14.06.2013 Views

Un puint tra îr e vuê 2 - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano

Un puint tra îr e vuê 2 - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano

Un puint tra îr e vuê 2 - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Par chel che al rivuarde la istruzion e jere<br />

une <strong>di</strong>ference <strong>tra</strong> i masclis e lis feminis. La<br />

istruzion e coventave ancjemò mancul a lis<br />

frutis che spes a frecuentavin la scuele dome<br />

fin ae tierce elementâr.<br />

Il siôr Faustin nus conte de sô uniche sûr<br />

che “no jere tant brave a scuele e fin <strong>di</strong> piçule la<br />

mame le mandave a gugjâ <strong>di</strong> une vecje siore <strong>di</strong><br />

Vençon, la Molinute”.<br />

Al jere une vore impuartant par une femine<br />

imparâ a doprâ fîl e gusiele, parcè che un dai<br />

lôr compits al jere propit chel <strong>di</strong> mendâ i vistîts.<br />

Chest lu imparìn da lis peraulis dal siôr<br />

Faustino che tal descrivinus i siei vistîts, nus<br />

dîs <strong>di</strong> vê vût par un grum <strong>di</strong> timp “dome un<br />

pâr <strong>di</strong> bregons che no si sa <strong>di</strong> cui che a fossin stâts<br />

parcè che a passavin <strong>di</strong> un fra<strong>di</strong> a chel altri e a<br />

jerin plens <strong>di</strong> blecs e mendaduris fats de mame”.<br />

Daspò <strong>di</strong> vê imparât la art dal de cuside, la<br />

sûr a 14 agns e je lade a vore li de Filande <strong>di</strong><br />

Vençon. Cussì o vin imparât che lis feminis<br />

a lavoravin se<strong>di</strong> in cjase che fûr.<br />

Cumò o provìn a informâsi sul timp libar, ven<br />

a stâi in ce maniere che i nestris compagns <strong>di</strong><br />

etât a passavin lis lôr zorna<strong>di</strong>s. Da lis peraulis<br />

dal siôr Faustin o capìn subite che i fruts no<br />

vevin timp libar: “la miserie e jere tante che i fruts<br />

cuant che a vevin un pôc <strong>di</strong> timp, a lavin a robâ<br />

lis pomis e po i parons i corevin daûr”. Tra i pôcs<br />

e puars zûcs il plui <strong>di</strong>fondût al jere chel dal<br />

“pindul pandul” al vignive fat sù in cjase.<br />

Sclesis <strong>di</strong> vite <strong>di</strong> ogni dì<br />

Cumò o domandìn al siôr Faustin <strong>di</strong> descrivinus<br />

la sô cjase. O crodìn che la cusine e se<strong>di</strong> la<br />

stanzie plui frecuentade e il siôr Faustin nus<br />

al conferme; nus conte che te sô cusine e jere<br />

une stue a len “il spolert” che nol coventave<br />

dome par scjaldâ la cjase e cuei il mangjâ ma,<br />

soredut te lungjis sera<strong>di</strong>s <strong>di</strong> Invier, al tirave<br />

dongje intorsi ducj i components de famee.<br />

“I plui piçui a scoltavin contis <strong>di</strong> pôre e a vevin<br />

tante pôre”.<br />

61<br />

sono punizioni corporali.<br />

Per quanto riguarda l’istruzione c’era un <strong>di</strong>fferenza<br />

<strong>tra</strong> i maschi e le femmine. Ancora meno<br />

utile era l’istruzione per le bambine che spesso<br />

frequentavano la scuola solo fino alla terza<br />

elementare.<br />

Il signor Faustino ci parla della sua unica<br />

sorella che “non era molto brava a scuola e fin<br />

da piccola la mamma la mandava a imparare “a<br />

gugia” (ndr a cucire) da una signora anziana <strong>di</strong><br />

Venzone “la Molinute”.<br />

Era molto importante per una donna imparare<br />

ad adoperare ago e filo, perché uno dei loro<br />

compiti era proprio quello <strong>di</strong> rammendare<br />

i vestiti. Questo lo impariamo dalle parole<br />

del signor Faustino che descrivendoci i suoi<br />

abiti, ci <strong>di</strong>ce <strong>di</strong> aver avuto per molto tempo<br />

“solo un paio <strong>di</strong> pantaloni che non si sa a chi fossero<br />

appartenuti perché passavano da fratello a<br />

fratello ed erano pieni <strong>di</strong> toppe e rammen<strong>di</strong> fatti<br />

dalla mamma”.<br />

Dopo aver appreso l’arte del cucito la sorella a<br />

14 anni è andata a lavorare presso la Filanda <strong>di</strong><br />

Venzone. Così abbiamo imparato che le donne<br />

lavoravano sia in casa che fuori.<br />

Proviamo ora ad informarci sul tempo libero,<br />

su come cioè i nostri coetanei <strong>tra</strong>scorrevano<br />

le loro giornate. Dalle parole del signor<br />

Faustino capiamo subito che i ragazzi non<br />

avevano tempo libero” Tanta era la miseria che<br />

i ragazzi quando avevano un po’ <strong>di</strong> tempo, andavano<br />

a “rubare” la frutta e venivano poi rincorsi<br />

dai padroni.” Tra i pochi e poveri giochi il più<br />

<strong>di</strong>ffuso era quello del “pindul pandul” che veniva<br />

costruito in casa.<br />

Frammenti <strong>di</strong> vita quoti<strong>di</strong>ana:<br />

Chie<strong>di</strong>amo ora al signor Faustino <strong>di</strong> descriverci<br />

la sua casa. Pensiamo che la cucina sia<br />

la stanza più frequentata e il signor Faustino<br />

ce lo conferma; ci <strong>di</strong>ce che nella sua cucina<br />

c’era una stufa a legna “lo spolert” che serviva<br />

non solo a scaldare la casa e cuocere il cibo

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!