da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kung kunde tänkas ha som furste i andra länder, i<br />
detta fall som hertig i Holstein. Det kan ha varit<br />
ett svepskäl för att slippa diskutera frågan, men det<br />
var i så fall ett svepskäl som det ansågs legitimt att<br />
föra fram.<br />
De norska frågorna kastar också ljus över staternas<br />
uppbyggnad. Norges ställning i den <strong>da</strong>nska<br />
staten har varit ett kärt gammalt trätoämne bland<br />
historiker. Var det en “toriksordning” eller var<br />
Norge helt underordnad Danmark? 36 I förhandlingarna<br />
var enheterna som stod emot varandra<br />
hela tiden rubricerade som “Danmark” eller “kronan<br />
Danmark” och “Sverige” eller “kronan Sverige”.<br />
Men när man kom in i de snåriga förhandlingarna<br />
om norska territorier, framför allt tvistigheterna<br />
om utsträckningen om det som ofta bara<br />
omnämndes med stickordet “Trondheim”, var det<br />
helt klart för de inblan<strong>da</strong>de att det var avträdelser<br />
från Norges rike det handlade om. Norge var ett<br />
rike och Norge och Danmark blan<strong>da</strong>des inte ihop.<br />
Däremot var Norges rike underkastat kronan<br />
Danmark, och det var inget konstigt i att kronan<br />
Danmark och <strong>da</strong>nske kungen kunde avträ<strong>da</strong> norska<br />
områden till Sverige. I den meningen var<br />
Norge <strong>da</strong>nskt, och något “Danmark-Norge”, som<br />
eftervärlden döpt staten till, användes inte av<br />
förhandlarna. I tidens föreställningsvärld blir alltså<br />
Norges ställning fullt begriplig.<br />
I dessa dokument träder kronorna med sina<br />
vidhängande furstar fram som det som närmast<br />
påminner om en stat i vår mening. Rikena är<br />
också mycket viktiga enheter. De två multietniska<br />
konglomeratstaterna omnämns genomgående utifrån<br />
sina “kärnriken” som “Danmark” och “Sverige”.<br />
Men här finns också diverse land, slottslän,<br />
öar och stift som utgjorde de mindre pusselbitar<br />
som nu flyttades mellan rikena och kronorna. De<br />
tre landfasta Skånelandskapen var för svenskarna<br />
en så<strong>da</strong>n enhet, i sin tur bestående av tre “land”.<br />
Det fanns föga av nationella eller etniska föreställningar<br />
i detta spel om land och riken. I den grad<br />
de kom till synes, var det på den nivå där “kärnri-<br />
38<br />
kena” färgade av sig på kronorna. Förhandlarna<br />
för de två konglomeratstaterna benämns genomgående<br />
som “<strong>da</strong>nskar” och “svenskar” – men där<br />
omfattar “svenskarna” också den förre <strong>da</strong>nske<br />
adelsmannen Corfitz Ulfeldt, nu Karl X Gustavs<br />
förtrogne. Från att ha varit kungens svärson och<br />
gunstling i Danmark hade han nu gått till att bli<br />
en av de män som skrev sitt namn å den svenska<br />
kungens vägnar under Roskildetraktaten. Men<br />
vad stod det i den?<br />
Roskilde fred:<br />
pusselbitar och privilegier<br />
Förhandlingarna liksom fredstraktaten tog upp<br />
mycket mer än bara de territoriella frågorna. Det<br />
handlade om passagen genom och tullen i Öresund,<br />
om gemensamt uppträ<strong>da</strong>nde mot tredje<br />
makt, om utväxling av krigsfångar, om beslagtagna<br />
skepp, om detaljer kring hur olika territorier<br />
skulle återlämnas, om att Corfitz Uhlfeldt skulle<br />
återfå beslaglagt gods i Danmark och Norge, till<br />
och med om vissa tapeter på Kronborg som svenskarna<br />
menade var förgripliga och skulle förstöras.<br />
Det är viktigt att notera att annat än territorier<br />
stod på spel för att undvika en anakronistisk tolkning.<br />
Ett tecken på det är att förhandlingarna och<br />
traktaten också innefattade att vissa <strong>da</strong>nska styrkor<br />
skulle övergå till Sverige. Till slut <strong>blev</strong> det cirka<br />
1000 man rytteri som på detta sätt fick byta si<strong>da</strong> –<br />
deras “nationalitet” har alltså inte ansetts ha någon<br />
betydelse.<br />
Här är vi dock intresserade just av den territoriella<br />
förändringen och hur den uttrycktes. De ligger<br />
också ganska högt i traktatstexten, som det kan<br />
vara på sin plats att or<strong>da</strong>grant återge. I paragraf 5<br />
heter det att<br />
Kongl. May:tt i Danmarck bewilliadt och samtyckt [...] att afstå och<br />
affträ<strong>da</strong> till Hans Kongl. May:tt, desz successorer Sweriges konungar<br />
och chrono provincierne Hallandh (som för detta chronan Swerige<br />
till försäkring hafwer warit inrymbd) Skåhne, Blekinge, Bornholm.
Change language