LEXICONORDICA 8 - Nordisk Sprogkoordination

More documents

Recommendations

Info

233 utöver det lexikografiska kärnområdet som de senaste decennierna, åtminstone inom engelsk lexikografi, varit en tydlig utvecklingslinje – ordboken som källa till delvis annan kunskap än tidigare, men ändå fast rotad i ordens former och betydelser. Vilket av de fyra lexikonen man bör välja – om man nu bara skall välja ett – beror till stor del på vem man är och därmed på vilka behov och önskemål man har: Är engelska mitt förstaspråk eller ett andraspråk/främmande språk Är jag en "receptiv" snarare än en "produktiv" lexikonbrukare Grad av lingvistiskt intresse och språklig medvetenhet spelar naturligtvis också in, liksom smak: Vilket tycker jag är mest praktiskt, en relativt platt eller en mer hierarkisk presentation av ordbetydelser Vilken layout föredrar jag Behöver man t.ex. uttalsangivelser för samtliga uppslagsord är inte NODE det primära valet, utan kanske Collins (om man vill ha IPAnotation) eller Encarta. Vill man ha information om synonymer för vissa uppslagsord är American Heritage och Encarta av givet intresse, liksom om man uppskattar översiktliga uppställningar, t.ex. över "major alphabets of the world". Vill man däremot ha maximal ordning och reda bland uppslagsordens betydelser och grammatiska egenskaper är NODE det bästa valet. Är man främst intresserad av amerikansk engelska är förmodligen American Heritage den främsta kandidaten, liksom om man inte tycker sig kunna avvara illustrationer i färg – såvida man inte störs av t.ex. lexikonets relativt knapphändiga grammatiska upplysningar. Prioriterar jag "world English" kan Encarta vara intressant – men även de andra. Om storlek och vikt spelar roll ligger Collins väl till. Och så vidare ... Här skall inte göras något försök till fullständig rankning av de fyra ordböckerna. På ett allmänt plan kan likheterna också sägas vara större än skillnaderna. Om jag ändå har någon favorit är det NODE. Mitt skäl är den sammantagna effekten av dess lingvistiska stringens inom det lexikografiska kärnområdet, dess rika och genomtänkta exemplifiering, dess i jämförelse med de övriga lexikonen få luckor (även inom det encyklopediska området) och – inte minst – dess uttalade ambition att befrämja en modern språksyn, implementerad bl.a. i dess många insiktsfulla "usage notes". De övriga lexikonen saknar ingalunda dessa goda ting. För mig framstår ändå NODE som mer än blott primus inter pares (uppslagsord i samtliga lexikon), dvs. som a cut above the rest (a cut above inkluderat endast i Encarta och NODE: 'noticeably superor to'; den vanliga frasen a cut above the rest exemplifierad endast i NODE). Skillnaderna mellan dagens lexikon och pionjärernas ansträngningar är på många sätt drastiska – men ändå inte svindlande. Dagens
234 ordböcker skulle definitivt vara igenkännliga även för det sena 1700- talets eller det tidiga 1800-talets lexikonanvändare: de är inte som bilar i jämförelse med den tidens hästskjutsar. Dr Johnson och Noah Webster skulle ha känt sig hemma med millennieskiftets engelska lexikon – och nickat gillande. Litteratur The American Heritage Dictionary of the English Language. Third Ed. 1992. Houghton Mifflin Company. Andersson, Lars-Gunnar & Peter Trudgill 1992: Bad Language. Penguin. Bauer, Laurie & Peter Trudgill (eds) 1998: Language Myths. Penguin. Collins Dictionary of the English Language (Collins English Dictionary) 1979. Collins. Concise Oxford Dictionary 1911. Oxford University Press. Gullberg, Ingvar E. 2000: Svensk-engelsk fackordbok. Tredje uppl. Sthlm: Norstedts Ordbok. Longman Language Activator – The World's First Production Dictionary 1993. London: Longman. Malmgren, Sven-Göran 1992: Om behandlingen av polysema ord i enspråkiga ordböcker. I: <strong>Nordisk</strong>e studier i leksikografi. Rapport fra Konferanse om leksikografi i Norden. Red. av Ryth Vatvedt Fjeld. Oslo: <strong>Nordisk</strong> forening for leksikografi, 137–143. Malmgren, Sven-Göran 2001: Kärnämne eller käckhetsfaktor. I: Språkvård 2, 18–23. Nationalencyklopedins ordbok (NEO) 1995 (tre band); 2000 (ett band). Höganäs: Bra Böcker. Norstedts första svenska ordbok 2001. Sthlm: Norstedts Ordbok. Norstedts stora engelsk-svenska ordbok. Tredje uppl. 2000. Norstedts Ordbok. Norstedts stora svensk-engelska ordbok. Tredje uppl. 2000. Norstedts Ordbok. Norstedts svenska ordbok + uppslagsbok. Andra uppl. 1999. Sthlm: Norstedts Ordbok. Nyordsboken. Med 2000 nya ord in i 2000-talet. 2000. Sthlm: Norstedts ordbok. Ohlander, Sölve 1987: "Ord, ord, hemskt mycke ord." Kring en svensk definitionsordbok. I: Moderna språk LXXXI, 193–208.
