08.02.2013 Views

r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Wallenberg kasta<strong>de</strong> sig villigt in i <strong>de</strong>t våldsamma<br />

kaos som råd<strong>de</strong> i Budapest. I en rapport om sina<br />

första åtgär<strong>de</strong>r efter kuppen skrev han: ”Hela för-<br />

sta dagen fick [jag] fara omkring på en damcykel<br />

på <strong>de</strong> av banditer befolka<strong>de</strong> gatorna för att försöka<br />

knyta ihop trådarna. Andra dagen ägna<strong>de</strong>s åt att<br />

i bil flytta sådan personal som befann sig i fara till<br />

säkrare gömställen och att i en säck släpa omkring<br />

matvaror till <strong>de</strong>m.”<br />

Icke <strong>de</strong>sto mindre kun<strong>de</strong> <strong>de</strong> kvarvaran<strong>de</strong> diploma-<br />

terna i Budapest bibehålla ett mått av effektivitet,<br />

för <strong>de</strong> behandla<strong>de</strong>s alltjämt som diplomater av<br />

bå<strong>de</strong> tyskarna och ungrarna. Situationen innebar<br />

att fler judar än någonsin enträget sökte någon<br />

form av skydd, vilket <strong>de</strong> ”goda legationerna”, <strong>de</strong>t<br />

vill säga <strong>de</strong>n svenska och <strong>de</strong>n schweiziska men<br />

också diplomater från Vatikanen och Centrala-<br />

merika, fortfaran<strong>de</strong> kun<strong>de</strong> erbjuda. Från mitten av<br />

oktober till <strong>de</strong>n slutliga befrielsen, av först Pest i<br />

januari 1945 och sen Buda i februari, pågick ett in-<br />

trikat diplomatiskt spel som utgjor<strong>de</strong> <strong>de</strong>t politiska<br />

ramverk inom vilket Wallenberg och andra neutrala<br />

diplomater agera<strong>de</strong>. Deras förmåga att hjälpa tog<br />

sig främst två uttryck. Det första handla<strong>de</strong> om <strong>de</strong>n<br />

principiella ”extraterritorial-rätten”, som innebar<br />

men inte kun<strong>de</strong> garantera att många byggna<strong>de</strong>r<br />

runtom i Budapest (förutom själva beskickning-<br />

arna), åtnjöt åtminstone formell säkerhet undan<br />

pilkorsarnas härjningar. Det andra uttrycket var<br />

användningen av en diplomatisk metod som bäst<br />

beskrivs som ”byråkratiskt motstånd”. Det innebar<br />

att neutrala diplomater, och särskilt Wallenberg, på<br />

Budapests gator dagligen, på <strong>de</strong>t mest dramatiska<br />

vis, använ<strong>de</strong> sig av sin diplomatiska immunitet för<br />

att skydda människor – i <strong>de</strong>t här fallet Budapests<br />

judar – undan <strong>de</strong> mordiska härjningståg som bå<strong>de</strong><br />

pilkorsar-ligister och tyska ”skrivbordsmördare”<br />

utsatte <strong>de</strong>m för. Det vill säga, <strong>de</strong>ras erkända status<br />

som neutrala diplomater innebar ett minimum av<br />

skydd mot antisemiternas lust att döda <strong>de</strong> europe-<br />

iska judarna un<strong>de</strong>r Förintelsen. Taktiken får sin mest<br />

dramatiska belysning i Budapest mellan 1944 och<br />

1945, men har använts bå<strong>de</strong> tidigare och senare av<br />

svenska diplomater, un<strong>de</strong>r ledning av Utrikesrå<strong>de</strong>t<br />

Gösta Engzell från Stockholm, och även av andra<br />

diplomater i <strong>de</strong>t ockupera<strong>de</strong> Europa, från slutet av<br />

1942 till slutet av kriget. Ironiskt nog led<strong>de</strong> <strong>de</strong>nna<br />

möjligen överraskan<strong>de</strong> politiska realitet även till en<br />

episod i slutet av <strong>de</strong>cember, då svenska diploma-<br />

ter skydda<strong>de</strong>s av tyska soldater medan <strong>de</strong>, alltså<br />

they continued to be recognized as such both by<br />

the Germans and the Hungarians. This situation<br />

caused more Jews than ever to seek urgently some<br />

measure of protection which the “good offices”<br />

of the Swedish, Swiss, Vatican and even Central<br />

American diplomats could still offer. Between<br />

mid-October and the final liberation first of Pest<br />

in January 1945 and then Buda in February, a com-<br />

plicated diplomatic minuet provi<strong>de</strong>d the political<br />

framework in which Wallenberg and other neutral<br />

diplomats acted. Their ability to help was manifest<br />

primarily in two ways. The first was through the<br />

principle of “extraterritoriality”, which implied<br />

but could not guarantee that many buildings<br />

throughout Budapest (apart from the legations<br />

themselves) enjoyed at least nominal security from<br />

the rampages of the Nyilas. The second was by uti-<br />

lizing a method of diplomacy which can usefully be<br />

<strong>de</strong>scribed as “bureaucratic resistance”. This meant<br />

that neutral diplomats, and Raoul Wallenberg most<br />

dramatically day after day on the streets of Buda-<br />

pest, put into service their diplomatic status as a<br />

way of protecting people – in this case the Jews of<br />

Budapest against the mur<strong>de</strong>rous ravages of both<br />

Arrow Cross thugs and German “<strong>de</strong>sk-top” killers.<br />

That is, their recognized status as neutral diplomats<br />

provi<strong>de</strong>d a modicum of protection against the urge<br />

of antisemites to kill Jews in Europe during the<br />

Holocaust. This tactic is apparent most dramati-<br />

cally in Budapest in 1944-45, but had in fact hap-<br />

pened elsewhere both before and after. Swedish<br />

diplomats, led by Foreign Counsellor Gösta Engzell<br />

from Stockholm and practised by others through-<br />

out the occupied continent between late 1942 until<br />

the end of the war. This perhaps surprising political<br />

reality even led, rather ironically, to an episo<strong>de</strong> in<br />

late December in which Swedish diplomats were<br />

protected by German troops as they, the Swe<strong>de</strong>s,<br />

worked to protect Jews. This happened because<br />

Germany was the occupying power in the city and<br />

diplomatic convention empowered the Swe<strong>de</strong>s to<br />

call upon the Germans to protect them!<br />

Not only did Wallenberg ri<strong>de</strong> through the streets<br />

of Budapest trying to help Jews, he and other<br />

diplomats also continued visiting their German and<br />

Hungarian counterparts in a generally successful<br />

effort to maintain this vital but fragile diplomatic<br />

“protective space” for at least some of their<br />

increasingly <strong>de</strong>sperate charges. Contrary to the<br />

commonly accepted picture, neither Wallenberg<br />

one man can make a difference raoul wallenberg<br />

51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!