LYMFOM - Karolinska Sjukhuset
LYMFOM - Karolinska Sjukhuset
LYMFOM - Karolinska Sjukhuset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
På varje arbetsplats bör därför skriftliga riktlinjer inom följande områden finnas:<br />
• Förberedelser inför inläggande av subkutan venport (ska även inkludera en skriftlig patientinformation)<br />
• Handhavande (hygienföreskrifter, skötsel, komplikationer, borttagande)<br />
• Åtgärder vid extravasering, stopp/trombos eller infektion.<br />
28.4 NUTRITION<br />
Viktnedgång är ett välkänt problem vid alla former av cancer och dess behandling. Hos lymfompatienter är det<br />
ofta ett problem redan vid diagnos (B-symtom). Orsakerna är inte helt klarlagda. Om sjukdomsförloppet initialt<br />
kantats av frekventa infektioner och långvarig feber kan detta vara bidragande. Även psykologiska aspekter kan<br />
ha betydelse för viktförändring.<br />
Malnutrition kan även uppstå till följd av behandlingen. Vanliga biverkningar är: illamående, kräkning, eliminationsproblem,<br />
förändrade lukt- och smaksensationer och förändringar i munslemhinnan, vilket kan orsaka muntorrhet,<br />
sår och infektioner.<br />
Studier har visat att individer som lyckas bevara ett fullgott nutritionsstatus under behandlingen svarar bättre på<br />
cytostatika. Det är lättare att bibehålla ett fullgott status än att återskapa det hos en malnutrierad patient.<br />
För att upprätthålla ett fullgott nutritionsstatus behövs stöd av ett fungerande team med sjuksköterska, läkare,<br />
dietist, tandläkare och sjukgymnast.<br />
Följande skall beaktas:<br />
• Ankomstsamtal bör innefatta nutritionsstatus, exempelvis SGA-"subjective global assessment"<br />
se referenslista och munstatus<br />
• Regelbundna viktkontroller i såväl öppen som sluten vård<br />
• Kontroll hos sjukhustandvården inför start av cytostatikabehandling<br />
28.5 KROPPSUPPFATTNING<br />
Både sjukdom och behandling kan påverka patientens kroppsuppfattning. Sjuksköterskan bör ta upp dessa<br />
frågor med patienten så att han/ hon dels är förberedd på vad som kan ske och dels har möjlighet att ta upp frågor<br />
rörande kroppens förändringar under sjukdom och behandling. Man kan behöva ge konkreta råd och tips samt<br />
ombesörja kontakt med hårolog, kosmetolog bl.a.<br />
28.6 SEXUALITET<br />
Det är vanligt att sexlusten och förmågan förändras av svår sjukdom och dess behandling. Patienter och anhöriga<br />
behöver få information om att det inte är farligt att ha sex trots sjukdomen, att sjukdomen inte smittar och<br />
att man inte kan överföra strålning eller cytostatika vid sexuella kontakter. Kvinnor kan drabbas av menstruationsrubbningar,<br />
sköra slemhinnor och andra symtom som liknar klimakteriebesvär. Det kan vara svårt att veta<br />
vad som orsakas av behandlingen respektive av sjukdomen.<br />
47