Page 1 and 2:
LEXICONORDICA 8 Tidsskrift om leksi
Page 3 and 4:
LEXICONORDICA 8-2001 Redaksjon Henn
Page 5 and 6:
Icke-tematiska bidrag Franziskus Ge
Page 7 and 8:
1 Henning Bergenholtz & Sven-Göran
Page 9 and 10:
3 levererade de felfria exemplaren.
Page 11 and 12:
5 Kristín Bjarnadóttir Verbal Syn
Page 13 and 14:
7 FIGURE 1. Excerpt from the 1983 e
Page 15 and 16:
FIGURE 3. The entry for bein (ÍO 2
Page 17 and 18:
11 occur, without any information o
Page 19 and 20:
13 and for Icelandic the intricacie
Page 21 and 22:
15 FIGURE 8. The entry for henda (
Page 23 and 24:
17 hann. 6 The information on those
Page 25 and 26:
19 FIGURE 13. The entry for batna (
Page 27 and 28:
21 5. Conclusion The decision to gi
Page 29 and 30:
FIGURE 16. Sample entries from olde
Page 31 and 32:
25 Ilse Cantell Ordboksplanen för
Page 33 and 34:
27 A. Projektplanen för Svensk-fin
Page 35 and 36:
29 Ordboksplanen är en exaktare be
Page 37 and 38:
31 • ett fåtal väletablerade sl
Page 39 and 40:
33 4. Genuint ändamål, ordboksfun
Page 41 and 42:
35 adb/IT administration biologi ek
Page 43 and 44:
37 besöksförbud lähestymiskielto
Page 45 and 46:
39 &Suom 3 työsuojeluvaltuutettu
Page 47 and 48:
41 Semantiska informationstyper (an
Page 49 and 50:
43 NLO 1997 = Bergenholtz, Henning
Page 51 and 52:
45 Turid Farbregd & Hannele Seppine
Page 53 and 54:
47 stor del av opplaget vart seld i
Page 55 and 56:
49 det blir meir tale om kva ein li
Page 57 and 58:
51 nettopp til Perussanakirja, elle
Page 59 and 60:
53 sjølvstendige ord. På andre si
Page 61 and 62:
55 vart FNO 2000, gjekk dei derfor
Page 63 and 64:
57 og velja samlande former. Dessve
Page 65 and 66:
59 bokmålet ser ut i dag, måtte v
Page 67 and 68:
61 FNO 1993 kan hoppa over probleme
Page 69 and 70:
63 5. Tillegg: Norsk morfologi i Fi
Page 71 and 72:
65 2. Adjektiv 2.1. Adjektivbøying
Page 73 and 74:
67 Nynorskordboka = Marit Hovdenak,
Page 75 and 76:
68 ordboksbeskrivning som uppfyller
Page 77 and 78:
70 2. Språkhistorisk släktskap ka
Page 79 and 80:
72 4.1. Det semantiska fältet FJÁ
Page 81 and 82:
synonymer till den sökta enheten o
Page 83 and 84:
76 bru›la sóa slösa, ödsla sl
Page 85 and 86:
78 Fjárhagsástand 1.1. Gó›ur f
Page 87 and 88:
80 komast í flrot vera kominn í f
Page 89 and 90:
82 denna betydelse främst uttrycks
