Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

»Idag använder sig lärarna i högre
utsträckning av extra anpassningar
för de elever som är i behov av detta.«
erat mindre bra och där vi tillsammans kan ge stöd
till varandra för att komma vidare.
Sedan hösten 2014 har två nya skolor bildats och
dåvarande Tokarpsskolan heter numera Malmslättsskolan–Tokarp
och är en årskurs 7– 9 skola. I och
med att vi blev en ny skola kom vi att bilda ett nytt
skolteam där delar av det gamla teamet fanns med.
Malmslättsskolan–Tokarps nya skolteam består av
rektor, biträdande rektor (den tidigare specialläraren),
kurator, två lärare och en förstelärare med
särskilt uppdrag. Sedan ht–14 har vårt skolutvecklingsarbete
inneburit att utveckla ”Goda lärmiljöer”
för alla våra elever och under läsåret har vi ständigt
arbetat med följande fem fokusområden:
• Relation
• Kollegialt lärande
• Allsidig undervisning
• Delaktighet
• Ledarskap i klassrummet
Aktiviteter som har genomförts under året och
som kan kopplas till de olika fokusområdena är till
exempel lågaffektivt bemötande, fokusintervjuer
med elever i samtliga årskurser, tvålärarsystem i
svenska, engelska och matematik, utvecklandet
med extra anpassningar, ledarskap och arbetsro i
klassrummet.
Majoriteten av personalen på vår skola har utvecklat
sin syn på elever i svårigheter. Från att tidigare
haft ett mer exkluderande förhållningssätt till
att idag se alla elevers behov och att inkludera alla
elever i undervisningen. Det inkluderande arbetssättet
har blivit en naturlig del i undervisningen bland
annat genom att vi har infört tvålärarsystem.
Vi kan se att lärarna idag har förändrat sin syn
på hur undervisningsmaterialet anpassas utifrån
elevernas förutsättningar och behov. Målet är att
alla elever ska ges förutsättningar för att nå målen,
såväl kunskapsmässigt som socialt. Fokus ligger på
att utgå från elevens kunskapsnivå och att se varje
elevs egen progression. Idag använder sig lärarna
i högre utsträckning av extra anpassningar för de
elever som är i behov av detta.
Vi har på skolan ändrat det specialpedagogiska
stödet från att tidigare ha exkluderat elever genom
undervisning i liten grupp/träffa speciallärare till
att ge stödet i klassrummet. På skolan arbetar vi
också med att ge specialpedagogiskt stöd i perioder
genom till exempel intensivläsning och intensivmatematik.
Vi har skapat förutsättningar för ett kollegialt och
inkluderande förhållningssätt på såväl skolnivå,
klassrumsnivå och elevnivå. Skolledningens mål är
att ständigt lyfta den framtagna visionen i olika sammanhang
för att hålla visionen vid liv. Skolledningen
är medveten om att ett utvecklingsarbete tar tid och
har därför valt att prioritera detta som kompetensutveckling.
Även fast Ifous program Inkluderande
lärmiljöer nu kommer att avslutas slutar inte vi med
att arbeta med detta utan vi kommer att fortsätta
utveckla ”Goda lärmiljöer” för våra elever där vår
gemensamma vision är att hos oss på Malmslättsskolan–Tokarp
får alla elever lyckas.
TORNHAGSSKOLANS LÄRANDERESA I
INKLUDERINGSPROGRAMMET
Vår resa startade hösten 2012 då Tornhagsskolan
var en av de fyra skolorna som blev utvalda för att
vara med i Ifous-programmet. Vi på skolan hade redan
pratat om hur vår speciallärare skulle användas
för att tillgodogöra så många elever på så många sätt
som möjligt. En grupp utsågs på skolan. Gruppen var
enligt vårt sätt att se en väl sammansatt grupp. Det
fanns förkunskaper om inkludering i gruppen. Alla
hade en positiv ingång till inkluderingstanken och
vi hade också olika professioner på skolan som har
varit och är en styrka. I gruppen finns två rektorer,
två speciallärare, en SVA lärare och en specialpedagog.
Dessutom är två av pedagogerna förstelärare.
Gruppen har varit ledande i inkluderingsarbetet under
åren och varit ansvariga för fortbildningen bland
personalen, t.ex på studiedagar, konferenser och/eller
pedagogiska aftnar.
Vi hade aldrig pratat om ordet och innebörden i
inkludering, men hela skolan hade arbetat fram tydliga
trygghetsregler och kartlagt måluppfyllelsen. Vi
hade satsat på goda och tysta lärmiljöer. Red Cat
system hade installerats i ett antal klassrum. Personalen
hade fått utbildning i ”Greppa språket”. Det
språk-utvecklande arbetssättet var påbörjat. Ledningen
hade hittat artiklar och översättningar av
Hattie och medvetandegjorde personalen om tankarna
runt ”Synligt lärande”.
För att öka kunskaperna i gruppen bestämde vi
oss för att läsa ”Inkludering och måluppfyllelse” av
42