammet.
MALMSLÄTTSSKOLAN–TOKARPS LÄRANDE-
RESA I INKLUDERINGSPROGRAMMET
Vår inkluderingsresa startade i slutet av året 2012
då Tokarpsskolan blev tillfrågade att delta i Ifous
FoU-program. Rektorn för årskurs F–6 och specialläraren
årskurs 7– 9 åkte till Täby i januari 2013 för
att delta i det andra utvecklingsseminariet.
Efter seminariet i Täby informerades samtlig personal
om programmet och begreppet inkludering
diskuterades i personalgruppen. I februari 2013, i
samband med att nya rektorn för årskurs 7– 9 började
på skolan, bildades vårt skolteam som bestod
av rektorerna på skolan, två speciallärare samt två
lärare. Bakgrunden till teamet var att såväl skolledning,
lärare och specialpedagogisk kompetens skulle
vara representerade i skolteamet.
Vid starten av FoU-programmet gavs det specialpedagogiska
stödet i första hand i form av undervisning
hos/med speciallärare enskilt och/eller i mindre
grupp. Elever i behov av stöd gick för det mesta
ifrån sin klass och ordinarie undervisning till att få
stöd i ett annat klassrum. Detta med undantag från
matematiken i årskurs 7– 9 där specialläraren från
och med hösten 2012 i större utsträckning arbetade
tillsammans med undervisande lärare och elever i
behov av stöd fick hjälp i klassrummet.
Under första året av programmet avsattes såväl
studiedagar som personalkonferenser till att arbeta
med inkludering på olika sätt. Dessa dagar har bland
annat innehållit föreläsningar och diskussioner om
specialpedagogiska perspektiv, funktionsnedsättningar
och inkluderande förhållningssätt. Under
detta år kom vi också att påbörja vårt arbete tillsammans
med våra kritiska vänner från Borlänge
(Domnarvets skola) och Botkyrka (korttidsskolan
Fyren). Vi upplevde skolbesöken som mycket givande
och de gav oss feedback och nya idéer väcktes till
att fortsätta utveckla vårt inkluderingsarbete.
Under vårterminen 2013 fick vi information om
att en omorganisation skulle ske i vårt skolområde,
vilket innebar att två årskurs F–9 skolor skulle
komma att bli en årskurs F–6 skola och en årskurs
7– 9 skola. Detta innebar att den andra skolan i området,
Kärna skola, successivt involverades i FoUprogrammet.
När vi under år 2 gick in i fördjupningsfasen och
skulle välja utvecklingsområde var vi till en början
inte helt eniga om val av område. Ganska snabbt
kom vi dock överens om att välja utvecklingsområdet
”Goda lärmiljöer” där vår motivering innebar
att vi ansåg att vi var på god väg att utveckla goda
lärmiljöer för våra elever. Vi ville bli bättre på att
agera tidigare när vi ser att det är på väg åt fel håll.
Vi ville skapa tillfällen där vi delger varandra goda
exempel och även berättar om situationer som fung-
41