288 dei representerer spesielle fagområde (gluttsnipe, raidepulk), eller fordi dei er ført opp for å dekkje morfologiske prosessar i samisk heller enn for å representere det norske ordforrådet (gåer, settes), står det langt færre enn 25.000 ord att til å dekkje basisordforrådet. For å finne ut kva som er med og kva som framleis manglar, samanliknar vi igjen med NEEN. NEEN inneheld 21.000 norske oppslagsord som er litt færre enn for NSO, men det skulle likevel vere mogleg å samanlikne dei. Her kjem ei samanlikning av oppslagsorda for eit tilfeldig utsnitt med ord på ka-. Tabellen nedanfor inneheld dei orda som berre står i den eine av dei to ordbøkene. Oppslagsord som står i begge ordbøkene (som t.d. kabal, kafé), er ikkje lista opp: Oppslagsord i NEEN men ikkje i NSO (121 unike ord av totalt 254 på ka-): Oppslagsord i NSO men ikkje i NEEN (108 unike ord av totalt 242 på ka-):
289 kabaret, kabelbane, kabelfjernsyn, kabin, kabinett, kabriolet, kader, kadett, kaffekanne, kaffeservise, kaffetrakter, kaffi, kakeboks, kakemons, kakerlakk, kaki, kala, kalas, kaldsvette, kaldtbord, kalesje, kaliber, kalkere, kallelse, kalles, kalosje, kameratskap, kamgarn, kamille, kamin, kaminhylle, kamme, kampdyktig, kampere, kampestein, kanadier, kanadisk, kanalisere, kanalje, kandelaber, kandidere, kandisert, kane, kanonball, kanonisere, kansellere, kansellist, kansler, kantarell, kantate, kaotisk, kapellmester, kapitalistisk, kapitulere, kapp, kapprustning, kappsag, kaprer, kaprifol, kaprise, kaprisiøs, kapsle, kaputt, kar m., karaffel, karakterfast, karakterisere, karakteristikk, karakterjag, karakterstyrke, karamellpudding, karantene, karat, karavane, karbonade, karbonpapir, kardangaksel, kardinal, kardinalpunkt, karduspapir, kare, karenstid, karfolk, karikatur, karikere, karjol, karnapp, karpe, karsjukdom, karslig, kartotek, kaserne, kasjott, kaskoforsikring, kassabeholdning, kassabel, kassasuksess, kastesluk, kastesting, kasus, katalogisere, katarr, katastrofal, katedral, kategorisk, katekisme, katolisisme, katte, katteaktig, kattepine, kattepus, kattøye, kaudervelsk, kausjon, kausjonere, kausjonist, kavaler, kavaleri, kavalerist, kavalkade k-bokstav, kabelsko, kaffebønne, kaffekopp, kaffepose, kakeform, kakefyll, kakepinne, kakepynt, kakerist, kaketrinse, kakking, kakse, kaldluft, kaldsag, kaldvær, kalibrere, kalkulasjon, kalkyletabell, kalott, kalottnyhet, kalvbeint person, kalvedans, kalvelek, kalvenese, kalveskinnsbukse, kalvingsland, kalvingstid, kalvtung, kameratvesen, kamilleblom, kamkeramikk, kammerlærd, kammusling, kamplysten, kamsemage, kamstål, kamuflasjefarge, kamuflasjetråd, kamuflert, kank, kannik, kanselli, kansellikollegie, kantbånd, kantele, kanthugging, kantlyng, kantløs, kantrein, kantring, kantstilt, kapasitetsbegrensning, kapasitiv, kapillarvirkning, kapillær, kapillærrør, kapitalavkastning, kapitalbasert, kapitalinntekt, kapitalinteresse, kapitalisering, kapitalkostnad, kapitalstruktur, kappestrid, kappkjøring, kapproing, karaktersvak, karantenetid, karasjoking, karbon, kardang, kardeflor, kardemommeplante, kardialgi, kareler, karelsk, karke, karkebånd, karmslede, karnevalskostyme, karriererytter, karsporeplante, karusell, kasein, kasjettskygge, kaskelott, kassabok, kassadagbok, kasseringsobjekt, kastehorn, kasteløs, kastenot, kastenotplass, kastepil, kasteslynge, kastevåpen, kastrasjon, kasusform, katekismus, katet, kattefot, kattemat, kattesprang, kausativ, kavitasjon, kavitetsdyr Vi ser at det er svært stor skilnad i ordforrådet i dei to ordbøkene, dei deler faktisk berre tre av fem oppslagsord. Orda som berre står i NSO er av tre slag: ord som er karakteristisk for tradisjonell samisk kultur (kalvingsland, kantrein, kantlyng, kastehorn), ikkjeleksikaliserte samansetjingar eller samansetjingar det er mogleg å danne på samisk på same måten som på norsk (kalkyletabell, kalvenese, kammerlærd, kamuflasjefarge, kamuflasjetråd, kapitalinntekt, kapasitetsbegrensning), og ord som eigentleg høyrer heime i eit leksikon (kavitasjon). At vi finn ord i NSO som er viktige i samisk samanheng, er svært forståeleg. Verre er det med dei ikkjeleksikaliserte samansetjingane. Desse er det i prinsippet uendeleg mange av, og redaktørane burde heller brukt kreftene på å få med fleire grunnord.
