Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner

TOLV KOMMUNERS ARBETE FÖR
ATT SKAPA INKLUDERANDE
LÄRMILJÖER – EN ANALYS AV
FOU-PROGRAMMET OCH SPSM:S STÖD
INLEDNING
Inkludering är allmänt omtalad, ibland förkastad
ibland varmt förespråkad. Vad som dock är helt klart
är att de flesta aktörer är oklara och oprecisa i sin
användning av uttrycket inkludering. Därmed präglas
de senaste årens debatter av oklarheter, vilket
faktiskt hindrar förståelse och utveckling av avgörande
kvaliteter i den svenska förskolan och skolan.
Denna situation kan förstås mot bakgrund av den
historiska användningen av termen inkludering. I
Sverige talades det under 1980- och 90-talen om integrering
av elever med funktionsnedsättning, eller i
behov av särskilt stöd. I slutet av 1990-talet började
dock allt fler forskare tala om inkludering, grundat
i skillnaden mellan två perspektiv, det kategoriska
och det relationella (Persson 1999).
De internationellt verksamma organen OECD,
Unesco, Unicef och European Agency for Special
Needs and Inclusive Education använder allt mer
uttrycket inkludering. I linje med att gå från ett kategoriskt
och medicinskt/psykologiskt fokus med
indelning av barn och elever med olika behov/diagnoser,
till ett relationellt perspektiv sker nu ett
perspektivskifte som präglas av att sätta verksamhetens
ansvar och förmåga i fokus i att möta barns och
elevers olikheter och olika behov. Här uppstår ett
klargörande när European Agency lägger till ”and
Inclusive Education” i sin titel.
I Sverige används inte uttrycket inkludering i
lagtext eller läroplan, men man kan säga att de tre
grundorden likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet
och hur dessa begrepp tolkas i rådande styrdokument
uttrycker vad inkludering handlar om.
Våren 2012 formade 12 kommuner tillsammans
med Ifous (innovation, forskning och utveckling
i skola och förskola) ett initiativ till ett samarbete
kring ett FoU-program om inkludering. Såväl Skolverket
som SPSM fick en preliminär projektplan
från Ifous som tillfrågade båda myndigheterna om
finansiellt och annat stöd.
SYFTE OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Syftet med denna text är att sammanfatta delar av
de erfarenheter som SPSMs regionala samordnare
(fyra regioner, östra – västra – södra – mellersta)
dokumenterat under ”inkluderande lärmiljöer” programmets
gång för att:
1. synliggöra och tydliggöra viktiga gynnande och
hindrande faktorer i inkluderingsarbetet hos
huvudmännen och i skolor
2. synliggöra och tydliggöra vid vilka utmaningar
skolor/skolhuvudmän har ansett sig behöva
stöd från SPSM
3. beskriva den strategi och de stödsätt som
SPSM erbjudit och analysera vilka effekter
dessa kan ha haft på arbetet hos huvudmännen
och forskare
4. kritiskt och konstruktivt reflektera över FoUprogrammets
förutsättningar, processer och
resultat ur ett längre tidsperspektiv samt vilka
följder detta bör få för SPSMs framtida strategi
och stödsätt.
Tillvägagångsättet är att bygga på den dokumentation
de regionala samordnarna framtagit i process,
cirka 120 sidor minnesanteckningar, personliga
loggböcker och analyser från koordinatorerna i de
12 kommunerna samt sammanställningar i Power
Point form som framtagits under arbetets gång. För
att skapa en meningsfull ordning på all denna information
har en grov teoretisk infallsvinkel varit att
analysen skall omfatta tre olika aspekter (Hägerstrand
1982):
• Diorama – en stillbild av de allmänna
förutsättningarna, (kring inkludering som den
kontext vari programmet sjösattes i)
• Path – den process (som förelegat i form av
planering, genomförande och uppföljning av
programmet)
73