Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

»Deltagarna i programmet ses som
”inkluderingsambassadörer” i sina
personalrum, de initierar diskussioner
och visar i sitt klassrumsarbete exempel
på hur man kan arbeta inkluderande.«
som deltagit uttrycker att de idag har mer kunskaper
och tänker ett extra varv kring inkludering när
de ska ta beslut om åtgärder eller organisationen.
Arbetsron har blivit bättre, det har vi jobbat med,
det har betydelse hur den vuxne agerar i och utanför
klassrummet. Vi har arbetat med normkritiskt förhållningssätt,
inspirerade av Ross Greene och Stefan
Hertz. Förstelärarna som leder lärgrupper tar med
sig frågorna och kunskaperna till sina grupper, där
når vi alla lärare. Elevhälsan är mer aktiv i att se vad
som fungerar kring eleven och bygga vidare kring
det och vi har i kommunen utarbetat gemensamma
fungerande rutiner kring särskilt stöd och pedagogisk
utredning som alla skolor använder. Specialpedagogerna
har fördjupat arbetet med att hitta sina
roller i arbetet tillsammans med lärarna kring stöd
och extra anpassningar
Rektorerna som deltagit med sina skolteam reflekterar
kring att deltagandet har inneburit något både
för dem som skolledare och för deras skolor. De hör
alltmer sällan rop om hjälp från lärare… Verktygen
i verktygslådan har utvecklats, alla letar lösningar
på ett helt annat sätt idag, vi har en ”kod i huset”
där man inte först ropar på externa åtgärder direkt
utan man prövar de olika verktygen i verktygslådan
för att se om något eller några passar. Deltagarna i
programmet ses som ”inkluderingsambassadörer” i
sina personalrum, de initierar diskussioner och visar
i sitt klassrumsarbete exempel på hur man kan arbeta
inkluderande, detta är viktigt. Lärare uttrycker att
de tycker att de ”kommit längre i sitt tänk”. Tidigare
låg fokus oftare på att ”inkludera elever” och lösa
elevproblem. Nu ligger mer fokus på att utveckla lärmiljöerna
för alla elever, utifrån grupper av elevers
olika behov.
Deltagandet har gett rektorerna ett annat sätt att
tänka. Det påverkar alla beslut och val de gör, hur
de organiserar arbetet på skolorna och hur resurser
fördelas och används. Vi har ofta diskuterat läroplanens
sida åtta:
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen
ska utformas på samma sätt överallt
eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn
ska tas till elevernas olika förutsättningar och
behov. Det finns också olika vägar att nå målet.
Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av
olika anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig
utformas lika för alla (Lgr11). Framgångsfaktorer
(Erlandsson i Mullsjö 2013) som rektorerna känner
igen sig i är att skolledare måste vara envisa, flexibla
och optimistiska.
Några lärare som varit med under programmet
har inspirerats att fördjupa sitt värdegrundsarbete,
de har arbetat med att ta fram klassrumsspelregler
och arbetat med ordspråk. Engelsklärare åk 4–9 har
hittat och börjat arbeta med ett webbaserat material
som gör det möjligt att arbeta med nyhetsartiklar på
engelska som är skrivna med samma innehåll men
på olika nivåer av ordförråd och språkkomplexitet.
Lärare måste dagligen granska sin egen undervisning
och anpassa eller designa den efter de elever
som deltar, det har diskuterats i många av de lärgrupper
vi haft under det senaste läsåret. Det är
lärares största utmaning att samtidigt möta elever
som är i behov av mycket stöd och de elever som
har lätt att lära och behöver utmaningar för att inte
tappa lusten.
I arbetet med att möta alla elever i deras behov
behöver vi ett samarbete, både med varandra som
lärare, och med elevhälsan, specialpedagoger och
den centrala elevhälsan. Specialpedagogerna på alla
kommunens skolor har träffats för en kompetensoch
utvecklingsresa under ett år, där har vi pratat
om specialpedagogers och speciallärares uppdrag
och samarbete med lärare och rektorer. Vi har gemensamt
tagit fram rutiner kring elever i behov av
extra anpassningar, särskilt stöd, pedagogisk utredning
och åtgärdsprogram. Vi har tagit fram en mall
för pedagogisk utredning där man påminns om vilken
betydelse miljön och skolans organisation har
för elevens lärande, och inte bara de individuella
svårigheter som begränsar.
Vi har fokuserat på utveckling av inkluderande
lärmiljöer, verktyg och metoder och effekter av särskilt
stöd. Syftet med träffarna var att ha kollegiala
lärandesamtal, utgå från vetenskaplig grund och utveckla
gemensam reflektion och ökad samsyn. En
34