22.12.2012 Views

Download full programme and abstract book pdf 1.6

Download full programme and abstract book pdf 1.6

Download full programme and abstract book pdf 1.6

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Thus, activities up to this first transition point have not<br />

specifically focused upon the development of an idea towards<br />

the creation of a new venture or some other form of utility<br />

creation, but are rather research or development towards some<br />

scientific query or technological dilemma. The terms launch<br />

<strong>and</strong> birth, both of which, along with the term hatch, meaning<br />

an incubated firm, <strong>and</strong> the transaction of the technology which<br />

is transferred, are comparable to incorporation of a venture<br />

in an entrepreneurial process model, <strong>and</strong> can be seen as a<br />

second transition point. In between these points, I argue that<br />

the entrepreneurial process activities described as pre-launch<br />

or launch (Baron, 2002) are in fact associated to the activities<br />

taking place in the emerging (nascent) phase, while the postlaunch<br />

activities are comparable to activities for growth or<br />

sustainability of a new firm.<br />

29:11<br />

Entreprenöriellt lär<strong>and</strong>e - Gymnasieelevers skilda<br />

uppfattningar av entreprenöriellt lär<strong>and</strong>e<br />

Otterborg, Annica<br />

Högskolan för lär<strong>and</strong>e och kommunikation (HLK), Jönköping,<br />

Jönköping, Sweden<br />

Elever behöver bli entreprenöriella, av flera skäl. Synen på<br />

elevers lär<strong>and</strong>e har ändrats. Det är idag inte liktydligt med<br />

att ta emot kunskap som förmedlas genom undervisning<br />

av läraren, utan kan även ske ute i samhället eller med<br />

uppgifter hämtade i näringslivet. Informationsteknologin<br />

påverkar dessutom alla i samhället. Elevers möjligheter och<br />

sätt att inhämta fakta går därmed utanför klassrummet, ut<br />

i världen. Historiskt sett är hela samhället inne i en period<br />

av omställningar och nytänk<strong>and</strong>e. Individen får bära ett allt<br />

större ansvar för sitt lär<strong>and</strong>e och sin utkomst. Ekonomiska<br />

aspekter har drivit fram förslag samt beslut om förändringar<br />

i skolan. Överstatliga organ som OECD och EU har påverkat<br />

skolan att inta en entreprenöriell hållning genom att föreslå<br />

inför<strong>and</strong>e av entreprenörskap. Svenska regeringen kungjorde<br />

hösten 2008 att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd<br />

genom elevens hela utbildning, vilket innebär från förskola<br />

till och med gymnasium. Från och med höstterminen<br />

2011 finns entreprenörskap inskrivet i samtliga program<br />

på gymnasieskolan. En högaktuell fråga i gymnasieskolan<br />

är därför vilken lär<strong>and</strong>eform som kan svara upp mot att<br />

få eleverna entreprenöriella. I min studie undersöker jag<br />

hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med uttalad<br />

entreprenöriell profil – uppfattar och förstår entreprenöriellt<br />

lär<strong>and</strong>e. Resultatet visar att eleverna på olika sätt lär sig ta<br />

ansvar för sin arbetsuppgift, skaffa sig externa kontakter,<br />

teambilda, lära i olika sociala praktiker samt visar prov på<br />

att de ser bortom det uppenbara med uppgiften. Jämfört med<br />

<strong>and</strong>ra förekomm<strong>and</strong>e lär<strong>and</strong>eformer är den entreprenöriella<br />

lär<strong>and</strong>eformen den som ger eleverna makt över sitt lär<strong>and</strong>e.<br />

Eleverna finns i två sociala praktiker – skola och näringsliv.<br />

De gör själva jämförelser mellan praktikerna. I skolan är det<br />

bara eleven som berörs av uppgiften ifråga medan en uppgift<br />

i näringslivet ofta ingår som en del av ett större arbete med<br />

flera <strong>and</strong>ra personer involverade. Det ställer krav på eleven<br />

att samarbeta med <strong>and</strong>ra som kan ha <strong>and</strong>ra kvaliteter än vad<br />

