18.09.2015 Views

Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

201509-Ifous-2015-1-slutversionförwebb

201509-Ifous-2015-1-slutversionförwebb

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

»Om inte eleven får det stöd den behöver<br />

samtidigt som läraren inte känner att den<br />

har de rätta redskapen så kan detta i värsta<br />

fall leda <strong>till</strong> en värre exkludering på sikt.«<br />

heller den enskilde eleven en sämre undervisning för<br />

att en viss person råkar vara sjuk. Det handlar också<br />

i första hand om en pedagogisk förstärkning, inte en<br />

assistent med andra kvalifikationer.<br />

LÄRMILJÖER<br />

Gunnarsbo/Sandhems skolområde har arbetat med<br />

rasten som en del av lärmiljön där det ska finnas<br />

aktiviteter för alla men där man också ska skapa ett<br />

klimat som gör att konflikter som sedan påverkar<br />

inlärningen förebyggs. Trollehöjdskolan håller på att<br />

utveckla en studiegård där elever kan få hjälp under<br />

en viss period av dagen men där klassrummet är<br />

utgångspunkten. Gunnarsbo/Sandhems speciallärare<br />

har också fotograferat klassrummen och sedan<br />

diskuterat hur olika miljöer påverkar eleverna. Det<br />

har <strong>till</strong> exempel handlat om hur det ser ut på whiteboardtavlan<br />

och i bokhyllan och hur dessa intryck<br />

påverkar olika typer av elever.<br />

HELHET<br />

Inkluderande <strong>lärmiljöer</strong> kan, om man inte är uppmärksam,<br />

bli något som ligger vid sidan om, något<br />

som vissa i en organisation är engagerade i. Därför<br />

har Mullsjö kommun under hela inkluderingsprojektet<br />

integrerat detta arbete med satsningar. Inkluderande<br />

<strong>lärmiljöer</strong> är starkt sammankopplade med<br />

språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, matematiklyftet<br />

och utveckling av de av Svanelid identifierade<br />

förmågorna som finns formulerade i de olika<br />

kursplanerna, Bo Hejlskovs tankar om hur man möter<br />

avvikande beteenden, systematiskt kvalitetsarbete<br />

och andra utvecklingsprojekt som är aktuella.<br />

Det är när man får ihop helheten av dessa satsningar<br />

som man kan skapa <strong>lärmiljöer</strong> för alla elever.<br />

EN KOMPLETTERANDE BILD AV RESAN<br />

Mullsjö kommuns resa när det gäller att skapa <strong>inkluderande</strong><br />

<strong>lärmiljöer</strong> kan beskrivas på ovanstående<br />

sätt som ett antal tankar som har utvecklats, några<br />

synvändor som har skapats, ett antal aktiviteter som<br />

har initierats och strukturer som har införts. Ändå<br />

kanske detta inte är hela sanningen. Resan har innehållit<br />

betydligt mer händelser än så. Det är också så<br />

att en skildring alltid är begränsad av det perspektiv<br />

som skribenten väljer. En av fördelarna med att arbeta<br />

i en liten kommun är dock att det som händer<br />

i organisationen också sprids på ett helt annat sätt i<br />

organisationen. Det finns helt enkelt en annan närhet<br />

mellan de olika nivåerna i systemet än vad som<br />

är möjligt i en större organisation.<br />

En iakttagelse som har gjorts under Mullsjö kommuns<br />

resa med att skapa <strong>inkluderande</strong> <strong>lärmiljöer</strong> är<br />

att antalet särlösningar initialt minskar när man börjar<br />

arbeta målmedvetet mot <strong>inkluderande</strong> <strong>lärmiljöer</strong>.<br />

Men efter ett tag har det kommit en rekyl, det vill säga<br />

antalet särlösningar för enskilda elever ökar igen.<br />

Samma sak gäller synen på eleverna som bärare av<br />

problemet. En viss period minskar listorna med elever<br />

med svårigheter som lämnas in <strong>till</strong> förvaltningen<br />

för att äska om mera resurser men även där kan man<br />

se att de först minskar och sedan ökar igen. Detta är<br />

förmodligen ett bevis för att frågan om inkludering är<br />

komplex och måste bemötas på det sättet.<br />

Till en början kan man också etablera inkludering<br />

som en bärande princip i en verksamhet. Men för att<br />

denna princip ska vara verksam i organisationen så<br />

måste medarbetaren uppleva att den har de redskap<br />

som krävs för att möta alla elever och skapa en pedagogisk<br />

miljö där olikheterna bidrar <strong>till</strong> ett förbättrat<br />

inlärningsklimat för alla elever. Om inte eleven får<br />

det stöd den behöver samtidigt som läraren inte känner<br />

att den har de rätta redskapen så kan detta i värsta<br />

fall leda <strong>till</strong> en värre exkludering på sikt. Detta har<br />

inte hänt i Mullsjö kommun men det finns exempel på<br />

elever där eleven i och för sig är kvar i klassrummet<br />

men där man inte lyckats lösa elevens problematik.<br />

En annan grupp som är lätt att missa är föräldrarna.<br />

De pedagogiska lösningarna måste kunna förklaras<br />

för föräldrarna på ett sätt som skapar trygghet<br />

och förtroende.<br />

Ytterligare en grupp som är viktig är politikerna.<br />

Denna grupp är mycket viktig i en liten kommun<br />

där den enskilde föräldern ofta vänder sig <strong>till</strong> den<br />

lokale politikern som inte alltför sällan baserar sitt<br />

handlande på vad enskilda föräldrar tycker. Om in-<br />

50

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!