Page 91 and 92:
84 En klassificering som bygger på
Page 93 and 94:
86 den angivna motsvarigheten är e
Page 95 and 96:
88 Sådana skillnader i ordens egen
Page 97 and 98:
90 eiga bágt me› a› ∅ ERFI
Page 99 and 100:
92 1. Ordboken utgår i grunden fr
Page 101 and 102:
Kromann, H.-P., Th. Riiber och P. R
Page 103 and 104:
94 Eg har for det meste avgrensa me
Page 105 and 106:
96 Om tospråkleg leksikografi i No
Page 107 and 108:
98 Nordisk språksekretariat gav ut
Page 109 and 110:
100 Ordboka er rik på (nord)norske
Page 111 and 112:
102 Her har lista frå Nordisk spr
Page 113 and 114:
104 karar vil denne måten å velje
Page 115 and 116:
106 Gjennomgåinga av dei undersøk
Page 117 and 118:
108 Orgland, Ivar og Raastad, Frede
Page 119 and 120:
110 2. Andre ordbøker Bergenholtz,
Page 121 and 122:
111 Birgitta Lindgren Håller princ
Page 123 and 124:
113 mest kända är rolig, som i da
Page 125 and 126:
115 Eftersom ordboken är avsedd so
Page 127 and 128:
117 AB sv da, no A/S ad da no langs
Page 129 and 130:
119 Att ordboken är trespråkig oc
Page 131 and 132:
121 FIGUR 15. Från svenska listan
Page 133 and 134:
123 lömskt ord. Det kan inte vara
Page 135 and 136:
125 Bolette Pedersen, Ruth Vatvedt
Page 137 and 138:
127 ontologin med hjälp av en is-a
Page 139 and 140:
129 Den uppgift inom lexikografin i
Page 141 and 142:
131 2.3.2. Norsk ekvivalent med ann
Page 143 and 144:
133 naming="sjofel" namingN="uanste
Page 145 and 146:
135 lertid koncentrerat oss på pro
Page 147 and 148:
137 Som exempel på metalänkning k
Page 149 and 150:
139 Second International Conference
Page 151 and 152:
140 i ett språk och deras inbörde
Page 153 and 154:
142 2. En explicit ordboksgrammatik
Page 155 and 156:
144 Detta är, som jag ser det, den
Page 157 and 158:
146 Tanken om en växelverkan och e
Page 159 and 160:
148 har då följande möjligheter
Page 161 and 162:
150 lexikaliserade fall av den här
Page 163 and 164:
152 Satsen betyder att någon står
Page 165 and 166:
154 Goldberg, Adele E. 1995: Constr
Page 167 and 168:
156 Haraldur Magnússon & Erik Søn
Page 169 and 170:
158 Hannele Seppinen: ca. 37 000 Fi
Page 171 and 172:
160 Birgitta Hylin: Färöord 1984
Page 173 and 174:
162 lommeordbok 1996 ca. 25.000 ord
Page 175 and 176:
164 nordsamisk-norsk B. Kåven, J.
