blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

Detta är en kandidatuppsats som utförts av Alexandra Romanov och Gabriella Klint i årskurs tre. Arbetet omfattar 15 HP och utgör det avslutande momentet efter tre år på Fysisk Planering vid Bleking <strong>Tekniska</strong> Högskola vid sektionen för planering och media Design. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare Abdellah Abarkan för hans vägledning för att finna större kunskap i de ämnena vi studerat samt för de värdefulla råd och synpunkter vi fått under uppsatsens utveckling. Abarkans värdefulla kunskap och hans stora kännedom inom ämnet har varit till stort stöd. Vi vill också rikta ett särskilt tack till Göteborgs – och Malmös stadsbyggnadskontor för värdefulla synpunkter och tillhandagivande av material och information kring områdena vi studerat. Slutligen vill vi rikta ett särskilt tack till de människor i vår omgivning som stöttat oss under arbetets gång. Gabriella Klint och Alexandra Romanov Karlskrona den 21 Maj 2012 6
Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar. Studier kring de offentliga rummen har uppmärksammat att stråken i dessa områden är betydelsefulla för att en mångfald av människor och inte bara de som bor där ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennära områdena och känna sig välkomna till exempelvis de offentliga kajstråken. Studien av de offentliga rummen har främst uppmärksammat att de delarna av Norra Älvstranden och Västra Hamnen som innehåller en småskalig bebyggelse har trots att den kan tänkas vara attraktiv ha sämre tillgänglighet för allmänheten. De områden som består av verksamheter har god tillgänglighet men riskerar att tappa sin vitalitet då verksamheterna överlag endast är igång en viss tid på dygnet som t.ex. skolverksamheten. Områdena i Västra Hamnen och Norra Älvstranden har överlag arbetat med gatubeläggning i form av gemensam markbeläggning som vegetation och material, vilket även har betydelse för om områden uppfattas som offentliga eller privata. Den gemensam markbeläggning skapa gränser i den fysiska miljön, vilket uppmärksammats inom främst bostadsområdena som uppfattas därav uppfattas som mer privata. I Norra Älvstranden tycks bevarande stärka områdets attraktivitet och vitalitet, det finns dock andra faktorer som stärker vitaliteten och attraktiviteten i havsnära områden till exempel de nya stadsbyggnadsidéer som planlagts i Västra Hamnen som presenterades i Bo01-området. Undersökningen visar att bebyggelse som anses vara oattraktiv som storskaliga byggnader över fyra våningar samt höga punkthus spelar mindre roll vid val av boplats då områdenas lägen har större attraktivitetsfaktor vilket havsnära områden till synes har. Dock anses större delen bebyggelsen vara nybyggd i Västra Hamnen och Norra Älvstranden då majoriteten, med undantag för Norra Älvstrandens äldre arbetarkvarter och bevarade industribyggnader, inom båda områdena uppkommit under 1990 - och 2000-talen. Nybyggd bebyggelse anses utifrån tidigare forskning vara attraktiv i sig och kan därför vara en bidragande faktor till att områdena är attraktiva. Det finns två stadsplanemönster som går att urskilja i områdena det organiska mönstret(det oplanerade) och rutnätsmönstret(det planerade), oavsett ifall dessa stadsplanemönster är planerade eller oplanerade kan planmönstrena tänkas ge effekter på utbyggnadsmöjligheter samt förtätning av områdena i framtiden, då det är enklare att bygga vidare på en rutnätsstruktur än en organiskstruktur. Många av dessa havsnära områdens stadsplaner som Bo01-området är skapade utefter vissa stadsplaneideal och framtagna planer. Sammantaget är de studerade havsnära områdena attraktiva och de är ett resultat av hur staden försökt ta vara på markområden som tappat sin tidigare användning på grund av samhällets utveckling mot ett mer IT – och kunskapsbaserat samhälle från det forna industri- och varvssamhället. 7
Page 1: FÖR VEM BYGGER VI? EN STUDIE AV TV
Page 4 and 5: Bakgrund läge ....................
