da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
som förmyn<strong>da</strong>rregeringen genomdrev i Skåne”, 80<br />
som vi sett ett tveksamt konstaterande eftersom<br />
detta från början varit ett skånskt krav. Däremot<br />
kan man notera det s.k. sekreta bimemorialet till<br />
den nya kommission som 1669 sändes till Skåne,<br />
ett dokument som visar att en total inkorporering<br />
fortfarande stod som en möjlighet. 81 Men också<br />
denna gång var det en möjlighet bland andra; lant<strong>da</strong>gen<br />
i Malmö 1669 kom att ägnas åt praktiska,<br />
administrativa, fiskala och judiciella frågor. 82 Den<br />
en<strong>da</strong> större förändringen <strong>blev</strong> att generalguvernörstjänsten<br />
drogs in, något som framför allt berodde<br />
på statsfinansiella problem. 83<br />
Skånska kriget 1675-1679 var ett allvarligt, blodigt<br />
och nästan lyckat <strong>da</strong>nskt försök att återerövra<br />
de förlorade landskapen. Det är en klassisk utrikespolitisk<br />
kris av det slag som ofta drev fram integrationsförsök<br />
i det gamla Europa. Att stå så nära<br />
förlusten av de högt uppskattade Skånelandskapen<br />
måste ha gjort ett chockartat intryck på den svenska<br />
politiska eliten i allmänhet och den nyss myndige<br />
Karl XI i synnerhet. Snapphanekriget och de<br />
hår<strong>da</strong> bestraffningarna mot verkliga eller förmenta<br />
snapphanar skärpte läget, den skånska adeln<br />
tvångsevakuerades till Småland och med processen<br />
mot Jørgen Krabbe visade sig den svenska kronan<br />
kunna gå fram hårt också mot den yppersta samhällseliten.<br />
Till riks<strong>da</strong>gen i Halmstad 1678 kallades<br />
inte representanter för Skåne och Blekinge. Till<br />
bilden av en ändrad kontext kring den svenska<br />
skånepolitiken hör också Karl XI:s tilltagande tendenser<br />
att ta styrelsen i egna händer och inte minst<br />
hans rådgivare Johan Gyllenstiernas inflytande,<br />
som stod i opposition till den gamla riksrådskretsen.<br />
84<br />
Mycket pekar på att en etnifiering skedde under<br />
kriget. Straffen mot dem som gick med i de <strong>da</strong>nska<br />
milisförbanden – snapphanarna, som svenskarna<br />
nedsättande sa – var drakoniska. I ett försök<br />
att stoppa allmogens stöd till de <strong>da</strong>nska trupperna<br />
tågade Johan Gyllenstierna runt och tvingade<br />
befolkningen i olika härader och socknar att skriva<br />
50<br />
under ett edsformulär. Det fanns vissa lokala variationer<br />
i ederna, t.ex. om förpliktelser att speciellt<br />
bevaka vissa vägar och broar, men i stort sett<br />
användes ett stan<strong>da</strong>rdformulär. 85 Det är tre parter<br />
som figurerar i ederna. Det är den lokala befolkningen,<br />
som t.ex. “den gemehne mand i Öster<br />
Gynghärradh” som det heter i Glimåkra, som utlovar<br />
till sin rätta överhet, “Kongl. Maij:t och<br />
Swerriges Crone”, att arbeta “til Snaphanners<br />
Vdhröddellse”. En identitet som Kungl. Maj:ts<br />
trogna undersåtar erbjöds alla som tog avstånd<br />
från dem som kämpade på fiendens si<strong>da</strong>. Fienden<br />
var f.ö. inte ens namngiven, det handlar bara om<br />
“Rikets fiender”.<br />
Och detta rike var svenskt – i formuläret för de<br />
skånska ederna heter det att NN socken lovar att<br />
invånarna “aldrig skola ska<strong>da</strong> någor svensk människa<br />
till liv eller gods, utan hjälpa dem emot allehan<strong>da</strong><br />
gewalt, att försvara som våre egne medbröder”.<br />
86 Svenska människor är alltså inte omedelbart<br />
deras medbröder, men ska aktas som så<strong>da</strong>na.<br />
Associationen mellan deras rätta överhet och det<br />
svenska var given. De skulle kunna rikta sina bössor<br />
mot någon med det en<strong>da</strong> angivna kriteriet att<br />
vara “svensk”. Bössorna fick de f.ö. behålla – i själva<br />
verket innebar ederna ytterligare ett försök att<br />
lösa problemen förhandlingsvägen, där allmogen<br />
erbjöds behålla sina vapen mot att de var lojala<br />
mot sin rätta överhet. Det tycks också som om<br />
svenskarnas problem med snapphanarna minskade<br />
betydligt efter “edkrävartåget”.<br />
Ett tydligt tecken på att statsledningen nu<br />
uppfattade en konflikt i bland annat etniska termer<br />
är det så kallade Ljungbyreskriptet. Brevet i<br />
fråga är en order till de biskopar som hade erövrade<br />
provinser inom sina stift, given från kungens<br />
högkvarter på nuvarande Trolle-Ljungby slott<br />
utanför Kristianstad den 10 april 1678. 87 Här avsågs<br />
också genomföras en ny stiftsindelning. Blekinge<br />
delades mellan Växjö och Kalmar stift, Bohuslän<br />
delades mellan Göteborgs och Karlstads<br />
stift. Avsikten tycks också ha varit att lägga Got-
Change language