blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

För att kunna utröna vad det är som styrt det stadsplanemönster som idag finns på Norra Älvstranden och Västra Hamnen är det viktigt att lyfta fram dess tillvägagångssätt då områdena planlagts. Möjligen går det här att utröna skillnader i Norra älvstrandens planprocess i jämförelse med Västra hamnen som gör att områdena skiljer sig i uppbyggnad idag. Bevarande – och miljöfrågorna står högt på agendan för utvecklingen av Norra Älvstranden. Lars Ingvarsson som är verkställandedirektör för Norra Älvstranden utveckling AB och driver utvecklingsprocessen av området förklarar följande: " De knyter an till områdets historia men ger också konkurrensfördelar. De gamla byggnaderna ger en annan känsla än nya kontorsbyggnader som tenderar att se likadana ut. Det ger en egenprofil."(Henrysson 2005). I Översiktsplanen 1989 ser man projektet som en utmaning som möjliggör ett stadsbyggande med högt ställda mål på miljöfrågor. Det beskrivs även att varvens nedläggningar skapar möjligheter för attraktivt boende i söderläge invid vattnet. Men att de kulturhistoriska miljöer som finns inom området är viktiga att lyfta fram då det ger området en identitet (översiktsplan för del av Hisingen, 1989). I översiktsplanen går det även att utläsa att den befintliga bebyggelsen ses som värd att bevara både då den är såpass robust för att kunna användas samt att den är "värdefull i stadsbilden". De forna torrdockorna och hamnbassängerna uppmärksammas även som något av vikt att bevara för att skapa ett attraktivt boende i området med värdefulla kajpromenader (översiktsplan för del av Hisingen, 1989). Bevarandefrågorna som eftersträvades resulterade i att många äldre industrihallar och byggnader i Norra Älvstranden byggdes om istället för att rivas. Det var inte bara de privata bolagen som påverkade den kommande strukturen inom områdena, även riksintressen som Göta älv då den fungerar som en genomfart för Vänersjöfarten samt en gasledning som är belägen vid Älvsborgsbron(översiktsplan för del av Hisingen, 1989). Norra älvstrandsmodellen Idag har utvecklingen av Norra Älvstranden utmynnat i ett samarbete mellan privata och kommunala intressen som ett resultat av att det inte gick att förlita sig på statliga intressen helt och hållet. Sammanslagningen benämns Norra Älvstrandsmodellen och idag styrs utvecklingen av det statliga bolaget Älvstrandens utveckling AB och projektet fortgår. Älvstrandsmodellen är både en modell för att ta fram detaljplaner för området samtidigt som det är en överordnad organisationsform. Modellen bygger på ett 20
samarbeta från start av en exploatering och utvärderas sedan allt eftersom. Innan exploatering och detaljplan utarbetas görs noga övervägningar kring förtätningsförutsättningar med stadsbyggnadskontoret och experter inom stadsbyggnad. Efter en omsorgsfull utvärdering bildas ett konsortium tillsammans med de utvalda byggbolagen. I konsortiumet sitter de som anses vara betydelsefulla i processen vilka är olika experter i exempelvis hållbarhetsfrågor, områdets inriktning m.fl. tillsammans med byggbolagen. Tanken är att samarbetsparterna ska komplettera varandra. Det innefattar sedan en utarbetning av ett konsortieavtal som beskriver ansvarsfördelning, det tillsätts en styrgrupp och en arbetsgrupp där alla parter är med. Syftet är att alla medlemmar ska ta ansvar för områdets vision, planering och genomförande för att skapa ett så attraktivt område som möjligt(Norra Älvstranden AB2012). Skisserade förslag som inkommer från arkitektkontor över området värderas och mynnar ut i detaljplaner. Området delas då in i delområden som sedan ska säljas som bygglotter. Indelningen består av en utplacering av hyresrätter, bostadsrätter och verksamheter. Efter indelningen får byggherrar önska bygglott och efter färdigställd detaljplan genomförs affären av bygglotterna. Upplåtelseformen av bygglotten påverkar de priser som sätts på marken. Varje byggherre får ensamt ansvar att exploatera sin mark del utifrån de gestaltningsprogram och riktlinjer som arbetats fram tidigare under processen(Norra Älvstranden AB 2012). Norra Älvstrandens visioner Visionerna för Norra Älvstranden går att utläsa från Göteborgs översiktsplan, där förespråkas en tät och levande blandstad genom mångfald av färger, former, verksamheter, bostäder och därmed även människor (Hallén, Johansson & Åsberg 2010). Projektet Centrala Älvstranden har tagit fram strategier för hur Norra – och Södra Älvstranden ska utvecklas där Hamburg i Tyskland varit förebild för projektet då städerna står inför samma problematik genom att älven både skapar en barriäreffekt samtidigt som älven är en tillgång för staden. (Malmberg, C. 2010). Visionen för projektet är att de två älvstränderna ska växa ihop över Älven och därmed är älv trafik och andra trafikfrågor viktiga liksom att finna stråk och tyngdpunkt för näringsliv och handel (Adolfsson2010). Den goda staden Målet med Norra Älvstranden var att området skulle utvecklas med konceptet "den goda staden" vilket är en blandad form av verksamheter som bland annat innefattande hotell, bostäder och kulturaktiviteter invid Eriksbergsområdet (Älvstranden utveckling AB, 2012a). Tanken om den Goda Staden Enligt Älvstranden AB hemsida definieras den goda staden på följande vis: "I den Goda Staden kan människor både bo och arbeta. Där finns tillgång till kultur, butiker, vård, skolor och bra kollektivtrafik. Det är en stad som är rik och levande för alla människor och den har vissa likheter med "den gamla staden”. I den Goda Staden blandas olika funktioner, som arbete, bostad, utbildning, forskning, handel, kultur och fritid. Här blandas också olika arbetsmiljöer och olika sorters bostäder. Dessutom skapas mötesplatser för människor. Den tar vara på vattnet som upplevelse och skapar parker och områden för rekreation och sport. Den bevarar och utvecklar värdefulla befintliga byggnader och anläggningar."(Älvstranden utveckling AB 2012a) Strategier för att öka områdets attraktivitet Det är intressant att studera de ställningstaganden som tagits kring Norra Älvstranden beroende på hur konjunkturen sett ut. Under den ekonomiska krisen under början av 1990-talet drabbades fastighetsmarknaden hårt vilket resulterade i en stagnation i byggandet på Norra Älvstranden. Istället satsade utvecklingsbolagen på kultur och aktiviteter för att skapa attraktivitet. Exempel på aktiviteter som 21
Page 1: FÖR VEM BYGGER VI? EN STUDIE AV TV
Page 4 and 5: Bakgrund läge ....................
