r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

Recommendations

Info

Abakumov till Molotov är daterat samma dag, dels att ett antal av Raoul Wallenbergs medfångar kort därefter förhördes om sina kontakter med honom och placerades i isoleringscell. Rapporten konstaterar också att trots omfattande undersökningar har inga övertygande belägg för att Wallenberg skulle ha varit i livet efter 1947 påträffats. Nämnas bör att från Eliassonkommissionens sida riktas kritik mot den ryska rapporten för avsaknaden av källhänvisningar och för mindre väl underbyggda resonemang. »•« Den så kallade Eliassonkommissionen tillsattes i oktober 2001 för att utreda den svenska utrikesledningens agerande i fallet Raoul Wallenberg och framlade sin drygt 750 sidor tjocka rapport i februari 2003 under titeln Ett diplomatiskt miss- lyckande. Inledningsvis redogörs för omständig- heterna kring rekryteringen av Raoul Wallenberg för uppdraget i Ungern, och kommissionen konstaterar att det i allt väsentligt rörde sig om ett amerikanskt uppdrag. Utredningens tyngdpunkt utgöres av en mycket noggrann analys av omständigheterna kring Raoul Wallenbergs försvinnande och hur dessa uppfattades av utrikesledningen åren 1945-47. Steg för steg klarlägges hur olika bilder av vad som hänt Raoul Wallenberg uppstod i Stockholm och avlöste varandra. Den första bilden – Raoul Wallenberg i sovjetiskt beskydd – byggde på det officiella sovjetiska beskedet i januari 1945 om att Wallenberg omhändertagits av de sovjetiska styrkorna i Budapest. Redan i slutet av februari ersattes denna bild av en annan, bilden av Raoul Wallenberg försvunnen i bil mot okänd destination, och efter ytterligare en månad framträdde en tredje bild av Raoul Wallenberg som död. Denna bild blev förhärskande under flera år och förträngdes först så småningom av den fjärde bilden – Raoul Wallenberg i sovjetisk fångenskap. Kommissionen visar hur de sparsamma och ofta motstridiga uppgifter om Raoul Wallenbergs försvinnande som kom till utrikesledningens kännedom bidrog till uppkomsten av dessa lika skiftande som grundlösa föreställningar om hans öde. Att Sveriges minister i Moskva, Staffan 28 raoul wallenberg one man can make a difference letter from Abakumov to Molotov is dated the same day, and also by the fact that a number of Raoul Wal- lenberg’s fellow prisoners shortly afterwards were interviewed about their contacts with him, and then put in solitary confinement. The report also concludes that, despite comprehensive investiga- tions, no persuasive evidence that Wallenberg was alive after 1947 has been found. Worth mentioning is that the Eliasson Commission have levelled criticism against the Russian report, for its lack of source refer- ences and for inadequately founded reasoning. »•« The so-called Eliasson Commission was appointed in October, 2001 to investigate the conduct of the foreign policy leadership in the Raoul Wallenberg case, and submitted their comprehensive report of over 750 pages in February, 2003, entitled A diplomatic failure. Initially, the circumstances of the recruitment of Raoul Wallenberg for his mission in Hungary are discussed, and the Com- mission conclude that it essentially concerned an American assignment. The focal point of the report is a very careful analysis of the circumstances of Raoul Wallenberg’s disappearance, and how these were viewed by the Swedish foreign policy leadership between 1945 and 1947. Step by step, it is revealed how a succession of different scenarios of what had happened to Raoul Wallenberg appeared in Stockholm. The first scenario – Raoul Wallenberg under Soviet protection – was based on the official Russian declaration in January, 1945, that Wallenberg had been taken into custody by the Soviet troops in Budapest. Already at the end of February this scenario was replaced by another one, the image of Raoul Wallenberg in a car, on his way to an unknown destination, and when another month had gone by, there appeared a third scenario of Raoul Wallenberg as a dead man. This remained the predominant conception for several years and it was not until later that it was pushed out by the fourth scenario – Raoul Wallenberg held captive by the Soviets. The Commission show how the scant and often conflicting information about the vanishing of Raoul Wallenberg that reached the foreign affairs execu- tives, contributed to the creation of these notions of his fate – ideas that were as varied as they were
