da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den forskning som presenteras i denna text handlar<br />
om historiska problemställningar och frågor<br />
som rör det vi ofta omnämner som övergångsproblematiken.<br />
Begreppet “övergång” är ett begrepp<br />
som lätt för tankarna till begrepp som “att byta<br />
si<strong>da</strong>” eller att “överge” något. Det finns något åtskiljande<br />
i själva begreppet. Från något till något<br />
annat. Vårt inre öga riktas mot det olikartade och<br />
vi förväntas upptäcka olikheter och vi förväntas få<br />
en förklaring till hur människorna i detta fall<br />
kunde hantera en övergång från ett distinkt annorlun<strong>da</strong><br />
Danmark till ett lika distinkt annorlun<strong>da</strong><br />
Sverige. Denna tankefigur med de olika nationerna<br />
och den därmed problematiska övergången har<br />
hämtat sin näring ur en nationalistisk föreställningsvärld<br />
med rötter i sent 1800-tal och tidigt<br />
1900-tal. I följande text skall jag problematisera<br />
denna bild genom att lyfta fram samhällsprocesser<br />
och tendenser som är delar av ett gemensamt nordiskt<br />
eller europeiskt mönster. Istället för en övergångsproblematik<br />
vill jag tala om en inkorporeringsprocess<br />
som successivt övergår i en integrationsprocess,<br />
detta drabbar människor i Danmark<br />
och Sverige under tidigmodern tid men i olika<br />
grad. Samtidigt kan vi tala om en europeisk centraliseringsprocess<br />
som accelererar under 1600talet.<br />
Denna centraliserings och integrationsprocess<br />
kompliceras i vissa delar av Europa av att en<br />
del av befolkningen drabbas av ett statsbyte där<br />
relationen mellan undersåte och överhet kompliceras.<br />
En viktig effekt av detta angreppssätt blir att<br />
“Blekinges overgang”<br />
Övergångsproblematiken ur ett regionalt perspektiv<br />
AF KARL BERGMAN<br />
de förklaringar, begrepp och processer som fångar<br />
mitt intresse blir andra än om jag valt att tala om<br />
en övergångsproblematik. I denna text lyfter jag<br />
fram den kamp som befolkningen i Blekinge för<br />
mot den svenska kungamakten. Men det handlar<br />
också om tvister eller strider som befolkningen<br />
fört under den <strong>da</strong>nska tiden. 1 En kamp som för<br />
befolkningen ofta handlade om att nå största möjliga<br />
kontroll över sina levnadsbetingelser. Det<br />
finns en kontinuitet i konfliktmönstret, konflikter<br />
kunde utvecklas mellan lokalbefolkning och centralmakt<br />
under den <strong>da</strong>nska tiden för att se<strong>da</strong>n<br />
föras vi<strong>da</strong>re på likartat sätt under den svenska<br />
tiden. Detta mönster fäster blicken vid likartade<br />
processer som löper i de bå<strong>da</strong> rikena och där begrepp<br />
som: centralisering, professionalisering, homogenisering<br />
och integration blir viktiga analytiska<br />
begrepp.<br />
Källmaterialet till denna text är hämtade från<br />
Skånska kommissionen 1669-70. Denna kommission<br />
reste runt i de erövrade <strong>da</strong>nska provinserna<br />
under ett års tid. Till kommissionen inkom suppliker<br />
från bönder, präster, borgare och bönder.<br />
Olika tjänstemän företog utredningar som behandlades<br />
av kommissionen. Allt redovisades i de<br />
protokoll som upprättades. En utförlig diskussion<br />
om kommissionen och de frågor som den behandlade<br />
vid sin resa i Blekinge återfinns i Karl Bergman,<br />
Makt, möten, gränser, Skånska kommissionen<br />
1669-70. 2 Här skall några exempel och slutsatser ur<br />
denna forskning lyftas fram.<br />
119
Change language