- Page 1 and 2:
LEXICONORDICA 8 Tidsskrift om leksi
- Page 3 and 4:
LEXICONORDICA 8-2001 Redaksjon Henn
- Page 5 and 6:
Icke-tematiska bidrag Franziskus Ge
- Page 7 and 8:
1 Henning Bergenholtz & Sven-Göran
- Page 9 and 10:
3 levererade de felfria exemplaren.
- Page 11 and 12:
5 Kristín Bjarnadóttir Verbal Syn
- Page 13 and 14:
7 FIGURE 1. Excerpt from the 1983 e
- Page 15 and 16:
FIGURE 3. The entry for bein (ÍO 2
- Page 17 and 18:
11 occur, without any information o
- Page 19 and 20:
13 and for Icelandic the intricacie
- Page 21 and 22:
15 FIGURE 8. The entry for henda (
- Page 23 and 24:
17 hann. 6 The information on those
- Page 25 and 26:
19 FIGURE 13. The entry for batna (
- Page 27 and 28:
21 5. Conclusion The decision to gi
- Page 29 and 30:
FIGURE 16. Sample entries from olde
- Page 31 and 32:
25 Ilse Cantell Ordboksplanen för
- Page 33 and 34:
27 A. Projektplanen för Svensk-fin
- Page 35 and 36:
29 Ordboksplanen är en exaktare be
- Page 37 and 38:
31 • ett fåtal väletablerade sl
- Page 39 and 40:
33 4. Genuint ändamål, ordboksfun
- Page 41 and 42:
35 adb/IT administration biologi ek
- Page 43 and 44:
37 besöksförbud lähestymiskielto
- Page 45 and 46:
39 &Suom 3 työsuojeluvaltuutettu
- Page 47 and 48:
41 Semantiska informationstyper (an
- Page 49 and 50:
43 NLO 1997 = Bergenholtz, Henning
- Page 51 and 52:
45 Turid Farbregd & Hannele Seppine
- Page 53 and 54:
47 stor del av opplaget vart seld i
- Page 55 and 56:
49 det blir meir tale om kva ein li
- Page 57 and 58:
51 nettopp til Perussanakirja, elle
- Page 59 and 60:
53 sjølvstendige ord. På andre si
- Page 61 and 62:
55 vart FNO 2000, gjekk dei derfor
- Page 63 and 64:
57 og velja samlande former. Dessve
- Page 65 and 66:
59 bokmålet ser ut i dag, måtte v
- Page 67 and 68:
61 FNO 1993 kan hoppa over probleme
- Page 69 and 70:
63 5. Tillegg: Norsk morfologi i Fi
- Page 71 and 72:
65 2. Adjektiv 2.1. Adjektivbøying
- Page 73 and 74:
67 Nynorskordboka = Marit Hovdenak,
- Page 75 and 76:
68 ordboksbeskrivning som uppfyller
- Page 77 and 78:
70 2. Språkhistorisk släktskap ka
- Page 79 and 80:
72 4.1. Det semantiska fältet FJÁ
- Page 81 and 82:
synonymer till den sökta enheten o
- Page 83 and 84:
76 bru›la sóa slösa, ödsla sl
- Page 85 and 86:
78 Fjárhagsástand 1.1. Gó›ur f
- Page 87 and 88:
80 komast í flrot vera kominn í f
- Page 89 and 90:
82 denna betydelse främst uttrycks
