r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

Recommendations

Info

Men vem var han? Jag tyckte jag kom honom närmare, när jag gjorde min del av förberedel- searbetet för utställningen på Judiska Museet. Vi diskuterade, läste litteraturen om honom, såg på fotografier, lärde av dem som visste mer. Plöts- ligt framträdde han som levande gestalt, som en person. En faderlös pojke, som var nära sin unga mamma och som längtade efter farfar, som var utomlands och skrev brev till honom. Jag har försökt teckna den bild jag fick av hans utveckling i utställningen. Hans förhållande till farfar och modern, positionen i förhållande till farfars bankbröder, förväntningarna om att fylla den döde faderns plats, att bli någon som skulle märkas. Hur hans utbildning både formades tillsammans med farfar, men där han samtidigt insöp sina egna intryck, och kanske gjorde upp sina egna planer, som förmodligen inte var särskilt klara eller medvetna för honom själv. Men när uppdraget till Ungern kom, var han mentalt förberedd. Han kunde inte ha gjort på annat sätt när han kom dit. Han var modig och därmed osårbar, skyddad av en övertygelse om att han gjorde det rätta. Men han måste också ha varit rädd, förtvivlad att inte kunna räcka till och känna tvivel om han gjorde de rätta valen. När jag ser och hör Alice Breuers historia som visas på utställningen kommer han ännu närmare, eftersom hon är en god vän och kollega till mig. Hon skulle inte ha överlevt utan honom. Skulle Förintelsen över huvudtaget varit möjlig om det hade funnits tusen personer som bara hade haft en tiondel var av hans mod och initiativkraft? Han hade ”chutzpah”, en för- måga att överskrida gränsen för det förväntade, att med fantasins hjälp använda en auktoritet, som egentligen bara hade täckning i hans röst och mod. Det godas okuvliga riddare. ”Det här är mina skyddslingar! De har svenska skyddspass! Befria dem ögonblickligen!” Det skulle kunna kallas civilkurage också, en vaccination mot att dras med i grymma gruppmeka- nismer eller passivt bredvidstående. Att vara en del av historien och känna ansvar för att forma den med vissheten om att det goda ständigt måste försvaras, annars kommer det att gå under. Den vissheten hade han. 20 raoul wallenberg one man can make a difference But who was he? I think I got closer to him, when I was doing my bit of research for the exhibition at the Jewish Museum in Stockholm. We had dis- cussions and read books about him, we studied photographs and learned from those who knew more. And suddenly he appeared before me, alive. A fatherless boy, who was close to his young mother and longed for his grandfather, who was abroad and wrote letters to him. In this exhibition, I have tried to outline the impression I had of Raoul’s development. His relationships with his mother and grandfather, his position vis-à-vis his grandfather’s banker brothers, the expectations of him taking his dead father’s place, and that he should become someone worthy of note. How his education was planned together with the grandfather, but where he also absorbed impressions of his own, and maybe hatched plans for himself, which were probably neither very clear nor well conceived. But when he received his Hungarian mission, he was mentally prepared. And he could not have acted differently, once he arrived there. He was coura- geous and therefore invulnerable, protected by his conviction that what he did what was right. But he must have been afraid, too. Must have felt despair at not being able to do everything, and doubting whether he made the right choices. When I see and hear Alice Breuer’s story, shown at the exhibition, he comes even closer, probably because she is a good friend and colleague of mine. She would not have survived had it not been for him. Would the Holocaust have been possible, had there been a thousand people, each with only a tenth of his courage and initiative? He had “chutzpah”. An ability to transcend the limit of what might be expected, and to muster up an authority, which had no other backing than his voice and his courage. The Invincible Defender of Good. “They are my protectees! They have Swedish ‘Schutzpasses’! Release them immediately!” It could also be called the courage of standing up for your own beliefs. A vaccination against getting caught up in cruel group dynamics or becoming a passive bystander. To be a part of history and be responsible for shaping it, knowing that we constantly need to defend that which is good, or it will perish. He knew that.