eleven själv besitter samt att leverera sin del av arbetsuppgiften<br />

i tid. En inlämningsuppgift i skolan berör bara eleven som ska<br />

byta inlämningsuppgiften mot ett betyg. En levererad uppgift i<br />

näringslivet bedöms däremot till exempel i termer av på vilket<br />

sätt den höjer kvaliteten i företaget, vad den utvecklar eller<br />

vilka besparingar den genererar.<br />

29:12<br />

Facilitating entrepreneurial behavior development through<br />

learning<br />

Williams Middleton, Karen<br />

Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden<br />

Emphasis on developing new entrepreneurs is marked by the<br />

continued growth of entrepreneurial education programs<br />

(for example Finkle <strong>and</strong> Deeds, 2001, Solomon, 2007). But<br />

developing new entrepreneurs through education can have<br />

different objectives, methods <strong>and</strong> associated results (Kickul<br />

<strong>and</strong> Fayolle, 2007). Learning can be seen as the dynamic<br />

process which enables entrepreneurial behavior to be enacted<br />

(Rae <strong>and</strong> Carswell, 2001). However, this simple statement<br />

hides challenges as learning is designated as a complex<br />

phenomenon (Nicolini <strong>and</strong> Mesnar, 1995). Entrepreneurship<br />

education research of, for example, Cope <strong>and</strong> Watts (2000),<br />

Gibb (1997) <strong>and</strong> Hjorth <strong>and</strong> Johannisson (2007) provide<br />

a definition of learning as the potential to change behavior<br />

based on processing of information. I build on this as the<br />

potential to change or develop behavior, where the processing<br />

of information which is conducted by the individual is<br />

impacted by the environment, through both availability of<br />

information <strong>and</strong> interaction around information. A review of<br />

entrepreneurship education literature (Mwasalwiba, 2010)<br />

draws distinctions between education conducted for, about,<br />

in or through entrepreneurship. Many scholars agree that<br />

entrepreneurial education has to have an experiential learning<br />

perspective together with interactive pedagogy in order to<br />

enhance learning <strong>and</strong> innovative capacity (for example Collins<br />

et al., 2006, Honig, 2004, Johannisson et al., 1998, Vinton <strong>and</strong><br />

Alcock, 2004, Yballe <strong>and</strong> O’Connor, 2000). Based on a review<br />

of learning concepts, I argue that learning by doing combined<br />

with mentoring processes can facilitate a decision cycle for<br />

testing hypotheses, providing feedback through physical<br />

engagement, <strong>and</strong> through reaction from a surrounding roleset.<br />

I describe this as learning through interaction. Interaction<br />

with the role-set facilitates “generative learning” (Barrett <strong>and</strong><br />

Peterson, 2000, Gibb, 1997) providing insights into potential<br />

future action, including abilities to see possibilities beyond<br />

problem barriers. Learning through interaction involves<br />

experiential learning including reflection-in-action (Schön,<br />

1984) <strong>and</strong> generative learning based upon cycles of hypothesis<br />

testing <strong>and</strong> feedback between the nascent entrepreneur <strong>and</strong> her<br />

role-set.<br />

30:01<br />

Bridging theory <strong>and</strong> practice in the Humanities <strong>and</strong> Social<br />

Sciences: The case of a collaborative arena in Sweden<br />

Jernberg, Sara1 ; Södergren, Birgitta2 1Uppsala University, UU Innovation, Uppsala, Sweden;<br />

2Uppsala University, IPF <strong>and</strong> Department of Business Studies,<br />

Uppsala, Sweden<br />

Although there has been a lot of research on knowledge<br />

exchange, it has mainly focused on collaborations around<br />

technologies <strong>and</strong> production methods. This paper examines<br />

the development of collaborative arenas to enhance knowledge<br />

exchange between researchers from the humanities <strong>and</strong>/or the<br />

social sciences <strong>and</strong> public <strong>and</strong>/or private organizations. The<br />

challenges that need to be overcome <strong>and</strong> the key factors leading<br />

to the creation of a sustainable collaborative arena will be<br />

discussed. The study on which this paper draws also had an<br />

interactive purpose: to contribute to the developmental work at<br />

Uppsala University Innovation <strong>and</strong> at The School Forum.<br />

This paper focuses on a case study of The School Forum, in<br />

Uppsala, Sweden - an arena for knowledge exchange between<br />

Uppsala University <strong>and</strong> the municipality of Uppsala, where<br />

ethnology researchers collaborate with school teachers in<br />

145

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!