egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...

Tabell 7: Extraktion ifrån saltvatten och sötvatten. I tabellen visas medelutbyte och standardavvikelse
ifrån tre prover med varje vatten typ. Vattenvolym: 100 ml, gasflöde 100 ml min -1 , tid: 37 minuter,
temperatur: rumstemperatur, koncentration: 400 ng l -1 (standard 4).
Sötvatten Saltvatten
Medelutbyte STDAV Medelutbyte STDAV
(%) (%) (%) (%)
Bensen 71 4,8 68 0,20
Toluen 77 4,0 75 1,6
Etylbensen 79 1,4 76 0,35
m+p-Xylen 79 1,4 76 0,20
o-Xylen 74 4,2 73 0,74
4.6 Tidsberoende, rumstemperatur
Extraktionens tidsberoende undersöktes vid rumstemperatur. Resultaten visas i Figur
25 - Figur 27 som utbytet plottat mot tiden för tre provkoncentrationer, 1,2 µg l -1 ,
2 µg l -1 och 4 µg l -1 . I det första försöket (Figur 25) avbröts extraktionen efter 60 min.
Halter under detektionsgränsen hade då uppnåtts för alla ämnen utom o-xylen som
uppmättes till 1 ng (82 % utbyte) mellan 50 och 60 minuter. I de två sista försöken
(Figur 26 - Figur 27) ökades tiden till 80 minuter för att se om halter under
detektionsgränsen kunde nås även för o-xylen. Resultaten visar att fortfarande hamnar
halterna för alla ämnen under detektionsgräns utom för o-xylen som uppmättes mellan
70 och 80 minuter till 1,4 ng (77 % utbyte) respektive 2,5 ng (79 % utbyte) vid de
båda försöken. De tre figurerna visar att utbytet hamnar runt 80 % för samtliga ämnen
vid alla koncentrationer. Vid den lägsta koncentrationen kan utbytet för bensen skiljas
ut genom att det är aningen lägre än för de andra ämnena. Tiden för att nå maximalt
utbyte är vid samtliga koncentrationer cirka 40 minuter. Detta visar att den tidigare
använda metoden med extraktion i 30 minuter inte givit det största möjliga utbytet (se
4.1-4.3). Att tiden för maximalt utbyte blir ungefär samma för alla koncentrationer
stämmer överens med teorin där utbytet som funktion av tiden är oberoende av den
ursprungliga koncentrationen.
Även tidigare försök har uppvisat ett utbyte omkring 80 % för samtliga analyter.
Teoretiskt borde hela mängden analyt (100 %) extraheras ur proverna men i praktiken
verkar alltså omkring 80 % extraheras. Det lägre utbytet kan bero av många faktorer,
till exempel läckage vid extraktionen och/eller analysen, felaktig kalibrering av
analysutrustningen, lägre standardkoncentration än beräknat eller förlust vid spikning
av proverna. Genombrott av analyterna genom adsorbenten är också en möjlig orsak
även om data för genombrottsvolymer på Tenax TA 1 visar att så inte borde vara fallet
vid rådande förhållande.
Försöket visar också att det krävs en lång extraktionstid vid aktuella förhållanden för
att extrahera all o-xylen ur vattnet.
1 http://www.sisweb.com/index/referenc/tenaxta.htm
49