da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

centralmakten att värna bönderna. De militära inkvarteringarna drabbade bönderna hårt och denna fråga var den som föranledde flest klagomål från böndernas sida. 50 Ett problem som behandlades i samband med dessa konflikter mellan bönder och soldater var att häradstinget inte klarade av att hantera dessa konflikter som det var tänkt. En del bönder ansåg det inte mödan värt att ens klaga på alla övergrepp. Denna katastrofbild konfirmerades också av kommissionen. 51 Landshövdingen var mycket kritisk till militären som han menade var inblandade i slagsmål och andra excesser och att de aldrig betalde sina “sakören”, soldaterna borde plikta på kroppen menade landshövdingen. 52 Dessa förhållande kan ha utvecklats till ett allvarligt legitimitetsproblem för den svenska centralmakten. I dessa diskussioner var bönderna mycket aktiva och de förslog praktiska åtgärder som att man skulle tillämpa den rustningsordning som gällde i övriga Sverige där bönderna själva kunde rusta för sina hemman. Även kommissionären Rålamb var inne på samma linje, därmed skulle man slippa de “irringar” som uppstod mellan soldater och bönder. Överste Lybecker kunde tänka sig en sådan lösning men han menade samtidigt att det fanns en fara för att bönderna lika gärna kunde ta en duglig som en oduglig ryttare. Lybecker anförde som avskräckande exempel att bönderna kunde ta sig en “Jute”, det vill säga en dansk, på vilka “icke vore sig att förlita”. 53 Det är intressant att Lybecker valde en Jute för att illustrera denna problematik, det ser ut som om Lybecker såg detta som en reell möjlighet. Helt orimlig var kanske inte denna tanke, adelsmannen Ebbe Ulfeldt deltog på den svenska sidan. Mer problematiska blir sådan sidbyten först under nationalismens epok. En förändring av inkvarteringssystemet kom sedan tillstånd under 1680-talet. Förändringen kom efter Skånska kriget 1676-79 samt efter att enväldet införts i Sverige. De statsrättsliga förutsättningarna för en genomgripande förändring var 126 nu radikalt annorlunda. Alf Åberg konstaterar i Indelningen av rytteriet i Skåne åren 1658-1700 att den nya ordningen innebar att ryttaren socialt nedklassades och att de nu blev rusthållarens tjänare. 54 Det legitimitetsproblem som orsakades av den civila myndighetens oförmåga att värna bönderna mot militären kan mycket väl ha påverkat hur olika bondegrupper sedan valde att agera under Skånska kriget. Regionen och identiteten Ernest Gellner har vänt sig mot de forskare som velat se en nationalism under tidigmodern tid. Ett grundläggande argument har varit att nationalism förutsätter en rörlighet bland befolkningen, en rörlighet som inte fanns i det tidigmoderna agrara samhället. 55 Rörlighet och möten med andra människor skulle därmed ha betydelse för hur människor uttrycker sin identitet. Till detta vill jag lägga till den betydelse som en aktiv och närvarande statsmakt kan ha haft för hur människor valde att artikulera sin identitet. Under den danska tiden finns flera exempel som antyder att bönderna gav uttryck för en blekingsk identitet i mötet med överheten på Själland. 56 Under den första svenska tiden går det inte att iaktta lika pregnanta uttryck för denna blekingska identitet. Vid den lantdag som avslutade kommissionsarbetet 1669-70 visade böndernas agerande att de var ovana att samverka med andra bönder och att de blekingska bönderna inte framträdde som någon tydlig och enhetlig kraft. 57 Men någon form av blekingsk identitet går att spåra i böndernas agerande inför kommissionen. Några få suppliker använder beteckningar som “uti Blekinge”. 58 Möjligen har detta tillfogats av en skrivare. Det finns dock några suppliker som markerar att det fanns en uppfattning om ett Blekinge som skiljde sig åt från de omgivande landskapen. Bönderna hänvisade till förhållande som på olika sätt var karakteristiska för Blekinge och som skiljde ut landskapet från Småland eller Skåne. Det
