Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

TYRESÖ: EN SKOLA FÖR VAR OCH
EN – INKLUDERANDE LÄRMILJÖER
I TYRESÖ KOMMUN
I Tyresö inleddes arbetet med inkludering hösten
2010. Till att börja med handlade det om att öka
andelen elever som fick sin skolutbildning i Tyresö
kommun och minimera antalet externa placeringar.
Under processen skedde ett fokusskifte gentemot
skapandet av inkluderande lärmiljöer på de olika
skolorna. Under våren 2011 startades ett nätverk
med pedagoger från samtliga skolenheter för att
tillsammans diskutera inkluderingsfrågor för att
öka tempot i förändringsprocessen, och nu började
det hända saker. I nätverket skedde ett lärande
och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna och i rektorsgruppen
har frågor om inkludering och hur vi
på bästa sätt stödjer elevernas kunskapsutveckling
fortlöpande diskuterats. Detta har lett till en positiv
utveckling i kommunens skolor.
STÖD AV FORSKNINGEN I VÅRT
UTVECKLINGS ARBETE
När vi fick erbjudande om att delta i Ifous-programmet
om inkludering, senare benämnt Inkluderande
lärmiljöer, ansåg vi att det passade perfekt in i den
process vi redan befann oss i och valde att gå in i
samarbetet hösten 2012. Genom att delta i Ifousprogrammet
har vi fått stöd och inspiration från såväl
andra kommuner som forskare på Malmö högskola
samt Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Det har bidragit till en fördjupning av det arbete vi
redan satt igång. Vi har under resans gång utvecklat
vår syn på inkluderingsbegreppet och fått mer draghjälp
i vårt utvecklingsarbete. Vår syn på vad inkludering
innebär har förskjutits från en rumslig syn på
begreppet till att arbeta för att skapa inkluderande
lärmiljöer genom att arbeta proaktivt för att undanröja
hinder innan de uppstår. Vi insåg snart att vad
det egentligen handlar om är vår människosyn och
värdegrund, och ytterst vilket samhälle vi vill ha i
framtiden. Ett framtida gott samhälle förutsätter en
skola där eleverna får vara som de är och där olikhet
ses som en tillgång och inte som hinder. I barn- och
utbildningsnämndens nämndplan har begreppet ”
En skola för var och en” och en inkluderande skola
funnits med som ett projekt redan 2012 och som en
beskrivning av förskolans och skolans arbetssätt sedan
2013. Detta har gett draghjälp åt förändringsarbetet
genom att inkluderingstanken är förankrad från
nämndens politiker ut i verksamheterna.
VÅRA SKOLTEAM
Eftersom Tyresö arbetat med inkluderingsfrågan under
ett par år redan innan vi gick med i Ifous-samarbetet,
och redan hade ett nätverk för inkludering, var
det deltagarna i detta som kom att bilda våra tre skolteam.
Alla rektorer anmälde intresse att delta så lotten
fick avgöra vilka tre som kom att delta och dessa
rektorer bildade skolteam tillsammans med deltagarna
i inkluderingsnätverket som gått under namnet
”Vi lär av varandra” med en till två deltagare från
varje skola. På så vis kom alla kommunens grundskolor
att delta i programmet. Samtliga skolor bedrev
lokalt utvecklingsarbete samtidigt som deltagarna var
med i tre skolteam. De flesta skolor visade en positiv
utveckling, på några gick arbetet långsammare. Som
alltid när det gäller skolutveckling är rektors tydlighet
en förutsättning och där den saknats har vi sett att utvecklingsarbetet
haltat. På en skola bestämde sig rektor
för att formera ett eget skolteam och i efterhand
komma in i Ifous-programmet. Där visade det sig sedan
att utvecklingen tog fart. Ett större skolteam på en
skola kan alltså ge mer utväxling i utvecklingsarbetet
än vad ett par deltagande lärare kan bidra med. Och
kanske hade vi sett större förändringar på enskilda
skolor om vi tänkt annorlunda avseende skolteamens
sammansättning. Samtidigt har vi genom rektorernas
samarbete i ledningsgruppen kunnat adressera frågor
rörande inkluderande lärmiljöer med utgångspunkt
i vår gemensamma värdegrund och både nationella
och kommunala styrdokument.
En erfarenhet som vi dragit lärdom av är hur
viktig elevhälsans samlade kompetens i denna utvecklingsprocess
är. Eftersom delar av elevhälsans
centralt organiserade medarbetare inte från början
var en naturlig del av processarbetet i nätverket/
skolteamen missade många processförändringen
från att minska antalet kostnadsdrivande externa
placeringar till att förändra verksamheternas arbetssätt
genom en gemensam värdegrund. Detta innebar
ibland ett föga konstruktivt ifrågasättande av hela
arbetet. Den centrala elevhälsan involverades i värdegrundsprocessen
först under senvåren 2013.
65