Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

Recommendations

Info

stod i fokus. Vi började med fördjupningsområdet ”Stödstrukturer” men gick snart in på ”Goda lärmiljöer”. Skolteamet förändrades bland annat på grund av att personer som var med från början slutade på skolan eller bytte tjänster. I samband med detta byttes också skolans ledning ut. Det nya skolteamet bestod nu av rektor, förstelärare (biträdande rektor ht-14), specialpedagog, speciallärare och klasslärare. En del i programmets andra år var att arbeta med ”Kritiska vänner” och tillsammans med Gunnarsboskolan i Mullsjö byggde vi upp ett samarbete. Vi besökte dem och fick inspiration till att arbeta mer kring klimatet på våra raster samtidigt som vi fick ta del av deras elevvårdsorganisation vilket gav oss tankar om hur vi kunde arbeta vidare med detta på hemmaplan. Vid vårt besök av de kritiska vännerna hade vi utarbetat ett förslag på en ny elevvårdsgång som vi fick feedback på och även en hel del tankar på hur vår fysiska lärmiljö ser ut och kunde förbättras. Tillsammans med den nya ledningen gjorde vi vt- 14 en tydlig mål- och utvecklingsplan för det fortsatta arbetet på Vist skola. Vårt huvudmål var- och är fortfarande Att varje elev på Vist skola ska utvecklas så långt som möjligt i samtliga förmågor. För att nå dit har vi bl a tittat på Hatties forskning om Synligt lärande och James Nottinghams forskning om vad som gör undervisningen framgångsrik. Vi ser att nyckeln till en inkluderande lärmiljö är att undervisningen utformas med tydliga mål och en god kännedom om vad varje elev behöver för att lyckas. Vi behövde därför strukturera upp en del och vi kom fram till att följande behövde utarbetas: 1. Tydliga ordningsregler (tryggare rastklimat och arbetsro i klassrummen) 2. Bedömningsmatriser och pedagogiska planeringar i alla ämnen (Fördjupad kunskap Lgr-11) 3. Den fysiska lärmiljön (synliggöra lärandet, renodla klassrummen) 4. Bredare kompetens hur man bemöter elever i behov av särskilt stöd (ex tekniska hjälpmedel, att använda bildstöd, öka kunskapen om olika diagnoser) 5. Undervisning för att stödja och utmana (Synligt lärande) 6. Kartläggning och diagosmaterial för att se var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling 7. Utveckla specialundervisningen (förväntningar och roller) arbeta i perioder 8. Utveckla EHT (elevhälsoteamet) Ärendets gång, metoder i klassrummen 9. Se över konferens och mötestider för personalen (att skapa effektiva mötesplatser) Vårt senaste år har inneburit hårt arbete för att nå förförbättring på ovanstående punkter. Studiedagar, konferenser och övriga möten har ägnats åt att fokusera på detta. Vi vill att varje elev på Vist skola ska känna att här finns det personal som hjälper mig att utvecklas på bästa sätt. Vi talar inte längre om inkludering som ett projekt utan det är något vi arbetar med hela tiden. Vi har fortfarande mycket kvar att utveckla men har kommit en bit på vägen. Strukturer som vi bygger upp nu gäller det att hålla i, få med ny personal i vårt arbete och förbättra i små steg. HUR TÄNKER VI FORTSÄTTA ATT SPRIDA VÅRT LÄRANDE INOM BARN- OCH UNG- DOMSAVDELNINGEN SÅ ATT ALLA ELEVER FÅR MÖTA LÄRANDE OCH UTVECKLANDE LÄRMILJÖER? För att nå det övergripande syftet med inkluderingsprogrammet behöver vi en medveten strategi för att verkligen lyckas och få effekt med spridningen. Detta gäller alla skolor inom barn- och ungdomsavdelningen. Programmets syfte: • att främja utvecklingen av inkluderande lärmiljöer • att öka kunskaperna på både skol- och huvudmannanivå • att genom forskning bidra till att stärka den samlade kunskapen om inkludering och inkluderande lärmiljöer Vår grundsyn är att inkluderande lärmiljöer främjar alla elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Ur ett förvaltningsövergripande perspektiv behöver vi: »Vi ser att nyckeln till en inkluderande lärmiljö är att undervisningen utformas med tydliga mål och en god kännedom om vad varje elev behöver för att lyckas.« 44