Page 9 and 10: I många städer i världen har hav
Page 11 and 12: forsknings- och teoretisk genomgån
Page 13 and 14: Kandidatarbetet är avgränsat till
Page 15 and 16: För att nå vårt syfte har vi gjo
Page 17 and 18: Det är av vikt att studera Norra
Page 19 and 20: Västra Hamnen har liksom Norra Äl
Page 21 and 22: samarbeta från start av en exploat
Page 23 and 24: En ny profil för Malmö var nödv
Page 25 and 26: skapa en ny profil och stadsbyggnad
Page 27 and 28: äldre karaktär med anor från 180
Page 29 and 30: De områden vi studerar i Västra H
Page 31: utsatthet vid havet med vinden och
Page 34 and 35: använder sig av verkligen mäter d
Page 36: Mäklarbolagen Insamling av prissä
Page 39 and 40: arkitekter, innovatörer och borgm
Page 41 and 42: faktorer som läge, bebyggelsetyp,
Page 43 and 44: I detta kapitel studeras stadsplane
Page 45 and 46: I detta kapitel studeras offentliga
Page 47 and 48: Ali Madanipour har i sin bok Public
Page 49: och stadsdelar blir mer vitala med
Page 52 and 53: närzonen mellan 3-5 km från centr
Page 54 and 55: . Statistiken är samlad från Göt
Page 56 and 57:
evarade på Slottsberget på Lindho
Page 58 and 59:
Norra älvstranden Det har valts ut
Page 60 and 61:
Florida (2008) poängterar genom si
Page 62 and 63:
CYKELKARTA NORRA ÄLVSTRANDEN Karta
Page 64 and 65:
som gör resvägen något kortare i
Page 66 and 67:
visar att Lindholmens bebyggelse fr
Page 68 and 69:
de högre husen liknar de kvarter s
Page 70 and 71:
år och 45-64 år. Området kan dä
Page 72 and 73:
Västra Hamnen Västra hamnen ligge
Page 74 and 75:
Florida (2008) poängterar genom si
Page 76 and 77:
CYKELKARTA VÄSTRA HAMNEN Karta 2.
Page 78 and 79:
Bebyggelsestrukturen är intressant
Page 80 and 81:
Bo01-området Bo01-området har en
Page 82 and 83:
Vad säger nu dessa studier kring s
Page 84 and 85:
används för att påverka utveckli
Page 86 and 87:
OFFENTLIGA PLATSER RESULTAT I boken
Page 88 and 89:
3. Funktioner i området. Var är v
Page 90 and 91:
Här följer beskrivning över Norr
Page 92 and 93:
Här följer beskrivning över till
Page 94 and 95:
Här presenterar var verksamheter,
Page 97 and 98:
Här presenteras de stråk som löp
Page 99 and 100:
Här följer beskrivning över de d
Page 101 and 102:
Här presenteras de noder som ident
Page 103 and 104:
Här följer beskrivning över Väs
Page 105 and 106:
Här följer beskrivning över Väs
Page 107 and 108:
Här presenterar var verksamheter,
Page 109 and 110:
109
Page 111 and 112:
Här presenteras de betydelsefullas
Page 113 and 114:
Här presenteras de delområden som
Page 115 and 116:
Här presenteras det landmärke som
Page 117 and 118:
klassiska kvartersstaden (Dalman 20
Page 119 and 120:
Genom delområdena i Norra Älvstra
Page 121 and 122:
har format stadslandskapet. De offe
Page 123 and 124:
Kostof (1991) förklarar vidare att
Page 125 and 126:
Utifrån våra resultat och diskuss
Page 127 and 128:
127
Page 129 and 130:
Henrysson, Kristoffer. (2005)På Hi
Page 131 and 132:
Översiktsplan för Västra hamnen:
Page 133 and 134:
Bilaga 1 133
Page 135 and 136:
Bilaga 3 135
Page 137 and 138:
Bilaga 3 137
Page 139 and 140:
Bilaga 4 139
Page 141 and 142:
141
show all

blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?