da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Danmark i det gotländska<br />
bondesamhället<br />
Frågan är när och hur det <strong>da</strong>nska riket symboliskt<br />
manifesterades i lokalsamhället? De viktigaste<br />
offentliga platserna i det äldre samhället utgjordes<br />
av tinget och kyrkan. Svend Amundsen Bugge har<br />
diskuterat kyrkorummets funktion som identitetsskapande<br />
och identitetsartikulerande arena. Det är<br />
en arena som uttrycker församlingens biografiska<br />
förlopp i form av gravminnen och inskriptioner<br />
som berättar om grupper och individers livsförlopp.<br />
Men kyrkorummet är också en mötesplats<br />
för identitetsrelationer med anknytning inte<br />
bara till den lokala historien utan också till bre<strong>da</strong>re<br />
religiösa och världsliga sammanhang. Här formuleras<br />
också, genom bilder av präster och kungar,<br />
genom predikningar och påbud, en världslig<br />
förbindelse. Till exempel en rikstillhörighet. Tingets<br />
funktion som en offentlig arena där olika<br />
berättelser möttes och artikulerades har diskuterats<br />
av bland andra Erling Sandmo. Tingen var<br />
den plats där olika berättelser om det förflutna och<br />
det nuvarande möttes. 8 Hur artikulerades då det<br />
<strong>da</strong>nska i dessa offentliga forum på Gotland?<br />
Trots öns formella koppling till Linköping<br />
påbörjades en kyrklig för<strong>da</strong>nskning av ön decennierna<br />
före inrättandet av Visby stift 1571. I ett brev<br />
ställt till superintendenten i Själlands stift 1554<br />
påbjöd Christian III att den <strong>da</strong>nska kyrkoordningen<br />
skulle efterlevas på ön. Samtidigt märks ett<br />
påtagligt intresse för att bättre kontrollera de<br />
gotländska kyrkornas ekonomi. De superintendenter<br />
som rekryterades under perioden 1571 till<br />
1644 hämtades uteslutande från andra delar av det<br />
<strong>da</strong>nska riket. Först 1644 utnämndes en Gotlandsfödd<br />
superintendent, Hans Nielsen Strelow, som<br />
var son till en Visbyborgare. Inlemmandet i den<br />
<strong>da</strong>nska statskyrkan innebar också en utbildningsmässig<br />
och språklig för<strong>da</strong>nskning av prästerskapet.<br />
Bakgrunden för hälften av de 44 präster som<br />
undertecknade trohetseden till den svenska kronan<br />
i november 1645 är känd. Av dessa hade en<br />
majoritet sina rötter utanför Gotland. 9 Det är<br />
också se<strong>da</strong>n tidigare väl känt att det gotländska<br />
prästerskapet på olika sätt uttryckte vad som kan<br />
benämnas en <strong>da</strong>nsk riksidentitet.<br />
Huitfeldts och Lyschanders tankar kom att uttryckas<br />
av Strelow i hans gotländska krönika<br />
(1633). Han byggde den mytologiska argumentationen<br />
om gutarnas ursprung på Gutasagan och<br />
Lyschander och den politiska historien, i stora<br />
stycken or<strong>da</strong>grant efter Huitfeldt. Vad Strelow<br />
gjorde var att knyta samman Gotland med det<br />
<strong>da</strong>nska riket genom påståendet att Tjelvar, den<br />
förste mannen på Gotland enligt Gutasagan, hade<br />
en cimbrisk far. 10 Att Strelow inte var ensam om<br />
sin <strong>da</strong>nska riksidentitet antyds av förorden till<br />
krönikan, författade av kollegor till honom. Niels<br />
Mickelsen, präst i Köpenhamn, Niels Lauritsen<br />
samt Svend Hal<strong>da</strong>sen i Hejde respektive Roma<br />
pastorat på Gotland, hyllade Strelow med inslag av<br />
patriotisk retorik. Mickelsen framhävde krönikans<br />
nytta för fäderneslandet och dess innevånare<br />
»Der med at zier sit Fædernland/ huer Danske<br />
Folck/huer Quind oc Mand/Som andre Landskab<br />
giøre/«. Lauritzen menade att Strelow ärat »sit<br />
fæderneland« och Hal<strong>da</strong>sen betraktade krönikan<br />
som ett viktigt bidrag till »vor nation, Danmarckis<br />
cron«. 11<br />
Vi vet inte vad de gotländska prästerna sade i<br />
sina predikningar men vi vet vad de gjorde för att<br />
uttrycka sin rikstillhörighet. Det <strong>da</strong>nska riket kom<br />
att på flera olika sätt manifesteras genom ord,<br />
handlingar och symboler i de gotländska socknarna.<br />
Genom de så kallade bede<strong>da</strong>garna knöts<br />
Gotland ihop med sin rikstillhörighet. För svensk<br />
del har Göran Malmstedt visat hur en nationell<br />
retorik <strong>blev</strong> alltmer påtaglig i de svenska böne<strong>da</strong>gsplakaten<br />
från och med 1620-talet. 12 Någon motsvarande<br />
analys av de <strong>da</strong>nska bede<strong>da</strong>garna finns, så<br />
vitt jag vet, inte. Men påbud om bede<strong>da</strong>gar utfär<strong>da</strong>des<br />
också för <strong>da</strong>nsk del från och med 1500-talet.<br />
År 1594 anmo<strong>da</strong>des till exempel länsmännen och<br />
landsdomarna att på landstingen offentliggöra att<br />
25
Change language