Och mitt i detta kaos – Raoul Wallenberg I arbetetmed utställningen om Raoul Wallenberg tänker man framförallt på offren, de som mördades, skändades, torterades, men också på dem som genom hans räddningsinsatser överlevde. Detta fullständigt urskillningslösa mördande som tyska och ungerska nazister gjorde sig skyldiga till i krigets slutskede samtidigt som mullret av sovjetiska kanoner närmade sig! Och mitt i detta kaos, Raoul Wallenberg, som tillsammans med andra goda krafter försökte kämpa emot detta vansinne. Han kände säkert ofta förtvivlan, sorg och vanmakt i sina försök att rädda så många som möjligt. Ibland lyckades han, ibland inte. En brin- nande låga, envishet, stark vilja och ett oerhört mod är några av de egenskaper han måste ha haft för att orka fortsätta sin kamp. Raoul Wallenberg är också lätt att identifiera sig med, glad, nyfiken och äventyrslysten i sin ung- dom. Därtill hade han ett intresse och en utbildning som överensstämmer med min egen. Att ha fått möjlighet att arbeta med utställningen har varit mycket stimulerande och tankeväckande. Utställningens disponering och form är ett försök att på ett pedagogiskt sätt skildra människan Raoul Wallenberg, hans liv och insats i den tid och miljö han verkade. Med bilder, filmer, ljud och ljus försöker vi antyda den tidsanda och de miljöer han befann sig i. Kontrasterna är slående: trygg- het – kaos, äventyr – blodigt allvar, medelpunkt – övergiven! Min förhoppning är att utställningen, Raoul Wallenberg – one man can make a difference, ska nå ut och bidra till kampen mot rasism i olika former. En enda människa kan göra hela skillnaden. Gabriel Herdevall And at the centre of this chaos – Raoul Wallenberg When working on the Raoul Wallenberg exhibition, one primarily thinks of the victims: those who were killed, abused and tortured. But also of those, who through his rescuing mission, managed to survive. That completely indiscriminate killing that the German and Hungarian nazis committed in the final stages of the war, as the roaring of Soviet guns approached! And at the centre of that chaos, Raoul Wallenberg, who together with other good forces tried to combat this madness. Many times he must have despaired, felt utterly sad and power- less in his attempt to save as many as possible. Sometimes he succeeded, at other times he did not. Passion, stubbornness and willpower, as well as tremendous courage are some of the qualities he must have had to keep battling. It is also easy to identify with Raoul Wallenberg, who was a happy, inquisitive and adventurous young man. Besides, his interests and education parallel mine. Working on the exhibition has been very stimulat- ing and thought-provoking. The organisation and design of the display are an attempt to portray Raoul Wallenberg, the person, in an instructive manner, and to show his life and mission, where and when it took place. Using photographs, films, sound and light we try to create a sense of the time and place where he moved. The contrasts are striking: security – chaos; adventure – grave danger; focus – abandonment! I hope that the exhibition, Raoul Wallenberg – one man can make a difference, will reach many people, and that it will contribute to the struggle against racism of every kind. one man can make a difference raoul wallenberg 21
Page 1 and 2: a o u l w a l l e n b e r g one man
Page 3 and 4: Judiska Museet i Stockholm tackar f
Page 5 and 6: senare utförde i Budapest? Hur var
Page 7 and 8: aoul Wallenberg föddes på Kappsta
Page 9 and 10: På skidutflykt med vänner. Andra
Page 11 and 12: mitt engagemang inleddes en grå h
Page 13 and 14: Raoul Wallenberg med sina medarbeta
Page 15 and 16: Inskrivningskortet vid ankomsten ti
Page 17 and 18: Vi äger inga ljudupptagningar, som
Page 19: Vem var han? Mina intryck var bara
Page 23 and 24: Sammanfattning av den svensk-ryska
Page 25 and 26: one man can make a difference raoul
Page 27 and 28: Utdrag ur Staffan Söderbloms rappo
Page 29 and 30: Söderblom, spelade en viktig, för
Page 31 and 32: uppdraget i Budapest. I förhand ka
Page 33 and 34: Raoul Wallenberg - en hjälte i det
Page 35 and 36: ildade europeiska män (och en del
Page 37 and 38: esultat följt ungefär samma plan.
Page 39 and 40: Raoul Wallenberg med vänner i Syda
Page 41 and 42: förhållande eller inte.) Raoul be
Page 43 and 44: läggning att positivt verka för n
Page 45 and 46: Tidigt 1942 fann Wallenberg slutlig
Page 47 and 48: Lutz. Alla var de väl införstådd
Page 49 and 50: dramatik och djupa tragedier, möte
Page 51 and 52: Wallenberg kastade sig villigt in i
Page 53 and 54: Raoul Wallenbergs svenska diplomatp
Page 55 and 56: Tom Veres var fotograf och tog mån
Page 57 and 58: nuari, i vad som kallades ”det in
Page 59 and 60: jan lundvik Tidigare ambassadör oc

r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?