da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och de närvarande prästerna anhöll också att de<br />
präster som under krigstiden “sin Eedh och trohetz<br />
plict aldeles förgiätet haffuer” skulle bestraffas<br />
samt att prästeståndet skulle tillåtas att deltaga i<br />
riks<strong>da</strong>gsarbetet. Bewerlin var närvarande under<br />
mötes<strong>da</strong>garna i Malmö och spelade en inte helt<br />
obetydlig roll. Han undertecknade dokumentet<br />
om uniformitet som andra person, efter ålderspresidenten<br />
Sebastian Odder. Prästerskapets skrivelse<br />
om uniformitet till biskop Canutus Hahn har en<br />
ganska ovanlig avslutningsformel: “Vi slutleigen<br />
önska af alt hierta, at dhen högste Gudhen E.<br />
Högv:t vid långvahrigt lif, hälsa och prosperitet<br />
…, förblifva til dödsstunden.” 4 Denna och liknande<br />
formuleringar använde Bewerlin i sina brev till<br />
biskopen. Man kan därför misstänka att han medverkade<br />
när prästerskapet satte ihop sin skrivelse<br />
till biskopen. Skrivelsen författades på svenska,<br />
men vid den här tiden behärskade Bewerlin inte<br />
det svenska språket. Det var en färdighet som han<br />
skulle tillägna sig under de kommande åren.<br />
I sin tjänsteutövning skulle prostarna fungera<br />
som biskopens förläng<strong>da</strong> arm i sitt kontrakt (härad)<br />
och deras viktigaste uppgift under 1680-talet<br />
var att förverkliga stiftsledningens uniformitetskrav<br />
i de lokala församlingarna. Hela uniformitetsverkets<br />
framgång “beroor sig på probsternes<br />
flijth, redhlighet och trohet” skrev biskopen till<br />
generaluvernören. 5 Prostarna hade stor möjlighet<br />
att påverka uniformitetens förlopp i sina kontrakt.<br />
Många av dem arbetade i linje med biskopens<br />
krav, andra var mer illojala och dröjde med att<br />
införa den svenska katekesläsningen och gudstjänsten<br />
i så hög grad att det måste betecknas som<br />
ren obstruktion.<br />
I sina brev till biskopen använde prosten Bewerlin<br />
en blandning av <strong>da</strong>nska och svenska former.<br />
I början av 1680-talet skrev han helt och hållet<br />
på <strong>da</strong>nska och i slutet av decenniet är breven<br />
avfattade på en nästan felfri svenska. En språklig<br />
övergång från <strong>da</strong>nska till svenska har alltså ägt rum<br />
i hans skrivelser. Det bör vara möjligt att rent<br />
108<br />
empiriskt kunna följa hur denna språkliga försvenskning<br />
har skett.<br />
Den tidigare forskningen om Skånes språkliga<br />
försvenskningen har använt sig av olika typer av<br />
källmaterial. Einar Bager har undersökt några privatbrev<br />
från 1712, och han konstaterar att i Malmö<br />
var talspråket fortfarande <strong>da</strong>nska, men att man<br />
använde svenska i officiella sammanhang. 6 Det<br />
folkliga talspråket för<strong>blev</strong> under lång tid <strong>da</strong>nska,<br />
även om gudstjänst och katekesundervisning var<br />
på svenska. 7 Genom att studera ortnamn i jordeböckerna<br />
från Bjäre härad har Bengt Pamp kommit<br />
fram till att <strong>da</strong>nska former och ändelser i stort<br />
sett upphörde i namnformerna 1712-13. 8 Domstolsprotokollen<br />
fick ett övervägande svenskt språk<br />
omkring år 1683, när svensk lag infördes och de<br />
inhemska häradsskrivarna byttes ut mot svensktalande.<br />
Stig Örjan Ohlsson har visat detta i en<br />
undersökning av häradsskrivarnas protokollsspråk.<br />
9 Prästernas språkliga övergång har granskats<br />
av Yngve Bogren, som betonar att biskopen delade<br />
in prästerna i två klasser. De som skulle klara det<br />
nya språket omedelbart och de som kunde lära sig<br />
så småningom.<br />
I mitten av 1680-talet gjorde prästerna försök<br />
att hålla gudstjänsten på svenska, men den nya<br />
språkinlärningen gick trögt och kyrkoherden i<br />
Glimåkra höll en syno<strong>da</strong>lpredikan på ren <strong>da</strong>nska<br />
år 1702. 10 I en biografisk studie över biskop Canutus<br />
Hahn har Georg Göransson kommit in på<br />
frågan om prästernas språk, som <strong>blev</strong> mer och mer<br />
svenskliknande under 1680-talets mitt och han ger<br />
några exempel på språkförändringar hos enskil<strong>da</strong><br />
präster. Biskopens taktik var att med skrämsel och<br />
hot förmå prästerna att gå över till svenskan. 11<br />
Prästernas suppliker till Skånska Kommissionen<br />
1669-70 har Knud Fabricius gjort en språkgranskning<br />
av. Under denna tid använde alla utom en<br />
präst ett <strong>da</strong>nskt riksspråk, även om man ibland<br />
kunde fläta in en iögonfallande svensk glosa. Fabricius<br />
genomgång av några kyrkoböcker i mellanskåne<br />
ger exempel på svenska ord under mitten
Change language