14.06.2013 Views

Un puint tra îr e vuê 2 - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano

Un puint tra îr e vuê 2 - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano

Un puint tra îr e vuê 2 - Istituto Comprensivo di Basiliano e Sedegliano

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Frute: Al bute la semence.<br />

Frute: Al met la jerbe.<br />

Maurizio: Cjalait chest piçul canalut dulà<br />

che e côr la aghe: jo o <strong>di</strong>sarès <strong>di</strong> seguîle par<br />

vio<strong>di</strong> dulà che nus puarte. A va sù viers l’alt<br />

e cumò a sparìs che ta tiere e intal muscli.<br />

Di fat il muscli al è dut bagnât. Continuìn<br />

a lâ sù.<br />

O rivìn al vieli lavadôr, <strong>tra</strong> l’altri tignût<br />

une vore ben.<br />

Maurizio: Ce isal?<br />

Frut: Al è par meti lis nestris barcjis.<br />

O lin ancjemò indenant e o tornìn a cjatâ<br />

il riûl che, passant par une piçule galarie,<br />

al nudrìs lis vascjis dal lavadôr.<br />

Ma la nestre atenzion a je indreçade ai rams<br />

dai arbui dulà che a son picja<strong>di</strong>s piçulis<br />

mantelutis, cuviertutis e ancje un cussin.<br />

E ancjemò une volte o capìn che pôc prin<br />

che nô o rivassin i guriuts a jerin ca a lavâ<br />

lis lôr robis e a pene che nus àn sintût rivâ si<br />

son platâts intal boschet e sigurementri nus<br />

osservin cun atenzion benevule. O cjatìn<br />

ancje i piçui tocs <strong>di</strong> savon che a àn doprât,<br />

poiâts sul ôr da viele sorzint datade 1878.<br />

Maurizio: Ma chescj guriuts nus vegnin<br />

daûr dapardut, a son propit nestris amîs.<br />

E secont voaltris ce fasevino ca?<br />

Frut: A lavavin la lôr robe.<br />

Frute: A àn lavât e daspò a àn metût a<br />

suiâ.<br />

Maurizio: Di sigûr a àn lavât la lôr blancjarie<br />

in cheste font. O vês <strong>di</strong> savê che une<br />

volte no esisteve la laveblancjarie e lis feminis<br />

a vignivin ca a lavâ vistiti e linçûi.<br />

Cumò metìn lis mans su la lisse <strong>di</strong> cheste<br />

vascje, secont voaltris cemût podaressino<br />

clamâ cheste grande vascje?<br />

Frute: Lavel.<br />

Maurizio: Cumò us al <strong>di</strong>sarai in dôs manieris<br />

<strong>di</strong>ferentis: par talian LAVATOIO, par<br />

furlan LAVADÔR.<br />

Patrizia e decît <strong>di</strong> fâ vio<strong>di</strong> in ce maniere che<br />

si lavave la blancjarie intai timps indaûr, par<br />

chest cun cuviertute e savon dai guriuts<br />

si met <strong>di</strong> buine voie a insavonâ e daspò a<br />

7<br />

Bambina: Lancia i semi.<br />

Bambina: Semina l’erba.<br />

Maurizio: Guardate questo piccolo canale<br />

dove corre l’acqua: io <strong>di</strong>rei <strong>di</strong> seguirla per<br />

vedere dove ci porta. Sale verso l’alto e adesso<br />

sparisce nella terra e nel muschio. Di fatto<br />

il muschio è tutto bagnato. Continuiamo a<br />

salire.<br />

Arriviamo al vecchio lavatoio, <strong>tra</strong> l’altro ben<br />

curato.<br />

Maurizio: Cosa c’è?<br />

Bambino: È per mettere le nostre barche.<br />

An<strong>di</strong>amo ancora avanti e ritroviamo il torrente<br />

che passando per una piccola galleria<br />

alimenta le vasche del lavatoio.<br />

La nos<strong>tra</strong> attenzione è rivolta ai rami degli<br />

alberi dove sono appese piccole mantelline,<br />

copertine, una federa e perfino un cuscino.<br />

Capiamo che poco prima che noi arrivassimo<br />

c’erano gli gnomi a lavare la biancheria, appena<br />

ci hanno sentito arrivare si sono nascosti<br />

nel boschetto e ci osservano con benevolenza.<br />

Troviamo anche piccoli pezzi <strong>di</strong> sapone, che<br />

hanno usato, appoggiati sull’orlo della vecchia<br />

fontana datata 1878.<br />

Maurizio: Questi gnomi ci seguono in tutte<br />

le uscite, sono proprio nostri amici. Secondo<br />

voi cosa facevano qua?<br />

Bambino: Lavavano la loro biancheria.<br />

Bambina: L’hanno lavata e poi messa ad<br />

asciugare.<br />

Maurizio: Di sicuro hanno lavato la loro<br />

biancheria a questa fontana. Dovete sapere<br />

che una volta non esistevano le lavatrici e<br />

le donne venivano qua a lavare le lenzuola.<br />

Adesso mettiamo le mani sull’orlo <strong>di</strong> questa<br />

vasca…secondo voi come potremmo chiamare<br />

questa gran vasca?<br />

Bambina: Lavello.<br />

Maurizio: Ora ve lo <strong>di</strong>rò in due mo<strong>di</strong> <strong>di</strong>versi,<br />

in italiano LAVATOIO, in friulano LAVA-<br />

DÔR.<br />

Patrizia decide <strong>di</strong> far vedere come si lavava la<br />

biancheria nel passato, per questo munita <strong>di</strong><br />

copertina e del sapone degli gnomi si mette<br />

con buona volontà ad insaponare e poi a ri-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!