da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
var tydligast i borgarnas skrivelser. Exempelvis<br />
kunde en borgare skriva under sin supplik med<br />
enbart efternamnet och punkt, utan snirklande<br />
och upprepande formuleringar som i böndernas<br />
skrivelser. 85 Prästerna uttryckte sin relation till<br />
överheten genom att betona rollen som tjänare<br />
men också som “Guds tjänare” eller som överhetens<br />
“förbedjare”. 86 Både präster och borgares suppliker<br />
uttrycker en tydligare närhet till överheten.<br />
Den sakligare prosan lyfter fram sakargumenten,<br />
det är som om avsän<strong>da</strong>ren kunde förvänta sig en<br />
diskussion på nästan samma nivå och avsän<strong>da</strong>rna<br />
förväntade sig att argumenten beaktades. 87<br />
Böndernas suppliker skiljer sig från de andra<br />
stånden sätt att skriva. I dessa suppliker fanns det<br />
en additativa struktur, olika former av upprepningar<br />
och en ofullständig eller omständlig struktur.<br />
88 Bönderna använde även ett språk med anknytning<br />
till var<strong>da</strong>gslivet där man istället för att<br />
använ<strong>da</strong> abstrakta förklaringar hänvisade till verkliga<br />
händelser. 89 Långa beskrivande och detaljrika<br />
skildringar där anklagelsen låg i själva den var<strong>da</strong>gliga<br />
skildringen av det inträffade var vanliga i böndernas<br />
suppliker. 90 Detta är ett framställningssätt<br />
som Walter J Ong lyfter fram som exempel på<br />
skrivsätt med rötter i en muntlig kultur. 91 Närheten<br />
till det muntliga skiljer ut böndernas suppliker<br />
från de övriga: När problemen med militära<br />
genommarscher beskrivs så heter det “Då flygande<br />
fana går” och de bönder som beskrev sin<br />
ankomst till Ronneby beskrev att de kom till staden<br />
“om aftonen i regnväder mörk och moln”, en<br />
fattigdomsbeskrivning förtydligades med att man<br />
fick gå med “tiggarstaven”. 92 Borgarnas framställningar<br />
var mer sakliga och gav företräde för de<br />
rationella argumenten, böndernas suppliker var<br />
konstruerade på ett annat sätt där känslomässiga,<br />
empatiska, inslagen också var tydligare<br />
Ett uttryck, närmast en kliché, som återkommer<br />
i många suppliker från samtliga grupper är<br />
begreppet “Jag fattig man” eller “vi fattiga bönder”.<br />
93 När en änka skrev till kommissionen<br />
använde hon beteckningarna “fattig änka”, “fattig<br />
bedrövad änka” eller “fattig sorgfull bedrövad<br />
änka” sammanlagt tolv gånger i samma inlaga och<br />
dessutom omtalade hon sina faderlösa barn. Allt<br />
för att beveka kommissionen. 94 Andra empatiska<br />
inslag var att omnämna fattiga barn, omyndiga<br />
barn eller många barn. 95 Kommissionerna kunde<br />
även bevekas på andra sätt: en moder med omyndiga<br />
barn “gick på två kryckor”. Avsän<strong>da</strong>ren<br />
kunde omtala “överflöd” av “fattiga änkor”, “lama<br />
och krymplingar” som fanns i socknen, beskrivningar<br />
som “fattig gammal man” som var “över 78<br />
år”. 96 Några av dessa skrivelser var formulerade av<br />
kvinnor och var klart mer välartikulerade än andra<br />
skrivelser. Materialet är inte tillräckligt omfångsrikt<br />
för att göra en jämförelse mellan manligt och<br />
kvinnligt skrivande, eller snarare formulerande,<br />
men de två citaten reser intressanta frågor om ett<br />
könsbundet uttryckssätt under 1600-talet.<br />
Det finns anledning att uppmärksamma denna<br />
fattigdomsretorik. Beteckningen “jag fattig man”<br />
var inte något specifikt nordiskt fenomen. Fattigdomsretoriken<br />
förekom även i tyska suppliker. 97<br />
Peter Blickle menar att begreppet fattig alltmer glider<br />
över från att beskriva en ekonomisk maktlöshet<br />
till att beskriva en politisk maktlöshet. 98 I<br />
Sverige har Eva Österberg poängterat hur undersåtligheten<br />
smyger sig in i det svenska språkbruket.<br />
99 Om man förbinder denna fattigdomsretorik<br />
med den religiösa tematik som fanns nästan uteslutande<br />
i böndernas suppliker, framträder ett<br />
mönster.<br />
Den religiösa tematiken i supplikerna<br />
Den religiösa tematiken eller hänvisningar till detta<br />
i inledningsfraserna finns inte i borgarnas skrivelser.<br />
Prästerna använde Gud eller Jesus i ett fåtal<br />
skrivelser. 100 I böndernas suppliker återfanns öppet<br />
religiösa anspelningar i några inledningar, men<br />
se<strong>da</strong>n dök det religiösa inslaget upp i den löpande<br />
texten och i avslutningarna. 101 I böndernas suppliker<br />
fanns inslag som lyfte fram böndernas böner<br />
131
Change language