- Page 91 and 92:
84 En klassificering som bygger på
- Page 93 and 94:
86 den angivna motsvarigheten är e
- Page 95 and 96:
88 Sådana skillnader i ordens egen
- Page 97 and 98:
90 eiga bágt me› a› ∅ ERFI
- Page 99 and 100:
92 1. Ordboken utgår i grunden fr
- Page 101 and 102:
Kromann, H.-P., Th. Riiber och P. R
- Page 103 and 104:
94 Eg har for det meste avgrensa me
- Page 105 and 106:
96 Om tospråkleg leksikografi i No
- Page 107 and 108:
98 Nordisk språksekretariat gav ut
- Page 109 and 110:
100 Ordboka er rik på (nord)norske
- Page 111 and 112:
102 Her har lista frå Nordisk spr
- Page 113 and 114:
104 karar vil denne måten å velje
- Page 115 and 116:
106 Gjennomgåinga av dei undersøk
- Page 117 and 118:
108 Orgland, Ivar og Raastad, Frede
- Page 119 and 120:
110 2. Andre ordbøker Bergenholtz,
- Page 121 and 122:
111 Birgitta Lindgren Håller princ
- Page 123 and 124:
113 mest kända är rolig, som i da
- Page 125 and 126:
115 Eftersom ordboken är avsedd so
- Page 127 and 128:
117 AB sv da, no A/S ad da no langs
- Page 129 and 130:
119 Att ordboken är trespråkig oc
- Page 131 and 132:
121 FIGUR 15. Från svenska listan
- Page 133 and 134:
123 lömskt ord. Det kan inte vara
- Page 135 and 136:
125 Bolette Pedersen, Ruth Vatvedt
- Page 137 and 138:
127 ontologin med hjälp av en is-a
- Page 139 and 140:
129 Den uppgift inom lexikografin i
- Page 141 and 142:
131 2.3.2. Norsk ekvivalent med ann
- Page 143 and 144:
133 naming="sjofel" namingN="uanste
- Page 145 and 146:
135 lertid koncentrerat oss på pro
- Page 147 and 148:
137 Som exempel på metalänkning k
- Page 149 and 150:
139 Second International Conference
- Page 151 and 152:
140 i ett språk och deras inbörde
- Page 153 and 154:
142 2. En explicit ordboksgrammatik
- Page 155 and 156:
144 Detta är, som jag ser det, den
- Page 157 and 158:
146 Tanken om en växelverkan och e
- Page 159 and 160:
148 har då följande möjligheter
- Page 161 and 162:
150 lexikaliserade fall av den här
- Page 163 and 164:
152 Satsen betyder att någon står
- Page 165 and 166:
154 Goldberg, Adele E. 1995: Constr
- Page 167 and 168:
156 Haraldur Magnússon & Erik Søn
- Page 169 and 170:
158 Hannele Seppinen: ca. 37 000 Fi
- Page 171 and 172:
160 Birgitta Hylin: Färöord 1984
- Page 173 and 174:
162 lommeordbok 1996 ca. 25.000 ord
- Page 175 and 176:
164 nordsamisk-norsk B. Kåven, J.
