da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
– men först nu – landskap på linje med Småland,<br />
Uppland eller Tavastland. Nya <strong>da</strong>nska försök till<br />
en återerövring under stora nordiska kriget, 1700-<br />
1721, slutade lika illa som tidigare. Med freden i<br />
Frederiksborg 1720 fick Danmark-Norge skrinlägga<br />
så<strong>da</strong>na planer. Till gengäld tvingades Sverige<br />
gå med på att betala Öresundstull till Danmark<br />
trots att halva Öresund var i svensk besittning.<br />
Därvid <strong>blev</strong> det.<br />
Detta händelseförlopp är väl känt och beskrivet.<br />
Forskningsläget diskuteras i de enskil<strong>da</strong> bidragen<br />
och en samlad litteraturlista finns i slutet av boken.<br />
Det räcker med att påminna om Knud Fabricius<br />
grundläggande fyrabandsverk, och senare specialstudier<br />
av t.ex. Jerker Rosén, Alf Åberg och<br />
Yngve Bogren. Men dessa verk har i<strong>da</strong>g minst<br />
femtio år på nacken, och det märks om man börjar<br />
syna dem i sömmarna. Tidigare forskning utgick<br />
som ett axiom från att den nationella motsättningen<br />
mellan svenskt och <strong>da</strong>nskt var det viktigaste i<br />
övergångshistorien. Man talade om en “försvenskning”<br />
utan att problematisera vad det var att vara<br />
“svensk” eller “<strong>da</strong>nsk” på 1600-talet. De äldre historikerna<br />
rörde sig också oftast på en hög nivå i<br />
samhället och var mer intresserade av kungars och<br />
ämbetsmäns uttalanden än vanliga människors<br />
villkor.<br />
Hur människor ute i de öst<strong>da</strong>nska landskapen<br />
berördes av statsbytet vet vi alltså förbluffande lite<br />
om. Vi känner till påbud och lagstiftning, men<br />
följdes påbuden? Vi kan läsa hos de äldre historikerna<br />
att de svenska myndigheterna ville “försvenska”,<br />
men vi ser också många exempel på att<br />
man faktiskt inte gjorde mycket i den vägen under<br />
långa perioder. Hela perioden mellan Köpenhamnsfreden<br />
och skånska kriget avfär<strong>da</strong>s ofta som<br />
en tid då “försvenskningsarbetet” stod still – men<br />
hur var förhållandena då, för människor som inte<br />
visste hur det se<strong>da</strong>n skulle komma att gå?<br />
Denna brist på forskning inom fält som i<strong>da</strong>g<br />
känns angelägna har lett till en mytbildning kring<br />
övergångstiden. Man kan säga att det i offentlig-<br />
8<br />
heten existerar två berättelser, som ingendera bygger<br />
på någon verklig kunskap. Antingen brukar<br />
man betona att övergången skedde snabbt och<br />
smärtfritt – de svenska myndigheterna gick fram<br />
med lämpor och skillnaderna var heller inte så<br />
stora. Det var enkelt för öst<strong>da</strong>nskarna att bli svenskar.<br />
2 Eller också menar man tvärtom att integrationen<br />
genomfördes brutalt och hänsynslöst, men<br />
också under stort motstånd. I sin extrema variant<br />
har den senare synen torgförts i en skånsknationalistisk<br />
förpackning där svenskarna i närmast rasistiska<br />
termer utmålas som brutala folkmör<strong>da</strong>re, en<br />
historieskrivning som används som argument för<br />
en skånsk autonomi i<strong>da</strong>g. 3<br />
Gemensamt för bå<strong>da</strong> dessa synsätt är dock den<br />
nationalistiska tolkningen av historien: nationella<br />
identiter skulle ha betytt lika mycket då som nu<br />
och ett verkligt “nationalitetsbyte” skulle ha ägt<br />
rum. Men vad var det “<strong>da</strong>nska” som man skulle<br />
göra “svenskt” – fanns dessa begrepp med samma<br />
monolitiska styrka då som de gör för oss i<strong>da</strong>g, för<br />
oss som utsatts för tvåhundra års nationell indoktrinering?<br />
Hur såg identiteterna ut före den moderna<br />
nationalismen? Den frågan har aldrig ställts.<br />
Det föreföll alltså finnas gott om nya frågor att<br />
ställa till övergångstidens historia. Det är bakgrunden<br />
till att jag 1999. tog initiativ till ett projekt<br />
kring dessa frågor. Jag fann god respons hos Karl-<br />
Erik Frandsen vid Köpenhamns <strong>universitet</strong>, som<br />
har fungerat som projektle<strong>da</strong>re tillsammans med<br />
mig. Historikerna Karl Bergman, Solveig Fagerlund,<br />
Jens Christian Vesterskov Johansen, Jens<br />
Lerbom och Fredrik Persson samt teologen Stig<br />
Alenäs, som alla bidragit till denna bok, deltog i<br />
projektarbetet. Till denna grupp var också knutna<br />
Hans Henrik Appel, Matthias Gregorius och<br />
Hanne Sanders, som dock inte har haft möjlighet<br />
att bidra till antologin. 4 Projektet erhöll en kortare<br />
period ett blygsamt understöd från Øresunds<strong>universitet</strong>ets<br />
s.k. Broprogram, 5 men har huvudsakligen<br />
fungerat utan extern finansiering.<br />
Projektet kallades “Øst<strong>da</strong>nmark blir Sydsverige.
Change language