egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...
egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...
egrup dem nettav i COV va sylanA kinket part dna - Chalmers ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.8.1 Henrys lag och purge and trap<br />
Vid purge and trap utförande är det av intresse att veta hur snabbt analyterna teoretiskt<br />
kan extraheras ur <strong>va</strong>ttnet. Utgående ifrån en massbalans för analyten i <strong>va</strong>tten/gas<br />
systemet och med hjälp av Henrys lag kan koncentrationen i <strong>va</strong>ttenfasen beräknas<br />
som en funktion av mängden gas som får passera igenom <strong>va</strong>ttnet, se ek<strong>va</strong>tion (8).<br />
c<br />
c<br />
HVg<br />
= exp( − )<br />
(8)<br />
RTV<br />
0 v<br />
där c0 är koncentrationen av analyten i <strong>va</strong>ttnet innan extraktionen, c är analytens<br />
koncentration efter att gasvolymen Vg passerat genom <strong>va</strong>ttnet, Vv är <strong>va</strong>ttenvolymen,<br />
H är Henrys konstant, T och R är den absoluta temperaturen respektive den allmänna<br />
gaskonstanten. H har enheten m 3 Pa -1 mol -1 då R uttrycks i m 3 Pa -1 mol -1 K -1 . Vg kan<br />
även uttryckas som Vg = Ft , där F är volymsflödet av gasen och t är tiden. För att<br />
ek<strong>va</strong>tionen skall gälla krävs sju antaganden. Systemet skall <strong>va</strong>ra isotermt, vätskefasen<br />
skall <strong>va</strong>ra väl omblandad, gasen skall bete sig som en ideal gas, koncentrationen skall<br />
ligga i området där Henrys lag gäller, vätskans volym skall <strong>va</strong>ra konstant, analytens<br />
<strong>part</strong>ialtryck skall <strong>va</strong>ra litet i förhållande till totaltrycket och den utgående gasen skall<br />
<strong>va</strong>ra i jämvikt med vätskan (Mackay et al. 1979).<br />
Ek<strong>va</strong>tion (8) kan även användas för att beräkna Henrys konstant. Lösningens<br />
koncentration mäts då experimentellt som en funktion av tiden. Den naturliga<br />
logaritmen av koncentrationen plottas sedan mot tiden <strong>va</strong>rvid H fås ur den räta linjens<br />
lutning. En härledning av ek<strong>va</strong>tion (8) följer nedan.<br />
Antag att ett en inert gas bubblas igenom ett <strong>va</strong>ttenprov som uppnått jämvikt med<br />
avseende på en viss analyt. När gasen börjar passera igenom vätskan förstörs<br />
jämvikten. Substansmängden av analyten i vätskefasen minskar, samtidigt som<br />
substansmängden i gasfasen ökar med lika mycket. Detta kan uttryckas med<br />
differentialek<strong>va</strong>tionen (9)<br />
( ∂<br />
∂ (9)<br />
n i,<br />
g ) P,<br />
T = −(<br />
ni,<br />
v ) P,<br />
T<br />
där ni står för analyten i:s substansmängd, index P och T betyder konstant tryck och<br />
temperatur. Index g och v står för gas respektive <strong>va</strong>tten.<br />
Substansmängden i vätskefasen kan uttryckas som produkten mellan volymen och<br />
koncentrationen, se ek<strong>va</strong>tion (10)<br />
( ∂<br />
∂ (10)<br />
n i,<br />
g P,<br />
T Vv<br />
ci,<br />
v<br />
) − =<br />
Om gasen antages <strong>va</strong>ra ideal kan substansmängdsförändringen i gasfasen uttryckas<br />
genom ideala gaslagen, se ek<strong>va</strong>tion (11)<br />
Pi<br />
∂ Vg<br />
= −Vv∂c<br />
i,<br />
v<br />
(11)<br />
RT<br />
27