da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
pa tillrättavisningarna av den skånska adeln.<br />
Rimligen har de framförts mer inlin<strong>da</strong>de, eftersom<br />
detta dock var reella förhandlingar. Det visas av att<br />
man nästa <strong>da</strong>g fortsatte dem, och kommissionen<br />
då hade tänkt vi<strong>da</strong>re på saken.<br />
Nu tog kommissionen upp behovet av sol<strong>da</strong>tutskrivningar<br />
av adelsgodset, och adeln fick då tillfälle<br />
att lamentera över hur illa åtgånget deras gods<br />
var av kriget. Men adeln lovade till sist att göra<br />
samma skyldigheter som de dittills gjort, dock så<br />
att de fick betala i pengar i stället för att själva<br />
sän<strong>da</strong> med sol<strong>da</strong>terna gevär. Här fördes alltså reella<br />
förhandlingar i en sakfråga. Se<strong>da</strong>n ajournerades<br />
mötet några timmar, och därefter hände det oväntade<br />
att Niels Krabbe och förre landsdommaren<br />
Kjeld Krag återkom till kommissionen med ett<br />
dokument undertecknat av 42 skånska adelsmän.<br />
Re<strong>da</strong>n 2 april hade de samlats i Köpenhamn och<br />
satt upp ett aktstycke om att Roskildefreden lovat<br />
hålla “den schonische, bleginssche och hallandsche<br />
Adel wid deris wanlige Rette, Louge och<br />
gamle privilegier”. 66<br />
Det är intressant att adeln agerade så samstämmigt<br />
och målmedvetet – och att den gjorde det i<br />
Köpenhamn. Att förhandla med den skånska<br />
adeln innebar i hög grad att förhandla med den<br />
<strong>da</strong>nska riksaristokratin; bland undertecknarna<br />
fanns två av de <strong>da</strong>nska riksämbetsmännen, rikshovmästaren<br />
Joachim Gersdorff och riksamiralen<br />
Ove Giedde, samt fyra riksråd. Det är också intressant<br />
att adeln valde att först kräva handfästning,<br />
och först när denna inte tycktes möjlig att uppnå<br />
presentera denna katalog över konkreta privilegier<br />
som man ville ha bekräftade. De privilegier som<br />
räknas upp är adelns hals- och handrätt, skattefriheten<br />
för jorden, frihet från tull och accis, rätt till<br />
fri utrikeshandel (utan städerna som mellanled)<br />
och rätt att förpakta kyrko- och kronotiondet.<br />
Man hoppas att dessa ska konfirmeras “saa som<br />
ved alle hyldinger sædwanlig haffuer werit”. 67 Den<br />
sista formuleringen är en nyckel till hur man i de<br />
avträd<strong>da</strong> provinserna kunde förstå situationen på<br />
ett annat sätt än i termer av “nationsbyte”. Man<br />
hade fått en ny kung. Det hade ofta hänt förr. Det<br />
fanns rutiner för att hantera denna situation, och<br />
dessa trädde nu i bruk.<br />
I detta läge tycks inte kommissionen ha velat<br />
föra förhandlingarna längre; handlingarna har<br />
sänts till kungen och man väntade på hyllningsfestligheterna.<br />
Dessa <strong>blev</strong> nog festliga, men en<strong>da</strong>st<br />
få – sex – adelsmän svor trohetsed. Under resten av<br />
våren hoppades kommissionen på fler edsavläggelser.<br />
15 maj sattes ut som ett sista <strong>da</strong>tum, men det<br />
gick förbi utan att något hände. 25 maj <strong>blev</strong> det<br />
dock bornholmarnas tur att komma till Malmö<br />
och svära ed. Uppenbarligen har denna adelslösa<br />
och lågprioriterade provins på andra si<strong>da</strong>n vattnet<br />
fått komma i andra hand. Värre var att några<br />
representanter från Ven trots flera kallelser ännu<br />
inte infunnit sig. 68 Oenigheten om det strategiskt<br />
belägna Vens tillhörighet skulle bli en av de svepskäl<br />
svenskarna använde sig av för att återuppta<br />
kriget i augusti 1658. Men vad ledde nu kommissionens<br />
arbete till?<br />
Praktiska lösningar<br />
Kommissionens arbete avbröts egentligen först av<br />
det nya <strong>da</strong>nsk-svenska krigets utbrott i augusti,<br />
men re<strong>da</strong>n 23 april hade den till Kungl. Maj:t sänt<br />
ett digert memorial som framstår som en sammanfattande<br />
rapport med handlingsrekommen<strong>da</strong>tioner.<br />
69 Kungl. Maj:ts svar kom med en större resolution<br />
21 maj 1658, som kan sägas utgöra slutpunkten<br />
på den första omgången av arbetet med att<br />
infoga de nyvunna provinserna i statskroppen. 70<br />
Både Knud Fabricius och Jerker Rosén har skildrat<br />
händelseförloppet under våren 1658 som att<br />
en inle<strong>da</strong>nde avsikt att genomföra en total inkorporering<br />
förbytts i en mild hållning där invånarna<br />
och särskilt adeln får behålla det mesta av sina privilegier.<br />
“Kun to Maaneder efter Instruksen, og<br />
Kongen har væsentligt forandret sine Planer!”<br />
utropar Fabricius. 71 Det var olämpligt att i det<br />
labila utrikespolitiska läget “tvinga fram större<br />
45
Change language