egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...
egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...
egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.8 Henrys lag<br />
När ett ämne sätts till ett luft/<strong>va</strong>tten system kommer detta att fördelas mellan de båda<br />
faserna och till slut nå ett termodynamiskt jämviktsläge.<br />
För kraftigt utspädda lösningar används Henrys lag för att bestämma hur en kemikalie<br />
fördelar sig mellan de båda faserna. I miljösammanhang finns ofta en liten mängd<br />
kemikalie i en stor volym <strong>va</strong>tten, därför blir Henrys lag viktig i dessa sammanhang.<br />
Lagen säger att <strong>part</strong>ialtrycket av ämnet över lösningen är direkt proportionell mot<br />
ämnets molbråk i lösningen. Proportionalitetskonstanten kallas för Henrys konstant<br />
och brukar oftast betecknas med H eller kH. I litteraturen finns Henrys lag uttryckt på<br />
flera olika sätt. Detta betyder också att enheten för konstanten kan <strong>va</strong>riera, se ek<strong>va</strong>tion<br />
(3)-(6), där H är Henrys konstant, pg är <strong>part</strong>ialtrycket av ämnet i gasfasen, xv är<br />
molbråket av ämnet i <strong>va</strong>ttenfasen och cv är ämnets koncentration i <strong>va</strong>ttenfasen och cg<br />
är ämnets koncentration i gasfasen 1 .<br />
Det finns vissa svårigheter med att mäta Henrykonstanter, vilket medför att den<br />
brukar <strong>va</strong>riera, mellan olika källor. Olikheterna uppkommer ofta på grund av att olika<br />
metoder har använts vid mätningarna (Brennan et al. 1998) och att det är mycket svårt<br />
att uppnå exakt lika förhållanden vid jämförbara mätningar. Parametrar som påverkar<br />
Henrykonstanten för ett ämne är systemets temperatur och tryck samt de båda<br />
fasernas sammansättning (Valor et al. 2000).<br />
Det kan <strong>va</strong>ra svårt att hitta en önskad Henrykonstant i litteraturen. Ofta på grund av<br />
att mätningar för temperaturen eller saltkoncentrationen av intresse saknas. Då data<br />
går att finna ifrån flera källor är ofta en jämförelse <strong>dem</strong> emellan nödvändig.<br />
p g = Hxv<br />
(H[Pa]) (3)<br />
p g = Hcv<br />
(H[Pa m 3 mol -1 ]) (4)<br />
cv<br />
pg<br />
H<br />
= (H[Pa mol m-3 ]) (5)<br />
cv<br />
H = (H[M M<br />
c<br />
-1 ]) (6)<br />
g<br />
Henrys lag gäller för lösta ämnen vid låga koncentrationer. Då koncentrationen ökar<br />
gäller inte lagen längre. Då omvända förhållanden råder det vill säga koncentrationen<br />
är mycket hög gäller ett annat samband, nämligen Raoults lag. Lagen säger att<br />
<strong>part</strong>ialtrycket av ämnet är direkt proportionellt mot molbråket. Jämviktskonstanten är<br />
inte Henrys konstant utan istället <strong>part</strong>ialtrycket över det rena ämnet, p * . Blandningar<br />
av två ämnen som följer Raoults lag ifrån låg koncentration till hög koncentration<br />
kallas för ideala lösningar. Då man har en blandning av två ämnen <strong>va</strong>rav det ena<br />
förekommer i låg koncentration och följer Henrys lag och det andra, lösningsmedlet,<br />
således förekommer i hög koncentration och följer Raoults lag, säger man att man har<br />
en ideal utspädd lösning. Raoults lag visas i ek<strong>va</strong>tion (7) (Atkins 1998).<br />
*<br />
p = x p<br />
(7)<br />
1 http://www.mpch-mainz.mpg.de/~sander/res/henry-pdf.zip<br />
b<br />
b<br />
b<br />
26