kunde handla om sedvanor eller om skatteförhållanden. 59 Beteckningen Blekinge var inte någon tydlig och ofta använde beteckning i böndernas skrivelser. I borgarnas suppliker var Blekinge en närmast obefintlig kategori. Borgarnas värld var den egna staden och dess problem och det var kring dessa frågor supplikerna kretsade. Ingen borgare undertecknar med eller omtalar sig som borgare i en stad i Blekinge. Det var namnet tillsammans med möjligen stadens namn och datum som avslutade supplikerna. Däremot måste Amiralitetskollegiet när man skrev om staden Ronneby tillfoga “i Blekinge” för att förklara vilken stad man talade om. 60 Städerna var konkurrenter inbördes. Kristianopel klagade på att bönder for staden förbi till Ronneby och borgarna i Sölvesborg ondgjorde sig över Karlshamn. Endast under lantdagen framträdde borgarna som ett samlat stånd. När de egna problemen någon gång relaterades till en värld större än den egna staden var det i jämförelse med andra städer i Blekinge eller i övriga Sverige. Kristianopel ville ha samma rätt att sälja oxar som “de Kalmariske”, man ville ha hjälp av Ronneby för stadens militära utgifter och man vill slippa tullen som i Landskrona. 61 Prästernas suppliker skilde sig på ett markant sätt från både bönders och borgares. I prästernas skrivelser var beteckningen Blekinge mycket mer frekvent. Man talade om “prästerna i Blekinge” eller “här i Blekinge” eller i “denna provinsen Blekinge.” Prästen i Sölvesborg skrev under med “Jag fattig man av Sölvesborg i Blekinge.” Kategoriseringen Blekinge återkom på flera sätt och det stod klart att detta var en geografisk bestämning som hade relevans i prästens värld. 62 Prästerna i Medelstads härad framförde till kommissionen att de fullmäktige som skulle resa till riksdagen “måste tillika av Blekinge Provins bliva deputerad” motiveringen till detta var att man menade att de skånska prästerna inte kunde känna till förhållandena “på denna orten” så väl som hos dem själva. När prästerna diskuterade punkterna med kommissionen förklarade man att dessa skånska präster “inte så noga veta beskaffenheten av Blekingska väsendet” och många ärenden försummades. 63 För prästerna fanns en föreställning om ett blekingskt väsen, något åtskiljande. Kanske var detta särskiljande bara upplevelsen av att man hade sämre materiella villkor. Men det är också möjligt att beteckningen det blekingska väsendet också döljer en föreställning om en blekingsk karaktär? Bönderna var inte rörliga över stora geografiska avstånd med några få bondeseglare som undantag. Borgarna däremot rörde sig i annan värld där fler av dem reste och man mötte handlande borgare från andra städer. Även om inte varje borgare i praktiken kunde flytta till en annan stad fanns detta sannolikt med som en del av borgarens föreställningsvärld. Den geografiska rörligheten bör ha varit viktig för borgarens identitet. Blotta känslan av att tillhöra ett stånd där man hade gemensamma intressen oavsett i vilken stad vid Östersjön man bodde i medförde en mindre geografisk bundenhet. Beroendet av en specifik överhet kunde upplevas som villkorlig. Den skomakargesäll som inte antogs i skomakarskrået i Ronneby och som var ett tvisteämne inför kommissionen hade trots allt arbetat en tid i Köpenhamn och sedan återvänt. Andra exempel visar borgare som rörde sig mellan olika städer. 64 I borgarens värld fanns åtminstone en föreställning om att man kunde röra sig i en värld som formades av hans ståndstillhörighet inte primärt hans geografiska hemvisst eller rikstillhörighet. Det var möjligt att bege sig från Ronneby till Köge eller Stralsund där han hade sina handelskontakter. Denna föreställning eller reella möjlighet är sannolikt också förklaringen bakom borgarnas mer självmedvetna uppträdande gentemot överheten. Man kände sig inte lika starkt bundna till överheten som de bönder som hade så oerhört mycket svårare att lämna gårdarna och finna nya utkomstmöjligheter. Prästerna rörde sig i en geografisk värld som bestäm- 127