Page 177 and 178:
166 svensk-islandsk Gösta Holm & A
Page 179 and 180:
167 Franziskus Geeb eXtensible Mark
Page 181 and 182:
169 arbejde med indholdet og dens s
Page 183 and 184:
171 XML tilbyder ved siden af et me
Page 185 and 186:
173 gel for den konkrete brug af de
Page 187 and 188:
175 trælignende visning af XML-fil
Page 189 and 190:
177 form Ressource Identificator (i
Page 191 and 192:
179 side vil produktionen af leksik
Page 193 and 194:
181 brugen af XML som datagrundlag
Page 195 and 196:
183 Möhr, Wiebke und Ingrid Schmid
Page 197 and 198: 184 århundre. Ordene satan, alter
Page 199 and 200: 186 Det ville vel vært det riktigs
Page 201 and 202: 188 Skanner, skanning uttales ikke
Page 203 and 204: 190 Den äldre Helsingforsslangen
Page 205 and 206: 192 De som intresserar sig för sla
Page 207 and 208: 194 Sörkan bärtsit (om klippor i
Page 209 and 210: 195 Dag Gundersen Nyord Jarvad, Pia
Page 211 and 212: 197 språk som har vært først ute
Page 213 and 214: 199 N D S (begge utg.; N =ordet st
Page 215 and 216: 201 finne eksempler på det. I fort
Page 217 and 218: 203 Moberg, Lena (hovedred.) 2000:
Page 219 and 220: 204 and, especially, NODE have cons
Page 221 and 222: 206 Som bakgrund till en mer detalj
Page 223 and 224: 208 Collins här är nästan dubbel
Page 225 and 226: 210 lexikonen (utgivningsår 1998-9
Page 227 and 228: 212 business) 'E-handel mellan för
Page 229 and 230: 214 uses of a word have tended to l
Page 231 and 232: 216 använder sig av begreppet, doc
Page 233 and 234: 218 utreds bl.a. skillnaden mellan
Page 235 and 236: 220 användaren. 18 Båda använder
Page 237 and 238: 222 dem är att samtliga skiljer me
Page 239 and 240: 224 hänvisas sålunda till roten g
Page 241 and 242: 226 det också, vid sidan av tidnin
Page 243 and 244: 228 1980-talet även kommit att anv
Page 245 and 246: 230 wheel drive') och .rw (American
Page 247: 232 varför Billie Holiday, jazzens
Page 251 and 252: 235 Emma Sköldberg Bevingat - en n
Page 253 and 254: 237 modersmål än det svenska och
Page 255 and 256: 239 Trots dessa brasklappar återko
Page 257 and 258: 241 "Vore gott att I gode män …
Page 259 and 260: 243 uttryck som tillkommit efter Ho
Page 261 and 262: 246 främsta ordboksförlag självf
Page 263 and 264: 248 samma omfång som Barezzani-Kal
Page 265 and 266: 250 ylennystä 'försöka bli befor
Page 267 and 268: 252 italienska delen ges alldeles r
Page 269 and 270: 254 här områdena. I fråga om nat
Page 271 and 272: 256 bristen. Mycket värre är inko
Page 273 and 274: 258 Övriga ordböcker DISC, dizion
Page 275 and 276: 260 Behovet av främmande ord De fl
Page 277 and 278: 262 Det följande avsnittet innehå
Page 279 and 280: 264 met. Alla de här nybildningarn
Page 281 and 282: 266 Vanliga ord som anpassats till
Page 283 and 284: 268 TS = Tietosanakirja 2 (1910) oc
Page 285 and 286: 270 tragtning af temaet ville det n
Page 287 and 288: 272 netop var repræsentanter for d
Page 289 and 290: 274 ILLUSTRATION 1: Anna-Lena Buche
Page 291 and 292: 276 og præsentationsformer internt
Page 293 and 294: 278 stiller sig ud fra et brugersyn
Page 295 and 296: 280 första principen baserar sig p
Page 297 and 298: 282 mest af alt minder om de rappor
Page 299 and 300:
283 Trond Trosterud Stor norsk-sami
Page 301 and 302:
285 jutud 5 (tid:) kuluma [27]; tid
Page 303 and 304:
287 eller festet; tykkenden av noe
Page 305 and 306:
289 kabaret, kabelbane, kabelfjerns
Page 307 and 308:
291 dahkahit (forårsake) som andre
Page 309 and 310:
293 ta istus autosse; hun gikk i kj
Page 311 and 312:
295 For han og hun oppgjev NSO son.
Page 313 and 314:
297 stole på. Ser vi bort frå dei
Page 315 and 316:
299 setjingane. Desse norskspråkle
Page 317 and 318:
301 I denne artikkelen er teksten f
Page 319 and 320:
303 opp leksikalsk geografisk varia
Page 321 and 322:
305 setningane står i kursiv. Ut o
Page 323 and 324:
307 snart kjem både ei stor einspr
Page 325 and 326:
308 Povl Skårup Donsk-føroysk or
Page 327 and 328:
310 Inkomna böcker från oktober 2
Page 329 and 330:
312 källor och relevant språkvete
Page 331:
Mugdan, Joachim 1985a: Grammatik im
show all

LEXICONORDICA 8 - Nordisk Sprogkoordination

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?