da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skogsbruket, fyllandet av regeringsposter mellan<br />
riks<strong>da</strong>garna och duellplakatet. 68<br />
Syftet med ovanstående, något utdragna, uppräkning<br />
är att visa på den frekvens med vilken den<br />
skånska adeln deltog i utskottsarbetet. Då utskotten<br />
alltid bestod av medlemmar från Rid<strong>da</strong>rhusets<br />
samtliga tre klasser skulle givetvis den andra klassens<br />
litenhet kunna förklara den skånska adelns<br />
myckna deltagande. Även jämfört med andra<br />
medlemmar i den andra klassen framstår dock<br />
flera av de skånska adelsmännen som mycket aktiva.<br />
Exempelvis deltog Ulfeldt och Krabbe i tio<br />
respektive åtta uttskott, utöver dem där hela andra<br />
klassen deltog, me<strong>da</strong>n Nills Nillson Natt och<br />
Dagh en<strong>da</strong>st deltog i tre. 69 Det finns dock vissa<br />
problem med att använ<strong>da</strong> den skånska adelns frekventa<br />
utskottsarbete som underlag för att besvara<br />
frågan om i vilka frågor de engagerade sig på riks<strong>da</strong>gen.<br />
Det är nämligen oklart huruvi<strong>da</strong> deltagandet<br />
i ett utskott var frivilligt och tydde på intresse<br />
för dessa frågor eller om man var nödgad att<br />
acceptera Rid<strong>da</strong>rhusets utnämning. Litteraturen<br />
ger inget svar på denna fråga. Protokollet indikerar<br />
dock att den senare tolkningen framstår som<br />
trolig då ord som nembdes och förordnades föregår<br />
uppräknandet av utskottens medlemmar. 70 Att<br />
argumentationen i utskotten inte redovisas i protokollet<br />
gör det än svårare att tolka den skånska<br />
adelns deltagande i dessa.<br />
Att den skånska adeln så flitigt förekom i olika<br />
utskott är likväl inte en ointressant observation.<br />
Det visar tydligt att de skånska adelsmännen<br />
uppfattades och behandlades som en integrerad<br />
del av den politiska processen från den stund de<br />
introducerades på Rid<strong>da</strong>rhuset. Att ingen nationell<br />
hänsyn togs vid dylika sammanhang framgår<br />
med all önskvärd tydlighet då Ulfeldt och<br />
Barnekow av Kungl. Maj:t utsågs till medlemmar<br />
av det mycket viktiga sekreta utskottet samtidigt<br />
som Ulfeldt den 27 augusti utnämndes till riksråd.<br />
71 Ovanstående observationer säger dock mer<br />
om den svenska centralmaktens sätt att agera vis-<br />
avi den skånska adeln än tvärtom. Om detta agerande<br />
i sin tur var resultatet av den skånska adelns<br />
handlande kan vi bara spekulera i. För att få en<br />
bild av den skånska adelns agerande, utanför de<br />
tidigare behandlade dokumenten, som är möjlig<br />
att analysera på ett fruktbart vis finner jag det<br />
befogat att istället rikta uppmärksamheten mot<br />
Rid<strong>da</strong>rhusets plenumdebatter.<br />
Att den skånska adelns myckna deltagande i<br />
utskottsarbetet kan ha varit ett utryck för plikt<br />
snarare än engagemang framstår som troligt i ljuset<br />
av dess passivitet i Rid<strong>da</strong>rhusets stora sal. De få<br />
gånger någon skånsk adelsman tog till or<strong>da</strong> anknöt<br />
frågorna och argumenten inte sällan till synpunkter<br />
som ingick i det skånska besväret. Exempelvis<br />
påminde “dee gode Herrer uhr Skåne”<br />
under en allmän debatt om rättsväsendet att tingsfog<strong>da</strong>r<br />
skulle vara bofasta i häradet och att landshövdingen<br />
inte fick inkräkta i dess arbete. Vi<strong>da</strong>re<br />
upprepades i korta or<strong>da</strong>lag önskemålet om en hovrätt<br />
i Skåne. 72 Ovanstående inlägg understryker<br />
återigen den starka adliga självbilden samtidigt<br />
som det tydligt framkommer att artikelns centralgestalter,<br />
trots återkommande referenser till såväl<br />
<strong>da</strong>nsk som svensk lagstiftning och underdånigt<br />
refererande till riket och Kungl. Maj:t, aldrig talade<br />
om sig själva som något annat än just skånsk<br />
adel. En<strong>da</strong> gången någon annan benämning figurerar<br />
i protokollet är där sekreteraren har skrivit att<br />
“Een <strong>da</strong>nsk” tog till or<strong>da</strong>. 73 Regelns gyllene<br />
un<strong>da</strong>ntag skulle kunna förklaras med att sekreteraren<br />
i den livliga debatten inte lyckades identifiera<br />
vem som talade, utan en<strong>da</strong>st att det talades <strong>da</strong>nska.<br />
Man kan förövrigt notera att det på Rid<strong>da</strong>rhuset<br />
bara var den skånska adeln som så explicit<br />
och återkommande använde sig av landskapsnamnet<br />
på ett självbenämnande vis. Det är en<strong>da</strong>st<br />
den bohuslänska adelns besvär som överhuvudtaget<br />
uppvisar en liknande tendens. 74<br />
Också den skånska adelns inlägg i debatten om<br />
beviljandet av resurser till krigsmakten återknyter<br />
till delar av innehållet i besväret. Likt majoriteten<br />
101
Change language