- Page 177 and 178:
166 svensk-islandsk Gösta Holm & A
- Page 179 and 180:
167 Franziskus Geeb eXtensible Mark
- Page 181 and 182:
169 arbejde med indholdet og dens s
- Page 183 and 184:
171 XML tilbyder ved siden af et me
- Page 185 and 186:
173 gel for den konkrete brug af de
- Page 187 and 188:
175 trælignende visning af XML-fil
- Page 189 and 190:
177 form Ressource Identificator (i
- Page 191 and 192:
179 side vil produktionen af leksik
- Page 193 and 194:
181 brugen af XML som datagrundlag
- Page 195 and 196:
183 Möhr, Wiebke und Ingrid Schmid
- Page 197 and 198:
184 århundre. Ordene satan, alter
- Page 199 and 200:
186 Det ville vel vært det riktigs
- Page 201 and 202:
188 Skanner, skanning uttales ikke
- Page 203 and 204:
190 Den äldre Helsingforsslangen
- Page 205 and 206:
192 De som intresserar sig för sla
- Page 207 and 208:
194 Sörkan bärtsit (om klippor i
- Page 209 and 210:
195 Dag Gundersen Nyord Jarvad, Pia
- Page 211 and 212:
197 språk som har vært først ute
- Page 213 and 214:
199 N D S (begge utg.; N =ordet st
- Page 215 and 216:
201 finne eksempler på det. I fort
- Page 217 and 218:
203 Moberg, Lena (hovedred.) 2000:
- Page 219 and 220:
204 and, especially, NODE have cons
- Page 221 and 222:
206 Som bakgrund till en mer detalj
- Page 223 and 224:
208 Collins här är nästan dubbel
- Page 225 and 226:
210 lexikonen (utgivningsår 1998-9
- Page 227 and 228:
212 business) 'E-handel mellan för
- Page 229 and 230:
214 uses of a word have tended to l
- Page 231 and 232:
216 använder sig av begreppet, doc
- Page 233 and 234:
218 utreds bl.a. skillnaden mellan
- Page 235 and 236:
220 användaren. 18 Båda använder
- Page 237 and 238:
222 dem är att samtliga skiljer me
- Page 239 and 240:
224 hänvisas sålunda till roten g
- Page 241 and 242:
226 det också, vid sidan av tidnin
- Page 243 and 244:
228 1980-talet även kommit att anv
- Page 245 and 246:
230 wheel drive') och .rw (American
- Page 247 and 248:
232 varför Billie Holiday, jazzens
- Page 249 and 250:
234 ordböcker skulle definitivt va
- Page 251 and 252:
235 Emma Sköldberg Bevingat - en n
- Page 253 and 254: 237 modersmål än det svenska och
- Page 255 and 256: 239 Trots dessa brasklappar återko
- Page 257 and 258: 241 "Vore gott att I gode män …
- Page 259 and 260: 243 uttryck som tillkommit efter Ho
- Page 261 and 262: 246 främsta ordboksförlag självf
- Page 263 and 264: 248 samma omfång som Barezzani-Kal
- Page 265 and 266: 250 ylennystä 'försöka bli befor
- Page 267 and 268: 252 italienska delen ges alldeles r
- Page 269 and 270: 254 här områdena. I fråga om nat
- Page 271 and 272: 256 bristen. Mycket värre är inko
- Page 273 and 274: 258 Övriga ordböcker DISC, dizion
- Page 275 and 276: 260 Behovet av främmande ord De fl
- Page 277 and 278: 262 Det följande avsnittet innehå
- Page 279 and 280: 264 met. Alla de här nybildningarn
- Page 281 and 282: 266 Vanliga ord som anpassats till
- Page 283 and 284: 268 TS = Tietosanakirja 2 (1910) oc
- Page 285 and 286: 270 tragtning af temaet ville det n
- Page 287 and 288: 272 netop var repræsentanter for d
- Page 289 and 290: 274 ILLUSTRATION 1: Anna-Lena Buche
- Page 291 and 292: 276 og præsentationsformer internt
- Page 293 and 294: 278 stiller sig ud fra et brugersyn
- Page 295 and 296: 280 första principen baserar sig p
- Page 297 and 298: 282 mest af alt minder om de rappor
- Page 299 and 300: 283 Trond Trosterud Stor norsk-sami
- Page 301 and 302: 285 jutud 5 (tid:) kuluma [27]; tid
- Page 303: 287 eller festet; tykkenden av noe
- Page 307 and 308: 291 dahkahit (forårsake) som andre
- Page 309 and 310: 293 ta istus autosse; hun gikk i kj
- Page 311 and 312: 295 For han og hun oppgjev NSO son.
- Page 313 and 314: 297 stole på. Ser vi bort frå dei
- Page 315 and 316: 299 setjingane. Desse norskspråkle
- Page 317 and 318: 301 I denne artikkelen er teksten f
- Page 319 and 320: 303 opp leksikalsk geografisk varia
- Page 321 and 322: 305 setningane står i kursiv. Ut o
- Page 323 and 324: 307 snart kjem både ei stor einspr
- Page 325 and 326: 308 Povl Skårup Donsk-føroysk or
- Page 327 and 328: 310 Inkomna böcker från oktober 2
- Page 329 and 330: 312 källor och relevant språkvete
- Page 331: Mugdan, Joachim 1985a: Grammatik im