blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...
blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...
blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kostof (1991) förklarar vidare att den rätvinkliga<br />
staden är applicerbar på olika städer och underlättar<br />
försäljningen av bostäder då den gör en jämlik<br />
uppdelning av land. Stadsplaner som den planlagda av<br />
Haussman i Paris var resultat på den tidigare stadens<br />
oförmåga att hantera det nya moderna livets<br />
förutsättningar. Bo01-området i Västra Hamnen<br />
vänder som bekant funktionalismens ideal ryggen och<br />
ses ofta som ett <strong>nytt</strong> stadsbyggnadsideal i världen.<br />
Rutnätsplanen har en större förmåga att anpassa sig<br />
till ny bebyggelse än vad den organiska formen, som<br />
Bo01 området är uppbyggt av, har möjlighet att göra<br />
(Spiro 1991). Intressant att uppmärksamma i<br />
framtiden är därmed hur Bo01-områdets förmåga att<br />
anknyta till ny bebyggelse fungera, då Malmö stad har<br />
som vision för området att möjliggöra anknytning till<br />
stadens centrala delar (Malmös stadsbyggnadskontor<br />
2012b). Dess organiska form är som uppmärksammat<br />
dock inte lika anpassningsbar som den rätvinkliga<br />
stadsplanen vilket därmed kan komma att påverka<br />
områdets anknytning med ny bebyggelse.<br />
Det är även intressant att diskutera det ideal som<br />
stadsomvandlingar har idag, då en allt större trend<br />
tycks gå mot bevarande där funktionalismens ideal<br />
under 1960 – och 1970 talen ses som misslyckande. I<br />
Västra Hamnen och Norra Älvstranden är det<br />
intressant att lyfta fram hur visionerna förhåller sig till<br />
detta, då de liksom många andra områden i städer är i<br />
en omvandlingsfas inför omfattande havsnära<br />
förnyelseprojekt då hamnverksamheter och industrier<br />
lagt ner och flyttat till andra platser i staden (Brown,<br />
Dixon & Gillham2009). Det beskrivs i historiedelen<br />
tidigare i arbetet hur delar av bebyggelsen som var<br />
belagd på Norra Älvstranden revs för att skapa<br />
fräschare och luftigare boenden utefter<br />
funktionalismens ideal på andra delar av Hisingen än<br />
på just Norra Älvstranden. Stadsbyggnadsprojekt av<br />
denna typ kom dock senare att förknippas med något<br />
dåligt. Den bebyggelse som en gång i tiden uppfördes<br />
till varvsarbetarna på Slottsberget i Norra Älvstranden<br />
bevarades dock och området har på senare tid rustats<br />
upp. Många äldre varvslokaler har även bevarats i<br />
Norra Älvstranden och fått ny användning, däribland<br />
Blå Hallen och Eriksbergs Mekaniska Verkstad<br />
(Göteborgs stadsbyggnadskontor 2008a).<br />
Stadsbyggnadsomvandlingen i Västra Hamnen tycks<br />
dock innefatta mer ny än bevarad äldre bebyggelse då<br />
de inte har lika stor del bevarad bebyggelse i<br />
jämförelse med Norra Älvstranden inom främst<br />
bostadsområdena. Delar av det som tidigare var<br />
Kockums mekaniska verksstad i Västra Hamnen revs<br />
bland annat då byggnaden övergick till att bli stadens<br />
mässcenter (Dalman, 2001). Intressant att<br />
uppmärksamma är här att en mix av bebyggelse, vilket<br />
innebär äldre liksom ny bebyggelse alstrar mer vitala<br />
stadsdelar och en blandning av olika sorters<br />
användare, i form av invånare i staden, och funktioner<br />
enligt Jacobs (2005). Därför kan Norra älvstranden<br />
tänkas ha mer vitalitet än Västra Hamnen enligt<br />
Jacobs teorier eftersom de har mer bevarad<br />
bebyggelse samt äldre bostadsbebyggelse från sent<br />
1800-tal i form av Slottsberget(Göteborgs<br />
stadsbyggnadskontor, 2012a). Intressant i vidare<br />
undersökningar hade varit att utgå från en mer social<br />
vinkel och studera det sociala livet inom stadsdelarna<br />
för att stärka eller neka dessa teorier.<br />
123
Change language