Page 2 and 3:
DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE
Page 4 and 5:
DA ØSTDANMARK BLEV SYDSVERIGE © F
Page 7 and 8:
Integration, interaktion och identi
Page 9 and 10:
Integration, interaktion och identi
Page 11 and 12:
Da Østdanmark blev til Sydsverige
Page 13 and 14:
skulle Landskrona, Helsingborg og L
Page 15 and 16:
Sveriges erobringer 1561-1658 ATLAN
Page 17 and 18:
i væsentlig ringere tilstand, end
Page 19 and 20:
ske og 3.000 svenske faldne soldate
Page 21:
24. Danmark-Norges Traktater bd. 5,
Page 24 and 25:
världar har givits något olika be
Page 26 and 27:
man på grund av att riket drabbats
Page 28 and 29:
vnder kronen aff Danmarke«. Från
Page 30 and 31:
4 Bohman, “Gotland Irredenta”,
Page 32 and 33:
vecklades i Europa från 1700-talet
Page 34 and 35:
Estland hade en friare ställning
Page 36 and 37:
sade för att gå hem hos förhandl
Page 38 and 39:
kung kunde tänkas ha som furste i
Page 40 and 41:
leringen “desz interesse, stat oc
Page 42 and 43:
även fursten vara en abstrakt stor
Page 44 and 45:
en handfästning på deras privileg
Page 46 and 47:
förändringar i Skåne”, skriver
Page 48 and 49:
från själva förhandlingarna och
Page 50 and 51:
som förmyndarregeringen genomdrev
Page 52 and 53:
omständigheter komma att spela en
Page 54 and 55:
den svenske estaten” och en “in
Page 56 and 57:
nyinrättade tyska kyrkan i Malmö
Page 58 and 59:
NOTER 1 Rosén, Hur Skåne, 1943, s
Page 60 and 61:
96 Rosén, Skånska privilegie-¸ 1
Page 62 and 63:
det, at denne paragraf endog blev g
Page 64 and 65:
som ved Bara herredsting læst op,
Page 66 and 67:
Andersen burde straffes efter “Su
Page 68 and 69:
vernøren for at få at vide, hvorl
Page 70 and 71:
fordi den svenske Kongelige Majest
Page 72 and 73:
hænder, blev der aflagt en lang r
Page 74 and 75:
Lund kunne ovenikøbet udtale, at d
Page 76 and 77: nævnsmedlemmerne var tilflyttere f
Page 78 and 79: Om forsvenskningen på lang sigt ly
Page 80 and 81: 131 LLA, Osby-Loshulta og Ö. Broby
Page 82 and 83: förutsättning att man betalade sk
Page 84 and 85: hade krävt passkontroll för över
Page 86 and 87: men Margreta Kropp, som kvinnan het
Page 88 and 89: sökaren Jonas Löfman hade nu anl
Page 90 and 91: NOTER 1 Landsarkivet for Sjælland
Page 92 and 93: öst passivt avsteg från den natur
Page 94 and 95: teter är jag dock inte intresserad
Page 96 and 97: Eders Kongl. Maij:t och dhes rike m
Page 98 and 99: de på riksdagen syftade till separ
Page 100 and 101: leges, titles, or tax remissions, w
Page 102 and 103: på Riddarhuset sade sig den skåns
Page 104 and 105: NOTER 1 Sveriges ridderskaps och ad
Page 107 and 108: Prosten i Vomb och det nya språket
Page 109 and 110: av 1680-talet, men det är först o
Page 111 and 112: fortfarande till största delen dan
Page 113 and 114: Bewerlin var på befolkningens sida
Page 115 and 116: hade gått över till fiendesidan.
Page 117: 29 FIIf:4. 30 Bewerlin till biskope
Page 120 and 121: Diskussionen om svensk kyrkoordning
Page 122 and 123: Lösningen på detta problem var in
Page 124 and 125: dansk lag, varföre skulle oförgri
Page 128 and 129: des av stiftets utsträckning och s
Page 130 and 131: vade sin plats i det svenska riket
Page 132 and 133: för överheten och här fanns insl
Page 134 and 135: ar inte generellt nya levnadsbeting
Page 136 and 137: 39 RA, ÄK, Ebbe Simonssons memoria
Page 139 and 140: Trykt kildemateriale Alla riksdagar
Page 141 and 142: Eng, Torbjörn. Det svenska väldet
Page 143 and 144: Lennartsson, Malin. I säng och sä
Page 145: Taussi Sjöberg, Marja. “Tinget s
show all

da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?