Page 6 and 7: Detta är en kandidatuppsats som ut
Page 9 and 10: I många städer i världen har hav
Page 11 and 12: forsknings- och teoretisk genomgån
Page 13 and 14: Kandidatarbetet är avgränsat till
Page 15 and 16: För att nå vårt syfte har vi gjo
Page 17 and 18: Det är av vikt att studera Norra
Page 19: Västra Hamnen har liksom Norra Äl
Page 23 and 24: En ny profil för Malmö var nödv
Page 25 and 26: skapa en ny profil och stadsbyggnad
Page 27 and 28: äldre karaktär med anor från 180
Page 29 and 30: De områden vi studerar i Västra H
Page 31: utsatthet vid havet med vinden och
Page 34 and 35: använder sig av verkligen mäter d
Page 36: Mäklarbolagen Insamling av prissä
Page 39 and 40: arkitekter, innovatörer och borgm
Page 41 and 42: faktorer som läge, bebyggelsetyp,
Page 43 and 44: I detta kapitel studeras stadsplane
Page 45 and 46: I detta kapitel studeras offentliga
Page 47 and 48: Ali Madanipour har i sin bok Public
Page 49: och stadsdelar blir mer vitala med
Page 52 and 53: närzonen mellan 3-5 km från centr
Page 54 and 55: . Statistiken är samlad från Göt
Page 56 and 57: evarade på Slottsberget på Lindho
Page 58 and 59: Norra älvstranden Det har valts ut
Page 60 and 61: Florida (2008) poängterar genom si
Page 62 and 63: CYKELKARTA NORRA ÄLVSTRANDEN Karta
Page 64 and 65: som gör resvägen något kortare i
Page 66 and 67: visar att Lindholmens bebyggelse fr
Page 68 and 69: de högre husen liknar de kvarter s
Page 70 and 71:
år och 45-64 år. Området kan dä
Page 72 and 73:
Västra Hamnen Västra hamnen ligge
Page 74 and 75:
Florida (2008) poängterar genom si
Page 76 and 77:
CYKELKARTA VÄSTRA HAMNEN Karta 2.
Page 78 and 79:
Bebyggelsestrukturen är intressant
Page 80 and 81:
Bo01-området Bo01-området har en
Page 82 and 83:
Vad säger nu dessa studier kring s
Page 84 and 85:
används för att påverka utveckli
Page 86 and 87:
OFFENTLIGA PLATSER RESULTAT I boken
Page 88 and 89:
3. Funktioner i området. Var är v
Page 90 and 91:
Här följer beskrivning över Norr
Page 92 and 93:
Här följer beskrivning över till
Page 94 and 95:
Här presenterar var verksamheter,
Page 97 and 98:
Här presenteras de stråk som löp
Page 99 and 100:
Här följer beskrivning över de d
Page 101 and 102:
Här presenteras de noder som ident
Page 103 and 104:
Här följer beskrivning över Väs
Page 105 and 106:
Här följer beskrivning över Väs
Page 107 and 108:
Här presenterar var verksamheter,
Page 109 and 110:
109
Page 111 and 112:
Här presenteras de betydelsefullas
Page 113 and 114:
Här presenteras de delområden som
Page 115 and 116:
Här presenteras det landmärke som
Page 117 and 118:
klassiska kvartersstaden (Dalman 20
Page 119 and 120:
Genom delområdena i Norra Älvstra
Page 121 and 122:
har format stadslandskapet. De offe
Page 123 and 124:
Kostof (1991) förklarar vidare att
Page 125 and 126:
Utifrån våra resultat och diskuss
Page 127 and 128:
127
Page 129 and 130:
Henrysson, Kristoffer. (2005)På Hi
Page 131 and 132:
Översiktsplan för Västra hamnen:
Page 133 and 134:
Bilaga 1 133
Page 135 and 136:
Bilaga 3 135
Page 137 and 138:
Bilaga 3 137
Page 139 and 140:
Bilaga 4 139
Page 141 and 142:
141
show all

blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?