Söderblom, spelade en viktig, för att inte säga ödesdiger, roll i sammanhanget har länge varit känt och kommissionen gör en detaljerad analys av Söderbloms olika ställningstaganden och de motiv som kan tänkas ha legat bakom hans ofta svårförklarliga agerande. Utrikesledningens passivitet belyses genom åtskilliga exempel med särskild betoning av utrikesminister Un- déns brist på engagemang under åren före 1952. Ansvaret för att tjänstemännens rapporter om sovjetiska inviter till förhandlingar om Raoul Wallenberg inte anammades av utrikesledningen faller tungt på Undéns axlar, heter det bland annat. Kommissionen karakteriserar Raoul Wallenberg som en svensk diplomat med amerikanskt uppdrag och finner i sina slutsatser att UD och den amerikanska uppdragsgivaren War Refugee Board inte tog det ansvar för hans säkerhet som borde ha åvilat dem. Varken då Raoul Wallenberg sändes ut på sitt farliga uppdrag eller efter hans försvinnande klarlades ansvarsfördelningen mellan svenska och amerikanska vederbörande. Kommissionen riktar formellt klander mot sju namngivna personer i den svenska utrikesledningen, däribland utrikesministrarna Günther och Undén, för felaktig handläggning men un- derstryker samtidigt att det yttersta ansvaret för Raoul Wallenbergs öde ligger hos Sovjetunionen. Avslutningsvis konstaterar kommissionen att forskningen måste fortsätta till dess hela san- ningen om Raoul Wallenbergs öde klarlagts. insubstantial. That Sweden’s minister in Moscow, Staffan Söderblom, played an important, not to say fateful, role in the situation has long been known, and the Commission provide a detailed analysis of the various standpoints of Söderblom’s and the underlying motives of many of his actions, which are hard to explain. The passiveness of the foreign policy leadership is highlighted with a host of examples, notably those that show Foreign Minister Undén’s lack of interest, in the years before 1952. The fact that staff reports about Soviet invitations to negotiating about Raoul Wallenberg were not acted upon by the foreign policy leadership, is unambiguously blamed on Undén, by the report. The Commission describe Raoul Wallenberg as a Swedish diplomat on an American mission, and conclude that the Swedish Ministry for Foreign Affairs and Wallenberg’s American principal, the War Refugee Board, did not vouch for his safety as they should have. The division of responsibility between the Swedish and American parties was not made clear when Raoul Wallenberg was sent on his dangerous mission, nor after he had disappeared. The Commission formally blame seven named persons in the Swedish foreign policy leadership, among them Foreign Ministers Günther and Un- dén, for handling the matter improperly, but the Commission also emphasize that the ultimate responsibility for the fate of Raoul Wallenberg falls on the Soviet Union. By way of concluding, the Com- mission report establishes that the investigation must continue, until the whole truth about Raoul Wallenberg’s fate has been laid bare. one man can make a difference raoul wallenberg 29
Page 1 and 2: a o u l w a l l e n b e r g one man
Page 3 and 4: Judiska Museet i Stockholm tackar f
Page 5 and 6: senare utförde i Budapest? Hur var
Page 7 and 8: aoul Wallenberg föddes på Kappsta
Page 9 and 10: På skidutflykt med vänner. Andra
Page 11 and 12: mitt engagemang inleddes en grå h
Page 13 and 14: Raoul Wallenberg med sina medarbeta
Page 15 and 16: Inskrivningskortet vid ankomsten ti
Page 17 and 18: Vi äger inga ljudupptagningar, som
Page 19 and 20: Vem var han? Mina intryck var bara
Page 21 and 22: Och mitt i detta kaos - Raoul Walle
Page 23 and 24: Sammanfattning av den svensk-ryska
Page 25 and 26: one man can make a difference raoul
Page 27: Utdrag ur Staffan Söderbloms rappo
Page 31 and 32: uppdraget i Budapest. I förhand ka
Page 33 and 34: Raoul Wallenberg - en hjälte i det
Page 35 and 36: ildade europeiska män (och en del
Page 37 and 38: esultat följt ungefär samma plan.
Page 39 and 40: Raoul Wallenberg med vänner i Syda
Page 41 and 42: förhållande eller inte.) Raoul be
Page 43 and 44: läggning att positivt verka för n
Page 45 and 46: Tidigt 1942 fann Wallenberg slutlig
Page 47 and 48: Lutz. Alla var de väl införstådd
Page 49 and 50: dramatik och djupa tragedier, möte
Page 51 and 52: Wallenberg kastade sig villigt in i
Page 53 and 54: Raoul Wallenbergs svenska diplomatp
Page 55 and 56: Tom Veres var fotograf och tog mån
Page 57 and 58: nuari, i vad som kallades ”det in
Page 59 and 60: jan lundvik Tidigare ambassadör oc

r a o u l w a l l e n b e r g - mostar-friedensprojekt.de

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?