23.07.2013 Views

egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...

egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...

egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2.8 Henrys lag<br />

När ett ämne sätts till ett luft/<strong>va</strong>tten system kommer detta att fördelas mellan de båda<br />

faserna och till slut nå ett termodynamiskt jämviktsläge.<br />

För kraftigt utspädda lösningar används Henrys lag för att bestämma hur en kemikalie<br />

fördelar sig mellan de båda faserna. I miljösammanhang finns ofta en liten mängd<br />

kemikalie i en stor volym <strong>va</strong>tten, därför blir Henrys lag viktig i dessa sammanhang.<br />

Lagen säger att <strong>part</strong>ialtrycket av ämnet över lösningen är direkt proportionell mot<br />

ämnets molbråk i lösningen. Proportionalitetskonstanten kallas för Henrys konstant<br />

och brukar oftast betecknas med H eller kH. I litteraturen finns Henrys lag uttryckt på<br />

flera olika sätt. Detta betyder också att enheten för konstanten kan <strong>va</strong>riera, se ek<strong>va</strong>tion<br />

(3)-(6), där H är Henrys konstant, pg är <strong>part</strong>ialtrycket av ämnet i gasfasen, xv är<br />

molbråket av ämnet i <strong>va</strong>ttenfasen och cv är ämnets koncentration i <strong>va</strong>ttenfasen och cg<br />

är ämnets koncentration i gasfasen 1 .<br />

Det finns vissa svårigheter med att mäta Henrykonstanter, vilket medför att den<br />

brukar <strong>va</strong>riera, mellan olika källor. Olikheterna uppkommer ofta på grund av att olika<br />

metoder har använts vid mätningarna (Brennan et al. 1998) och att det är mycket svårt<br />

att uppnå exakt lika förhållanden vid jämförbara mätningar. Parametrar som påverkar<br />

Henrykonstanten för ett ämne är systemets temperatur och tryck samt de båda<br />

fasernas sammansättning (Valor et al. 2000).<br />

Det kan <strong>va</strong>ra svårt att hitta en önskad Henrykonstant i litteraturen. Ofta på grund av<br />

att mätningar för temperaturen eller saltkoncentrationen av intresse saknas. Då data<br />

går att finna ifrån flera källor är ofta en jämförelse <strong>dem</strong> emellan nödvändig.<br />

p g = Hxv<br />

(H[Pa]) (3)<br />

p g = Hcv<br />

(H[Pa m 3 mol -1 ]) (4)<br />

cv<br />

pg<br />

H<br />

= (H[Pa mol m-3 ]) (5)<br />

cv<br />

H = (H[M M<br />

c<br />

-1 ]) (6)<br />

g<br />

Henrys lag gäller för lösta ämnen vid låga koncentrationer. Då koncentrationen ökar<br />

gäller inte lagen längre. Då omvända förhållanden råder det vill säga koncentrationen<br />

är mycket hög gäller ett annat samband, nämligen Raoults lag. Lagen säger att<br />

<strong>part</strong>ialtrycket av ämnet är direkt proportionellt mot molbråket. Jämviktskonstanten är<br />

inte Henrys konstant utan istället <strong>part</strong>ialtrycket över det rena ämnet, p * . Blandningar<br />

av två ämnen som följer Raoults lag ifrån låg koncentration till hög koncentration<br />

kallas för ideala lösningar. Då man har en blandning av två ämnen <strong>va</strong>rav det ena<br />

förekommer i låg koncentration och följer Henrys lag och det andra, lösningsmedlet,<br />

således förekommer i hög koncentration och följer Raoults lag, säger man att man har<br />

en ideal utspädd lösning. Raoults lag visas i ek<strong>va</strong>tion (7) (Atkins 1998).<br />

*<br />

p = x p<br />

(7)<br />

1 http://www.mpch-mainz.mpg.de/~sander/res/henry-pdf.zip<br />

b<br />

b<br />

b<br />

26

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!