Läs - Glocalnet

Jag skrev i sanden – jag älskar dig… hon skrev – jag saknar redan dig…
Och havets vågor smekte det vi har ristat i sanden…
Vi skrev tillsammans i sanden… jag skall aldrig lämna dig… … … … … …
I dag står jag vid samma strand…
Några fiskmåsar skriker gäckade om kärleken – flygandes lågt – i cirklar…
Havets vågor har spolat bort alla spår av denna tid – men – i vänster handen
håller jag ömt barnet – beviset från denna tids lyckliga kärlek…
-----------₪-----------
Du skall veta, – att i vårt sisyfossiska rike, finns ingen direkt avsatt budget för
kulturen, – som i ditt samhälle. Det enda som förekommer är att vi delar ut
kulturstipendium, en gång om året till personer – inte tillhörande vårt rike; så
som för teater/film, bild, musik, författarskap och andra smala kulturella verk-
samheter: Pengar till denna utgift lyfts från de vinstgivande (som inte redovisas
officiellt) globala fastighetsaffärerna. Fråga mig inte, varför man hanterar den-
na affär, på detta bokföringsmässiga sätt, – jag är ingen ekonom eller revisor.
Man kan säga, att vi enskilda (i vårt rike) uppvisar ett intresse för kulturen på
fritiden, som inte väsentligen skiljer sig från de dina… kanske ägnar vi oss åt
det lite mer än Du – åt att samla på oss dyrbart, fin konst.
– Förklaringen går att finna i – att vi har som enskilda… ganska god ekonomi
och det går inte bestrida, – att det finns en tillfredsställelse i detta, p.g.a. att
dessa konstföremål är ju så vackra…
Som Du minns, tvingade de mig (nästan) – att skriva denna bok. Utifrån min
360