• Behålla koordinatorsfunktionen efter programmets slut för att stödja och coacha rektorer och skolområdeschefer i deras arbete med att skapa och utveckla inkluderande lärmiljöer. • Fortsätta sprida tankar och erfarenheter från inkluderingsprogrammet så att inkluderingstanken alltid finns med när vi planerar och genomför olika utvecklingsarbeten. Det gäller alla nivåer, ute på skolor, på skolområden och på förvaltningsnivå. Se till att teorier, kunskaper och erfarenheter från inkluderingsprogrammet blir en naturlig del i deras utvecklingsarbeten. Följande aktiviteter planeras att genomföras under hösten 2015. • Alla lärare deltar vid lärarnas uppstart i workshops med inriktning mot inkluderande lärmiljöer. Malin Öhman har under programtiden skrivit en uppsats som beskriver pedagogers och elevhälsoteamens process mot mer inkluderande lärmiljöer. • Vi ser också ett behov att rektorer tar hjälp av kompetenser med olika specialinriktningar och samverkar för att nå större måluppfyllelse genom att observera, analysera och utveckla lärmiljöer utifrån olika elevers behov och förutsättningar. Skapa samsyn och ett förhållningssätt som leder till proaktivt ledarskap. Allt för att skapa en skola för var och en. Därför behöver vi skapa naturliga arenor där rektorer, elevhälsoteam och andra spetskompetenser (till exempel logoped, talpedagog, synpedagog, speialpedagog) kan mötas och samverka för att gemensamt skapa inkluderande lärmiljöer. • Publicera ett nummer med tema inkludering, i en tidskrift som heter ”LÄRORIK”, en tidskrift som barn och ungdomsförvaltningen ger ut och som når alla pedagoger i kommunen. • Vid ett chefsmöte under hösten kommer deltagande rektorer att redovisa sina erfarenheter och lärande under programtiden Diskussion av det som redovisas kommer att diskuteras vidare på rektorsnätverk • Skolområdescheferna kommer på skolområdesnivå arbeta med inkludering De kommer att använda sig av rektorer och skolteam som deltagit i programmet samt leg psykolog Malin Öhmans erfarenheter. 45
Page 1: att forma skolan efter eleverna Vä
Page 5: FÖRORD FoU-programmet Inkluderande
Page 8 and 9: I FoU-programmet medverkar tolv kom
Page 10 and 11: »Inkluderande lärmiljöer främja
Page 13 and 14: 2. VAD HAR VI ÅSTADKOMMIT LÄNGS V
Page 15 and 16: ollplank till skolorna. Detta lyfts
Page 17: 4. REFERENSER Andersson Varga, Pern
Page 21 and 22: BORLÄNGE: INKLUDERING - EN SAMHÄL
Page 23: FRAMTIDEN För att citera Winston C
Page 26 and 27: »Under programmet har vi arbetat m
Page 28 and 29: utslussning till reguljär klass, l
Page 30 and 31: »Även om vi varit igång en tid
Page 33 and 34: HÖÖR: HÖÖRS RESA MOT INKLUDERAN
Page 35: effekt var att vi lärde känna var
Page 38 and 39: förskjutning i vår begreppsvärld
Page 41 and 42: LINKÖPING: LINKÖPINGS KOMMUNS LÄ
Page 43: Persson & Persson samt ”Barn och
Page 48 and 49: till och med ledare, som gärna tal
Page 50 and 51: »Om inte eleven får det stöd den
Page 53 and 54: STOCKHOLM: VÄRT ALLA STRAPATSER, E
Page 55: »Upplägget med kritiska vänner h
Page 58 and 59: des sedan helt ner våren 2013. De
Page 60 and 61: »Då skolan ökar i elevantal öka
Page 62 and 63: tisera fritt. I och med denna övni
Page 65 and 66: TYRESÖ: EN SKOLA FÖR VAR OCH EN -
Page 67: der tre års tid har våra lärare
Page 70 and 71: »Personalen arbetar i team, där u
Page 73 and 74: TOLV KOMMUNERS ARBETE FÖR ATT SKAP
Page 75 and 76: 12 kommuner. Vanligen har i dagens
Page 77 and 78: På så sätt fick koordinatorerna
Page 79 and 80: »Det som jag från början tyckte
Page 81: mindre åt samma håll med 12 kommu
Page 85 and 86: BILAGA 1: FOU-PROGRAMMETS SYFTE OCH
Page 87 and 88: BILAGA 3: STYRGRUPP Programmet har
Page 89 and 90: REGIONALA SEMINARIER 9: TYRESÖ, J
Page 92: Ifous - Innovation, Forskning och U

Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?