blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

äldre karaktär med anor från 1800-talet. Dessa hus
byggdes även av arbetarna och består av större hus
som rymmer 4-8 familjer, som idag skulle benämnas
som flerbostadshus. Idag finns det inslag av nybyggd
bebyggelse inom området som är anpassad i mesta
möjliga mån till områdets äldre kvartersstruktur och
våningshöjd(Göteborgs Stadsbyggnadskontor, 2012a).
Bostäder söder om Slottsberget
Bostäderna belägna på Slottsberget och Göta Älv är
karaktäristiska element för området. Vid utvecklandet
av bostäder söder om Slottsberget var det viktigt att
bibehålla och förstärka kontakten mellan älven och
Slottsberget. Bebyggelsen söder om Slottsberget är
nybyggda och har ett gemensamt uttryck i form av
ljust tegel. Det var även viktigt att den befintliga och
äldre bebyggelsen på Slottsberget i framtiden även
uppfattas som solitär i området. Formen för den nya
bebyggelse söder om Slottsberget har därmed en
karaktär som följer dess parametrar, den underordnar
sig Slottsberget genom utbredning och höjd
(översiktsplan för del av Hisingen, 1989).
Eriksberg
Visionen den goda staden startade på Eriksberg och
området består av en blandning mellan äldre
varvsbyggnader som fått ny funktion och modern
bebyggelse. Villan som tidigare var Eriksbergs varvs
huvudkontor har omvandlats till hotell och
restaurang. Pirarna har även bevarats och evenemang
arrangerades i början av projektet för att locka
människor till området (Älvstranden utveckling AB
2012b).
Med bebyggelsen längs Maskinkajen har syftet varit
att ge kvarterens utsida, med omgivande gator, en
avskalad stadskaraktär och gårdarna till bostäderna en
mer livfullare grönska vilket kontrasterar gatornas
stramare karaktär. Man har även valt att planera in
nivåskillnader mellan gator och gårdar. Bebyggelsen
har mot kajen planerats på så sätt att verksamheter,
handel och annan service ska vara möjlig. Mellan
kvarteren tillåts biltrafik, gårdarna och kajstråket är
dock bilfria. Bratteåsparken som angränsar till Blå
Hallen i öster planerades som stadsdelens offentliga
gröna rum. Parken skulle även fungera som en entré
för de som träder in i Norra Älvstranden. Parken har
strikta former och parkens gräns definieras genom en
spalje mur, träd rad och genom de halvprivata
bostadsgårdarna. Eriksbergstorget är planerat som
områdets centrum och knutpunkt där de viktiga
gångstråken strålar samman samt ha funktioner för
service och handel. Platsen har sparsam vegetation
och består främst av hårdgjorda ytor som natursten
och betong. Kajpromenaden kompletteras med en
träbrygga där möjlighet till sittplatser finns och hålls
fri från träd. Hudgatorna däremot har inslag av
trädalléer (DP 1998).
Sannegården och Sannegårdshamnen
Visioner för området är gröna gårdar och småskaliga
kvarter som samsas med mötesplatser vid vattnet och
parker. Kvarters – och trädgårdsstaden som går att
finna i äldre stadsdelar i Göteborg har varit förebilder
då Sannegårdshamnen utvecklats (Älvstranden
utveckling AB, 2012a).
Området består av flerbostadshus i fyra till fem
våningar längs kajen, främst bostäder. Det fanns en
avsikt att butiker och lokaler skulle inrymmas i
byggnadernas bottenplan vilket inte förverkligats i
någon stor omfattning. Kajen består av
stenbeläggning, en trädplantering, utplacerade
konstverk och träbryggor med båtplatser. Gårdarna
till husen innehåller växtlighet och möjlighet till lek
och viss nivåskillnad för att undvika vinden.
Miralallén fungerar för biltrafik som angöring till
området. Via angörningsgator från Miralallén leds
trafik ner mellan flerbostadshusen och avslutas med
en låg mur mot kajstråket (DP2003). Djupa
27